vän/kärlekspartner i sorg. Hur tolka/finnas där?
Hello!
Jag fick för en vecka sedan besök av en kille jag hade en liten fling med utomlands. Vi hade haft kontakt i nästan 3 månader, då jag var ett stöd när hans mamma gick bort hastigt. Han ville komma på besök och stannade i en vecka. Jag har under tiden vi pratat vart väldigt förvirrad då han inte velat ha ett förhållande, utan endast ett vänskapligt förhållande med sex osv, då det enligt honom är det bästa..
Jag tyckte nog att han tog sig vatten över huvudet då han skrivit till mig varje dag från morgon till kväll, och ju närmre det gick desto mer gullig blev han och började erkänna att han saknade mig och såg fram emot att ses samt kallade mig älskling osv. Men han kom och allt var så bra! Vi hade en extremt mysig dag tillsammans på landet och allt klickade. Han var så fin mot mig och tittade mig intensivt i ögonen hela tiden och log, så jag blev generad. Senare på kvällen satt vi vid brasan och började kyssas. han berättade allt kring sin mors död och öppnade upp sig om hans barndom/liv jag höll om honom hårt och han grät en skvätt i min famn och jag var noga med att han fick vara ledsen och att är det jobbigt så finns jag här utan att ställa för mycket krav.
Vi hade sedan sex men det han inte visste var att jag var oskuld, vilket gjorde honom väldigt förvånad, och ännu mer respektfull än innan. Dagen efter gjorde vi det igen och han var så fin efteråt och kramade mig och gjorde middag till mig. Kunde inte tänka mig någon bättre. Han höll om mig inför mina föräldrar och vänner. Några dagar efter hade vi en fest och han som alltid sagt att han gärna vill kunna flirta med mina vänner då vi inte är ihop, spenderade hela tiden med mig, kysste mig ömt infor mina vänner och slutade aldrig att titta på mig. Jag var i så fall mer distanserad, men så chockad och övertalad om att shit, han måste väl gilla mig mer än bara ett KK? Vi gör aktiviteter tillsammans, han kysser mig i köket, håller mig ömt när jag lagar mat, ser på film och kramas..
Dagarna gick och jag började märka att han började bli nedstämd, han hade ett extremt sömnbehov och vissa dagar kunde han knappt göra sin egen frukost.. han ville aldrig fortsätta när han kysste mig till något mer sexuellt, utan han undvek så fort jag försökte ge lite beröring, utan ville endast kyssas och bara hålla om mig. Jag började såklart undra om något var fel på mig, eftersom varför skulle han inte vilja ligga med mig när vi var så kallade KKs? Jag började tänka att han kanske inte alls var intresserad av mig utan ville stöta ifrån mig mer och mer.. vilket han såklart gjorde. Men varje gång jag kom upp för att väcka honom sträckte han alltid ut sina armar och kysste min ömt och tryckte mig mot hans kropp och andades tungt och ville inte släppa.
Detta bidrog ju till en ledsen stämning de sista dagarna då jag märkte att något var fel, fast han hela tiden påstod att allt var bra, han var bara lite "trött". Den sista dagen såg jag honom gråta och han kunde inte ens titta på mig.. utan undvek min blick och påstod att linserna satt dåligt.. dock ville hann alltid hålla mig nära och kände sig alltid "lugn" i mitt sällskap. När jag tillslut skjutsade honom hem var han tyst hela bilfärden och jag kunde se honom iakkta mig med sorg i blicken. När vi sa hej då var han så ledsen och höll om mig i säkert 10 min och ville inte sluta pussa mig.
Hur skall jag tolka detta? Blev han kär fast han inte ville, och började stöta ifrån mig för att inte falla mer för mig då han visste att han snart skulle hem igen.. Är detta tydliga symptom på depression samt utmattningssymtom efter hans mors bortgång.. Jag tyckte att jag verkligen försökte ge honom uppmärksamhet, lät honom ta det lugnt och jag höll om honom när jag märkte att han kändes nere. Vad ska jag göra nu? Han har åkt, och vi har inte hörts förutom ett såklart kyligt "Ha det så bra, hör av dig om du vill " meddelande från mig, då jag trodde han inte var intresserad. Jag hade ingen aning om att han var så nere, och varför var han så glad de första dagarna och inte sen 
?
Jag låter säkert korkad, men jag har aldrig varit i en sådan här situation förut och vill inte verka för på, då jag bryr mig så mycket om honom!
På mig låter det som om han ville nåt skulle sägas/göras men det gjordes aldrig. Han borde ha "talat ut". Så tycker jag det låter som iaf.
Trött? Han kanske sov dåligt? Hans kramar som du nämner säger väl ganska mycket? Kroppsspråket säger ganska mycket. Dödsfallet hade kanske också kommit ifatt honom och gjort han oförmögen att ha eller tänka på sex.
Jag tycker du ska skriva ett öppenhjärtligt mail till honom och säg exakt vad som tynger dig. Han kanske säger mer sanning i mail än ansikte mot ansikte? Vad har du att förlora?
