Oinvolverad och tidsbrist
Lite som en tidigare användare skrev om hur hon har för lite tid att dejta så är det tvärtom för mig, det är den andra som inte har tid. Fast det här är nog lite mer komplicerat… Killen och jag har dejtat i ungefär ett halvår och detta på kortare distans. Distans är inget problem egentligen, men problemet är att vi ses max 1 gång/vecka och vi pratar aldrig i telefon, vi skriver med varandra i stort sett varje dag med undantag men inget mer, och ofta om obetydliga grejer. När han är här kommer han alltid hit sent och stannar runt 16 timmar innan han "måste" hem igen. Jag har ingen aning om vad han har för liv, eller vad han gör om dagarna mer än att han har två jobb och tränar ibland men det är det enda, för han pratar aldrig om sin dag, om det hänt något speciellt eller om han ska göra något nytt. Jag har heller aldrig blivit bjuden hem till honom eller ens bjuden till staden där han bor, ens över dagen. Innan tänkte jag att han nog behövde tid att öppna upp sig för mig, för han har alltid verkat väldigt svår när det kommer till kommunikation, våra konversationer dör rätt snabbt om inte jag fortsätter prata till ex. Jag har funderat mycket såklart, men för några dagar sen reagerade jag extra starkt. Jag frågade om de skulle göra något på hans ena jobb varav han kort bara sa "nej". Så jag frågade honom varför varav han säger "för att jag har slutat" …..? Alltså varför säger han ingenting? Varför har han inte nämnt det?? Nämnvärt är att detta jobbet har varit det som tagit upp mest av hans tid, kvällar och helger bland annat. Samma hände en annan gång när han hade "jobbat" en helg, vilket jag trodde var hans vanliga jobb. Men nej det var ett helt annat jobb någon helt annanstans i en helt annan stad och det fick jag se på sociala medier.. Innan tyckte jag att det var lite underförstått att vi är ett par för han är väldigt kärleksfull och har betett sig som att allt är så naturligt. Det känns oerhört bra när vi umgås men just nu känner jag mig oerhört dum när jag inser att han inte involverar mig ett dugg i hans liv och inte verkar ha ett intresse av att dela med sig av det heller. Vad tror ni det här beror på? Hur hade ni känt? Min rädsla är att han kan ha värsta dubbellivet och jag vet ingenting.
Har du pratat med honom om det? Känns ju som något man måste prata om.
Jag hade aldrig haft ett förhållande med någon som inte kan prata. Och aldrig dejtat 6 månader heller
Det låter helt klart skumt.
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
Nej inte riktigt, jag har frågat varför han inte sagt något och fick "men jag sa det ju nu" till svars. Jag ska ju inte behöva lista ut grejer själv, vilket jag sa till honom. Kände att jag behöver lite råd innan jag tar upp det med honom.
Nej inte riktigt, jag har frågat varför han inte sagt något och fick "men jag sa det ju nu" till svars. Jag ska ju inte behöva lista ut grejer själv, vilket jag sa till honom. Kände att jag behöver lite råd innan jag tar upp det med honom.
Är han introvert som person? Sådana kan ibland tendera att inte berätta allt mellan himmel o jord då de finner infon irrelevant (Har en sån brorsa, omöjligt att få ur info). Alternativt så vill han inte prata tråkiga jobbgrejer med dig, istället fokusera på dig och roliga saker :). Har du frågat om du får komma o besöka honom? Säg att du vill spendera mer tid med honom om det är det du önskar.
Är han introvert som person? Sådana kan ibland tendera att inte berätta allt mellan himmel o jord då de finner infon irrelevant (Har en sån brorsa, omöjligt att få ur info). Alternativt så vill han inte prata tråkiga jobbgrejer med dig, istället fokusera på dig och roliga saker :). Har du frågat om du får komma o besöka honom? Säg att du vill spendera mer tid med honom om det är det du önskar.
