När jag läser det du skriver tänker jag på en sak jag läst och hört många gångsr. Senast ingick det i prästens predikan när jag var på dop hos min lillebrors dotter förra helgen.. "Om du låter dina rädslor styra är det stor risk för att just det du är rädd för kommer stt hända." Du verkar vara rädd för att bli besviken/lämnat/fimpat/dumpat. Det är nog en av dom vanligaste rädslor bland människor. att låta rädslan styra och he rädslan plats kanske i det fallet innebär att du låter bli ta kontakter och kanske också att du är överuppmärksam på om nåt sånt ska hända. Kanske känner du til historian om barnet som är tödd för att cykla in i lyktstolpen och tänker "kag ska inte cykla in i lyktstolpen, jag ska inte cykla in i lyktstolpen … Och har 99 % av sin uppmärksamhet riktat mot lyktstolpen och blicken riktat mot lyntstolpen.. Då är det nästan omöjligt att inte krocka med den. Hur tänka annorlunda då? Fokusera på det du vill ska hända…. Vad är det du vill? Hur ser en lycklig fortsättning ut på nån ny kontakt?

#1 Förstår hur du menar, men jag glömmer i princip bort det hela till nästa gång jag börjar lära känna någon ny. Blir ju sådär jätteglad över att äntligen träffa någon ny intressant person och tänker och hoppas på att det ska bli något väldigt bra av det hela.

Är ju mer efteråt när det precis har hänt som jag blir väldigt fundersam och tycker det känns jobbigt. Särskilt då när det som nu händer med i princip alla nya bekantskaper jag haft på gång under en väldigt kort period.

Sedan när det blivit så i princip varje gång och det är väldigt svårt för mig att hitta samt initiera kontakt med nya intressanta personer till att börja med så blir det ju att jag funderar på om det är värt besväret att umgås med andra människor än de som redan står mig nära överhuvudtaget.

Prova att skriva till personen och förklara hur du känner. Skriv ett kort meddelande att du uppfattar det som att personen avslutat kontakten och att det skulle vara bra att förstå vad det beror på.

#3 Det är ju klart att jag frågar lite försiktigt om det hänt något, om personen haft mycket att göra eller varit förhindrad att skriva av något annat skäl efter en stunds uppehåll.

Är det dödstyst trots detta så brukar jag efter att det har gått en lite längre period fråga om jag har gjort, sagt eller skrivit något som personen ifråga har tagit illa vid sig av. Brukar även ge en förklaring om hur jag känner gällande kontakter som inte får något avslut i detta skedet.

Men min erfarenhet är att i ungefär 90-95% av fallen så hör man inget mer från personen om de inte svarar i det första skedet och då helt enkelt har glömt bort eller inte hunnit skriva tillbaka under en period. Antar att många människor helt enkelt skiter i att de gör andra personer illa och tycker det är bekvämt för dem själva att bara låta relationerna rinna ut i sanden istället för att informera människan det gäller om varför de inte vill ses eller höras av längre.

Vad är det för typ av människor du får kontakt med?

Kan det vara lathet eller ointresse? 

Jag vet av en del personer som det kunde vara roligt att prata med ibland men sen försvann intresset för min del. De skrev senast något som man inte riktigt kunde/orka svara på och så blev det bara inte av att att jag svarade.

Det har hänt mig själv någon gång att någon inte har skrivit tillbaka efter något jag har skrivit och efter det så har bekantskapen sagts upp. Jag har dock aldrig tagit mig illa vid eftersom jag kan relatera till vad jag själv har upplevt.

Det handlar inte om att vara elak utan ibland försvinner bara intresset utan någon riktig orsak. Ibland kan det dock finnas en orsak. Jag vet av en typ som jämt ville skriva med mig men jag fann honom otroligt tråkig samt obehaglig (jag upplevde inte honom som sådan i början utan det kom efterhand) vilket resulterade i att jag var jämt kort i tonen mot honom. Jag hade ingen energi som helst att börja försöka förklara varför jag inte tyckte om att prata med honom. Han sög energi från mig, en energislukare så att säga. Jag kunde ju inte säga rakt ut varför jag inte tyckte om att prata med honom eftersom jag inte kunde sätta fingret på det vid den tidpunkten. Istället försökte jag klippa av kontakten genom att vara så fåordig som möjligt. Till slut orkade jag inte skriva något alls. Det kanske låter väldigt elakt men det var inget jag hade energi över till att fixa på ett bättre sätt. Jag hade mycket annat att ta itu med i mitt liv under den tidpunkten, saker som var mycket viktigare än någon jag hade träffat ett par få gånger. Det slutade med att han tog bort mig från fb och det enda jag kände då var lättnad. Vill dock poängtera att han ville jämt träffa mig fast jag hade flera gånger förklarat att jag var inte intresserad. Det samt att han flirtade en hel del med mig är väl anledningen till varför jag inte ville ha honom kvar i mitt liv. Han förstod inte ens då man försökte prata klarspråk med honom.

Det där är tydligen ett sätt för människor att säga att dom inte är intresserade. Tråkigt som tusan, men folk verkar inte ha mer moral. Oavsett om det är via rn dejtingsajt eller irl jag pratar med någon så väljer dom allra flesta att sluta att höra av sig när dom inte är intresserade längre. Ytterst få säger som det är, att dom tröttnat, att dom börjar träffa någon annan eller vad det nu kan bero på. Så det är bara att acceptera att folk är så. Ska du ge dig in i dejtingvärlden är det bara att vänja sig vid att en majoritet av folket är idioter. Det enda som går att göra är att aldrig någonsin ge dom en andra chans.

#7 Det handlar inte om avsaknad av moral. Det tycker jag är fel ord. Omoraliskt är det väl inte att sluta skriva till någon? 

Jag tycker inte heller det är ok att kalla människor för idioter endast för att de inte skriver tillbaka. 

Om någon frågar något så tycker jag att man kan definitivt svara, det brukar jag göra. Men om någon skriver något som inte innehåller någon fråga av något slag utan det är bara snack så tycker jag inte det gör något om man inte svarar.

Oberoende, dumt att kalla det för omoraliskt eller att kalla dessa människor för idioter om man inte har någon aning vad som ligger där bakom. Det kan finnas många olika orsaker varför någon inte skriver tillbaka. 

Det är inget brott att sluta skriva till någon. Att börja döma ut människor för något sådant känns lite väl trångsynt, speciellt då man faktiskt inte vet vad det beror på.

#5 Främst potentiella partners så alltså huvudsakligen Kvinnor i åldern 22-36 år som jag tycker verkar trevliga och intressanta. Utgår inte från att det kommer leda till något speciellt så blir det bara vänskap av det hela är det ju trevligt också.

Socialt umgänge tar ju dock mycket energi för mig så därför vill jag ju helst inte fylla på med för mycket nya bekantskaper som enbart kan sluta som vänner innan jag har hittat någon partner dela livet med. Får jag för många personer jag ska umgås med kommer jag ju inte orka att lära känna någon mer ny person sen.

#7 En av anledningarna till att jag slutade vara på nätdejtingsidor eller andra saker som tillhör "dejtingvärlden". Detta beteende plus att det är så extremt svårt att få kontakt med Kvinnor överhuvudtaget plus att man som man måste ta alla inititativ vilket jag har väldigt svårt med. Är dessutom extremt usel på att visa mitt intresse på korrekt sätt eller märka när någon är intresserad av mig.

Försöker därför att hitta nya människor på olika nätforum och andra sätt istället nuförtiden, men detta beteendet med att göra sig otillgänglig verkar ju vara vanligt även där tyvärr.