Du har ett ansvar för ditt barn. Om din sambo inte beter sig respektfullt, är aggressiv eller inte bryr sig, så har du en skyldighet att skydda ditt barn och rakryggat stå upp och välja en annan väg. Du behöver ta hand om dig själv för ditt barns skull.

Hade min sambo gjort så mot vårt barn hade han åkt ut med huvudet före. Jag tycker han låter känslokall när du beskriver att han inte ville trösta ert barn och säger åt dig att sluta gråta för han får ont i huvudet. Jag förstår mycket väl att det inte är lätt att bryta upp från ett förhållande, men för din dotters skull behöver du ta en allvarlig funderare på det i alla fall.

Släng ut honom! Skydda dig själv och ditt barn, för hennes skull, hon ska inte behöva växa upp sådär, hon känner redan av att det är oroligt hemma.

Ditt barn ska inte behöva stå ut med gap och skrik, det tyder på att din kille inte klarar av det ansvaret som föräldraskap innebär. Tänk på ditt barn och dig själv och gör det som är bäst för er.

Låter som att ni behöver hjälp att diskutera det här på ett konstruktivt sätt. Han kanske inte heller mår så bra och behöver hjälp?

Nej, det där är inte ok och om jag vore i din situation så skulle jag tagit med mig mitt barn och lämnat honom så han fick fundera över vad han har gjort fel. Han behöver verkligen börja tänka på hur han beter sig för sådär gör man absolut inte!

Håller med tidigare som skrivit, gör han så mot ert barn är det inte okej!! Lämna honom säger jag!!

Om du vet med dig att han har både bra och dåliga stunder så sök hjälp för honom. Det kan finnas mycket skit i en människa som gör dem till något dem egentligen inte är. Inget man ska behöva lida för resten av sitt liv för och inget som ska gå ut över en förälder-barn relation. Har han bara dåliga stunder så är det nog bäst att lämna honom.
Förekommer det fysiskt våld så polisanmäl.

#8: Få relationer är alltigenom dåliga. Det finns dessutom många saker i en relation som är så destruktiva att inga positiva egenskaper i värden kan väga upp. Eftersom det finns ett gemensamt barn är det klart önskvärt att killen får hjälp oavsett om Ts gör slut eller inte. Men det är inte hennes ansvar att se till att han får den. Hon kan erbjuda sig att hjälpa till men i slutändan är det han som måste vilja ha hjälp.

Självklart. Menade inte att det är hennes ansvar. Tycker dock folk här, inte helt ovanligt, kastar sig på lättaste utvägen direkt utan att försöka se saker ur ett större perspektiv. Hon kan ju ställa ett ultimatum att, sök hjälp eller så lämnar jag och barnet dig. Det kanske efter en tid landar i en helt fantastisk familjerelation.

Byt sambo. En partner ska ju bry sig, gör den inte det så är det inget att ha.

Usch :/ låter lite som min uppväxt. Var livrädd för min pappa. Hatade min mamma för att hon såg allt och bara bölade och bråkade men inte fan tog hon oss där ifrån. När jag var 7 år gammal hade jag panikångest och fick diagnosen postramatisk stress. Läste i mina jornaler som vuxen att det stod att jag uppvisade samma tecken och beteende som barn som varit med i krig visar. När jag var 14 skilde dom sig äntligen. Dock drog jag då pga att jag ansåg att båda mina föräldrar skadat mig på olika sätt. Som förälder har man inte bara rättigheter. Man har minst lika mycket skyldigheter. Jag har lovar att jag aldrig skulle utsätta något barn för detta. Inget barn ska behöva leva så!

Har han alltid varit elak så länge ni varit tillsammans? Om inte så kan det ju vara så att han mår dåligt. Jag tycker du ska ta en lugn dag/kväll och sätta dig ner och prata lugnt och sansat med honom om hur han mår, varför han gör som han gör. Och kom ihåg att säga att du blir ledsen av hur han behandlar dig och barnet. Det kan ju vara så att han inte hunnit inse hur dåligt han mår och att det går ut över er fast han egentligen inte menar det.