#6 Ja han är definitivt introvert, men jag vet det sjutton om det skulle vara därför, jag är också inåtvänd men då handlar det om känslomässiga saker. Men du kan absolut ha rätt i det du säger. Jag vet att han sagt någon gång att han pratar om det är värt att prata om. Men sånt som händer i livet är ju liksom värt att prata om tycker jag. Speciellt viktigt eftersom att detta ger honom mer fritid vilket varit ett problem tidigare till att vi inte kan ses. Det känns som om han undanhåller information pga det. Jag frågade honom en gång om jag kunde hälsa på över dagen och han sa att "kommer du på nåt att göra så säg till" och sen dess har vi inte pratat om det alls (det var för några veckor sen). Trist eftersom jag varit den som behövt komma på saker att göra hela tiden hittills då vi bara är här.. Helt klart värt att ta upp med honom, tack för svar :)
Har du träffat några av hans vänner eller familj? Är ni ett par öppet på sociala medier?
Jag skulle nog se till att få komma hem till honom ganska snart om det var jag. Men det kan förstås bero på att jag en gång dejtade en väldigt undflyende snubbe som till slut visade sig inte ens bo i den stad han hade sagt utan någon helt annanstans… med sin fru och sina barn.
#7 Jag tycker att det låter otroligt konstigt och jag skulle absolut inte stannat kvar i ett sådant "förhållande". Tycker inte ens att det låter som ett förhållande om jag är ärlig. Du vet ju ingenting om människan.
Jag tycker att hans beteende är otroligt misstänksamt och jag skulle aldrig accepterat det utan krävt svar och om jag inte fått svar så skulle jag bara lämnat. Finns nog bättre typer att spendera sin tid med. :)
#8 (obstitant) Jag har inte träffat varken hans familj eller hans vänner, eftersom han bara har varit här, tidigare har jag tänkt att det beror på att han är så upptagen + att han fortfarande bor hemma hos sin mamma (vilket han själv aldrig berättat utan det såg jag när jag googlade hans adress). Vi är inte ett par öppet på sociala medier.. :/ Beklagar det du gått igenom, vad hemskt! Hur länge träffade du den mannen och när började du misstänka att något var fel? Hur kom det fram?
#9 (Devya) Ja, att det är märkligt håller jag absolut med om. Att det här skulle räknas som ett förhållande vet jag inte heller.. Jag vet inte om han förstår vad det innebär heller för jag har ingen aning om han har haft ett innan ens. Jag har haft det, ett långt dessutom och det här är långt ifrån vad jag ser som "förhållande". Jag har haft mycket tålamod just för att jag känt att han behövt tid att öppna sig och att det genuint känts som att han verkligen tycker om mig. Jag tror han varit lite osäker på mig också eftersom jag inte varit helt öppen heller, men väldigt mycket mer än honom. Han har ju varit här och träffat min familj dessutom. Jag ställde på honom för några dagar sen, jag frågade rätt ut om vi är ett par och om han vill vara det, för om vi är det vill jag vara mer involverad i hans liv osv. Han sa "Ja jag tror det men det är ju lite svårt just nu iom att vi inte kan ses och jag vill ses mer än vad som är möjligt. Och om du inte är nöjd kan jag inte säga ja på den frågan. Vill du vara med mig? Tycker du att du känner mig?" Jag sa att jag vill och att jag känner den han är när han är här, att jag kan leva med att ses så sällan som vi gör men bara om jag får vara mer delaktig i vad han gör. Att jag vill prata i telefon och så. Frågade också varför han aldrig säger någonting och han svarade med att han inte trodde att jag tyckte det var särskilt intressant. Så ja…. jag vet inte riktigt vad vi kom fram till ärligt talat, men nu vet jag ju iallafall att han vill vara med mig och han vet vad jag vill och tycker. Vi får väl se.. Blir det inte bättre slösar jag hellre min tid på någon som faktiskt vill involvera mig i deras liv
#11 Han verkar så undanflyende… Jag förstår inte mig på hans beteende. Det låter tyvärr som om han skulle leva ett dubbelliv. Har du frågat om du får träffa några av hans vänner eller familj?
Anledningen till att jag börjar fundera på om han lever ett dubbelliv är för jag har träffat på en liknande kille tidigar och orsaken till hans beteende var att han hade fru och barn och hela faderullan. =P
#12 Nej jag har inte frågat om jag får träffa hans familj eller vänner, jag vill att han själv ska bjuda in till det av den anledningen att han på eget bevåg faktiskt -vill- göra det, för då vet jag att det är något han önskar och inget som han gör bara för att jag vill det. För mig känns det mer som att han kanske inte har den sociala kompetensen eller att det ligger något annat under allt det här som gör att det brister i kommunikationen. Men jag tycker att han borde öppna sig om det i så fall, vi har ändå träffats i ett halvår, han borde känna att han kan anförtro sig till mig. Men fyfan alltså! Hur betedde sig den killen? Och hur kom du på honom??
