![[Tisstassen]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Tänker jag för mycket?
Jag är på g med en kille, vi har varit väldigt på och av ett par månader men är nu uttalat "på g" Jag har känslor för honom, och jag gillar verkligen att vara med honom och blir inte irriterad på honom som jag blir på typ alla nästan när jag varit med dem för länge åt gången hehe^^ och när vi skiljs åt vill jag inte det utan vill hellre fortsätta vara med honom… Men han "passar" inte alls in på den bilden jag haft av nästa kille jag tänkt ha nå förhållande med… Jag har ju som en typ av lista isch, tex "mogen" "påhittig" "ambitiös" "omtänksam" osvvvvvv har många punkter hehe… Han passar ju in på vissa, men de är väldigt få i jämförelse me hur många han inte passar in på. Han är tex väldigt självcentrerad och det är något jag har väldigt svårt för… Jag har för inte jättelänge sen lämnat ett 3år långt förhållande som nu när ja ser tillbaka på de visade tydliga tecken redan i början på att de inte va hållbart eftersom vi va så himla olika när de kom till så mycket… Jag vet att jag förändrades mycket pga honom och de va väl både bra och lite sämre saker… Jag vet att ja har känslor för honom(nya killen), jag har inte helt definierat dem ännu, men ja vet att jag känner något för honom, och inte bara som en vän… Jag vet att människor ändras mkt, speciellt nu när man är så ung som vi är (18 och 20) och att man alltid formar varandra till viss del. Jag är sån som ser väldigt långt fram väldigt tidigt, typ skulle ja kunna tänka mig å bo med honom osvosv… Borde jag köra på ändå? Har ni erfarenheter av å få känslor för nån ni inte alls tänkt er?
Herregud, om man skulle tänka ut i förväg hur varje kille man faller för skulle vara så skulle man ju hittat rätt direkt första gången. Tror inte det finns någons om stämmer in till hundra procent på ens önskemål, så då får man kompromissa lite med sig själv. Är det du inte gillar med honom så pass stort att det skulle kunna sätta stora hinder så kanske du ska tänka om och inte satsa, men om det är så att du kanske tror att du kan stå ut med de sakerna så är det ju bara att ge det en chans.
Sen tror jag generellt att det ofta förstör för en själv om man tänker långt fram hela tiden. Försök leva i nuet och se vad det här förhållandet ger dig just nu. Är det här något du mår bra av just nu och som funkar just nu så kör på!
Alla förändras. Oavsett om vi har partner eller inte. Som du säger så kanske man präglas en del på sin partner och då växer förhållandet fram utefter er. Är du nesam kommer du ändå förändras i livet. Det är så det är.
Jag skulle definitivt inte få känslor för min nuvarande partner när jag träffade honom första gången. Han är precis allt jag INTE ville ha i nästa kille. Nu har vi varit ihop i 4 år och jag kan inte tänka mig någon annan partner.
Ja ja kan inget annat än att hålla med här faktiskt.. #1
Att göra listor där potentiella partners måste passa in på viss många punkter är ett superbra sätt att missa underbara personer som skulle kunna passa dig alldeles utmärkt ändå. Det som är viktigt är att det finns en ömsesidig respekt mellan er, att ni trivs ihop och mår bra av varandra.
Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.
Innan jag träffade min nuvarande sambo så va jag inte alls intresserad av en ny pojkvän och hittade jag en kille så skulle han va snygg och perfekt. Första gången vi träffades som vuxna ( har gått på samma skola i mellan och högstadiet men inte pratat) så tyckte jag inte alls han såg bra ut, han är dessutom 2 cm kortare än mig vilket länge varit ett big NO NO i en killes utseende för mig. tänkte att de ska alltid vara längre.
Vi pratade iaf i slutet av kvällen, jag hade ingen skjuts hem och han hade ett ledigt gästrum. Vi åkte hem till honom och började prata i hans rum. Jag fick aldrig se gästrummet för vi satt i hans rum och pratade hela natten. Vi fortsatte att umgås flera gånger i veckan och nästan varje helg. Det tog ett bra tag innan jag ville erkänna att vi va tillsammans, för mig själv. Under den här tiden som gick så växte han i mina ögon, jag fick uppleva vilket fantastisk människa han är. Han blev dessutom den snyggaste killen i världen och ingen kan mäta sig med honom ;) Han har komplex över sin längd och jag tycker han är löjlig, jag är ju så stolt att han är min pojkvän.
Så kortfattat Det men inte tänkt sig från början kan bli bra. Det du inte ville ha kan va exakt det du behöver. Men små problem kan också bli stor speciellt när det har med personligheten att göra, tänker på att du skrev att han är självcentrerad. När ni är bekväma med varandra borde du ta upp det med honom och se hur han reagerar.
Hoppas det går bra :)
Starta ny diskussion