Jag var väldigt tydlig med att om det var något så var det bara att prata/ta sin tid. Men i och med att han var så låst ville han aldrig säga om något var fel utan sa alltid att jag inte skulle oroa mig, att jag övertänkte. Vilket jag accepterade. Sista dagen tog jag upp lite frågor jag hade, men gav sedan upp då jag inte fick något tydligt svar. Det var nog inte rätt tillfälle helt enkelt.
Du menar att hans kramar och kroppspråk säger mycket att han kände något eller bara behövde närhet? I will, jag är bara rädd att stöta iväg honom.
Då sade han uttryckligen att du inte skulle oroa dig eller övertolka. Då var det säkert inte nåt som han tyckte var värt att prata om. Kanske det var dödsfallet?
Kramar säger väl mycket? Jag skulle personligen aldrig kunna krama nån spontant (kanske en snabb opersonlig kram) om jag inte tyckte om personen ifråga.
Så låt det vara och skaka av dig episoden. Skriv nåt mail till honom och sondera terrängen lite.
Nä, precis, han talar väl när han behöver. Vill inte vara jobbig och pushig, men jag hoppas att han fattade att det var för att jag bryr mig. Bara att fråga.
Ja absolut, men då jag har väldigt dåligt självförtroende när det kommer till att någon kan gilla mig, behöver jag ett tydligt bevis.. vilket kanske inte bara är kramar. Kan tänka ibland att han kanske kramade mig för att han kände sig tvugen.. men ibland är väl beröring/blickar mm. mer tydligt än just bara känslolöst sex. Och det kändes genuint som han ville. Jag väntade alltid in han att kyssas, så jag visste att han inte kände sig tvugen. Tänker att sådant inte går att fejka.. samtidigt som jag tvivlar på hans känslor.
Skulle en kille i sorg ge en falska förhoppningar och kyssa en hej då så ömt och hålla mig hårt så länge om han inte ville?
Hej Ts, Dert verkar som att den här killen/mannen bär på en hemlighet för dig, något han är rädd för att berätta ifall att du kanske lämnar honom då, eller att han på något vis vet att ni inte kan bli tillsammans fullt ut, pga av något som skvaer i honom.. Låter som att han inte tror att han kan vara i en relation just nu, eller att han inte är värd det..
Det låter lite som att han är deprimerad eller så, det har ju ingenting med dig att göra, utan det är något i hans huvud som verkar störa honom.. Det enda du kan göra är att du kan finnas där för honom, berätta för honom hur bra du mådde när du var med honom och att du vill att han ska vara öppen mot dig..
Men det är ju klart att det är väldigt tidigt i er relation, och att du ska ju samtidigt skydda dig från att bli utnyttjad eller bara finnas där när han vill eller ebhöver, eller att du tar dig "vatten över hvuudet" ifall han väldiga problem på något sätt. Men utifrån ditt inlägg verkar det som att han också försöker visa uppskattning och inte bara ta, men du behöver vara lite försöktig tills du vet vad saker och ting handlar om. Och visst, det är tungt att påbörja en relation när den ena är väldigt "nere", då kan du ju inte veta med säkerhet hur han är egentligen.
Investera därför inte för snabbt, men förstår att du känner något för honom när ni verkligen haft fina stunder tillsammans, men det kanske är bra att ni inte blir tillsammans nu, utan vänta och se hur saker och ting utvecklar sig.
Kram Ciao :)
Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Jag vet att han döljer något.. Därför det är så jobbigt, eftersom han vägrar att berätta vad han känner för mig, Han försöker bara köra på det att vi "bor inte i samma länder så det är för svårt" alltså har han tänkt tanken.. men jag märker att han inte vill ge mig för mycket uppmärksamhet och på något sätt kämpade för att inte komma mig för nära eller ge mig info om hans riktiga känslor, även om dom kan tyckas va rätt tydliga när han faktiskt kom från tyskland för att träffa mig.
JAg är bara så chockad varför han var så glad den första dagen och efter han öppnat upp sig om mamman så slutade han att försöka spela för mig, vilket ändå känns väldigt fint.
Tack för ditt svar!
Ja, han är nog osäker på vad han vill och vad han känner. Det är ju i varje fall uppenbart att han verkligen tycker om dig, men att det är något annat som han just nu ser som ett hinder. Och precis som din magkänsla handlar det inte riktigt om vilket land ni bor i, sen kan ju vi bara spekulera kring vad det egentligen är..
Tråkigt att du ska gå och känna dig så förvirrad bara nu i efterhand, men det kommer komma lite klarhet med tiden. Men så som han beter sig nu kan ju faktiskt komma att såra dig också, så han kan ju inte hålla dig på sånt här avstånd särskilt länge heller för din skull.. Det där är något du själv måste avgöra bara om du kan stå ut med det här eller inte..
Ta hand om dig !
Bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Antar att det som blockerar är sorg, plus att han aldrig vart tillsammans eller vart kär på riktigt innan. Kan ju vara mycket rädsla att bli kär i någon som man inte kan ha nära, vilket i sig är en hemsk smärta enligt mig :/ men ja, hur ska man veta när han inte vågar berätta….
Starta ny diskussion