#10 Närmare ett halvår. Den första tiden sa han att han bodde i en stad långt härifrån , så då var det inte så konstigt att vi inte kunde ses oftare, men sen flyttade han till samma stad, och det var då det började bli konstigt. (Vilket till slut visade sig bero på att han inte alls hade flyttat, det var bara något han hade fabulerat ihop.) Jag var väl bara inte på humör för en massa bullshit, jag var ute efter en seriös relation, så jag började ställa ultimatum och när han inte kunde/ville leva upp till dem gjorde jag slut. Det var efter det han av rätt obegripliga skäl kontaktade mig igen och berättade sanningen. Sen påstod han att han ville börja om, att han skulle skiljas osv, men… det var ju bara mer mer bullshit.
#14 Vilken idiot rent ut sagt! Att han ens hade mage att tro att du ville vara med någon som redan ljugit ihop saker under så lång tid och dessutom varit otrogen mot sin fru. Bra gjort att ställa ultimatum. Hur var han när ni träffades? Pratade han mycket och sa han ens någonting om sitt liv eller pratade ni bara om andra saker? Riktigt intressant att folk orkar hålla på såhär.
Som du beskriver honom verkar han inte speciellt intressant. är det verkligen någon du vill leva länge med?
Ingen social kompetens, kommunicerar dåligt, oengagerad, få vänner.
Varför nöja sig med det? Han kanske är väldigt snygg. (han verkar ju inte vara rik när han bor hemma hos mamma)
Personligen skulle jag tycka det var konstigt om jag inte blev inkluderad i hans liv. Vad vill han med ert förhållande ? Bara sex ? Och vad vill du ? Vill ni inte samma sak så är det ju ett problem …..
#16 Det jag nämner här är inte hela historien, klart att han är intressant för mig och att han har fina kvalitéer som tilltalar, annars hade jag ju aldrig stannat. När man läser igenom kanske det kan låta som att han inte kan prata alls, men det är fel. Han kan ju prata, han frågar saker osv, även om det -ibland- är annorlunda än vad jag är van vid. Att det är detaljer som uteblir. Hur många vänner han har intresserar inte mig alls, jag är ju inte ihop med hans kompisar direkt (hur många han har är inget jag tagit upp i tråden heller så jag förstår inte vad du fått det ifrån). Pengar intresserar inte mig öht. Han är arbetsam, har intressen och är frånsett av mitt problem här, en fin, rolig och bra människa. Jag trivs i hans sällskap. Huruvida jag nöjer mig så nöjer jag mig inte med att inte vara inkluderad i hans liv, vilket han nu också vet om. Jag vill ha mer, men bollen ligger hos honom.
#17 Ja, det känns märkligt. Jag vill ju ha något seriöst, vilket jag tidigare också trott att han vill. Det är svårt att säga, handlar det bara om sex förstår jag inte varför han gett sken av att han vill mer, att han tycker om mig, att han hör av sig och är kärleksfull. Som jag skrev tidigare i tråden sa han att han vill vara med mig men att det blir svårt att träffas så ofta som vi vill….
Du säger att du själv tog reda på att han bor hemma hos dina föräldrar. Har ni pratat om det? Att han skyller på upptagenhet är ju ganska märkligt. I grund och botten är det ju ändå så att han inte involverar dig i sitt liv. Även om man är väldigt upptagen kan man vara mer öppen. Du vet heller inget om hans tidigare relationer. Det är också något man vanligtvis pratar lite om i början av en relation. Som jag ser det kan hans beteende bero på två saker: 1. Han döljer något 2. Han skäms över sitt liv Båda är ju egentligen samma sak men har lite olika gund.
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
#20 Det stämmer. Vi har inte pratat om det, och där kan jag tänka mig att det är för att han skäms. Som du säger, även om man är upptagen kan han ändå involvera mig, det finns ingen ursäkt om han verkligen vill att jag ska vara en del av hans liv. Och ärligt talat, ingen är så upptagen 24 timmar om dygnet att man inte kan flika in någonting alls där emellan. Jag är inne lite på samma spår som dig, antingen skäms han eller så döljer han något. Mina teorier är också att han varit med om något som gör honom såhär stängd, hans mamma kanske har problem som gör att jag inte kan hälsa på. Jag har också varit inne på om han eventuellt har Aspergers, man ska absolut inte diagnostisera andra och sätta etiketter på folk och jag menar absolut ingenting illa med det, men tittar man noga på det så finns det tendenser som skulle kunna förklara en hel del. Det sociala samspelet bland annat. Behöver inte vara så, bara en teori som sagt var.
#21 Om ni ännu inte pratat om att han bor hemma så borde ju han oundvikligen känna att det är väldigt mycket du inte vet. Och det har gått väldigt lång tid nu, så det gör det väl bara svårare för honom att berätta det. Han kanske känner att du skulle få en helt annan bild av honom ifall han var öppen om allt. Han kanske började med att framställa sig på ett visst sätt, och det blir mer och mer svårt att leva upp till - speciellt ifall han också ska visa dig mer och mer av sitt riktiga liv. Han måste ju börja prata om sitt boende, sin familj osv om ni ska lära känna varann på riktigt.
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
#22 Ja.. wow. Jag har faktiskt inte tänkt så långt innan och det låter helt klart som något som kan stämma överens med hela situationen. Tråkigt såklart om han känner att han inte kan dela med sig om saker men då finns det ju åtminstone något som vi kan bygga på. Tack snälla. Det här är definitivt något jag kan ta med mig och ta upp vid tillfälle.
hej
jag måste in här och ge min historia om en kille som var trevlig, hjälpsam till en början, och känner igen mig i din situation och skulle vara försiktig om han inte öppnar sitt liv och är privat. Jag ha varit i en liknande situation men mer grejer har kommit på ytan, med min kille el va jag ska säga nu he.
Han flyttade el tog lov som han sa från sin skola för 30 dagar sen och han kan dålig engelska och ingen svenska. Jag ha efter den här tiden haft olika känslor arg, lessen mm för honom. Jag va länge singel några år före vi då möttes i år i feb och jag var deppig och hade kanske depression med.
Han hade barn och e gift men tjejen lämna honom i sverige och åkte tillbaka till syrien ett år sen tillbaka och han tyckte inte jag ska veta de för de e hans privatgrej, de exet ringde efter honom mycket. Han sa att han har ingen kärlek för henne och kontakt med henne är endast som polare. Men jag visste exakt de jag skulle leta efter i mobilen när han var ute fick nog och där var de hjärta bilder mm. Han sa att efter jag sett de att han inte skulle göra om de och att de är hon som skickat de mm.
Han tog även bort fotot i hans plånbok på sitt ex. Han började snacka mer i sin mobil och de blev då mindre tid och närhet till mig med. Helt plötsligt började grejer försvinna i min lägenhet och jag titade i hans väska och där log mina grejer ex ett glashjärta han sa att han skulle överraska mig med nåt gott ex choklad i med den och att han inte tagit den och blev arg för jag hitade de.
De var några grejer till som försvann de kan ha varit boende stöd som tagit de, men han säger att han kan ha råkat slänga grejer och de har han gjort tidigare då han ha städat mm.
Jag hade kastat ut han 2 gånger, men nu har vi en paus han e långt härifrån. Han vill inte vara polare med mig på facebook inte i början i alla fall, kanske har med hans kultur och han var inte öppen med mycket om sitt liv och frågor tyckte han inte om med. Han var här i 4 mån och vi var i hop 6 mån men känns som ett år efter bråk mm i början var de bra han hjälpte med att städa, laga käk, gå till affären, mm.
Dagarna före han skulle dra kom han in med en stor väska och jag sa äntligen ska han i väg och sen öppna han väskan o där låg mycket tjejkläder,barnkläder,skor, smycken,smink mm. Jag sa men vart kommer de här i från han sa en polare skickade de hit, han packade sina kläder och skor på allt och jag typ nej nu få de vara nog. Han kunde även sitta flera tim i mobil med en kille och inte endast sin fam i syrien som han sa han snacka med.
#24 Tack för att du delar med dig av din historia! Vilken jobbig grej du varit med om, beklagar verkligen. När fick du veta att han hade fru och barn? Hemskt hur människor kan lura och såra andra på det här sättet