Du kan inte båda säga du tror på honom men att magkänslan säger han juger och sen lyssna på den. Ta en ståndpunkt för dig själv. För mig känns det som att du har sagt till honom att du tror på honom, men att du lyssnar på din magkännsla och egentligen inte gör det 100% innerst inne.

Sen till sakfrågan. Det är ingen här som kan säga vad som är rätt eller fel. Du har all rätt i hela världen att välja tro han juger men ändå välja att vara med honom. Du har all rätt i världen att säga till honom du tror han juger och att du inte kommer lita på honom och ändå välja ge honom en chans. Det är bara du som bestämmer vad du skall och behöver leva med. Om du vill ge honom en chans, om du tror att han juger men även tror att han inte kommer göra om det så är det bara att vara med honom och ge honom en chans. Men då måste du faktisk för er bådas skull faktisk gå in för att komma över detta och ärligt ge honom en chans. Detta betyder att du måste säga till magkännslan "håll käften" i fall denna börjar prata om att han kommer vara otrogen om han åker med kompisar i framtiden. Det kan även betyda att du måste sluta älta det som faktisk hände för ett år sen nu, det kommer det inget gott från, och särskillt inte för dig själv.  Men samtidig måste du och han komma överens om vad han tycker är rimligt för att bevisa för dig framöver att du kan lita på honom. Sen måste han, och du, hålla er till det ni blir överens om. 

Om du ändå känner att oavsett vad han gör är ditt förtroende trasigt, och du orkar inte kämpa för att laga det, så är det faktisk bara du som kan säga nog är nog. Han kan inte påstå du gör fel om du i framtiden dumpar honom pga detta ändå. Ingen här kan säga du gör fel om du ger honom en chans och sen ger upp, eller om du stannar med honom, om du lämnar nu på stört. Bara du har faciten på vad som blir rätt för just dig, för i slutändan är det ju detta det kokar ner till. Detta är om dig. Inte mig, eller någon annan som läser tråden. 

Lycka till hur du än väljer göra.

vad är problemet mer än att du har tagit tillbaka honom? du har ju svart på vitt att han har varit otrogen. han drar sen på med krokodil tårar, som du går på, och tar honom tillbaka. förlåt för att jag säger detta nu, men det är du själv som utsätter dig för denna jobbiga situation genom att ha tagit tillbaka honom när allt är solklart vad han har gjort och dina känslor för honom slåss nu mot verkligheten(om du förstår vad jag menar), dina känslor säger "nej, han kan inte göra det" men verkligheten säger "jo, det kan han visst".

förstår inte vad problemet är och vad som hindrar dig, det är bara att lämna då du vet vad han har gjort(och högst troligt kommer att göra det igen då han nu har märkt att du kan förlåta detta grisiga beteendet efter lite tårar) och din magkänsla säger att han ljuger. försök att sätta dig själv in i framtiden, tror du att det kommer att kännas bättre med denna killen senare? kommer du att lita mer på honom då än vad du gör nu? varje gång du ska bort någonstans eller han ska vara ensam, kommer du att kunna lita på honom? om inte, vad har du då hos honom att göra?

#1 - Du har absolut rätt det är bara jag som kan veta vad jag ska göra. Men ena stunden känns det bra den andra tänker jag på det som hänt får den bilden i mitt huvud och låter honom inte ens vara nära mig för att jag äcklas av honom. 2# tack för era svar, troligtvis så kommer det inte kännas bättre i framtiden heller. Hade lämnat honom för längesen om det inte varit allt man varit med om tillsammans. Är rädd för att vara ensam också är så van att alltid ha honom där som lyssnar och ger mig råd sen att få sen här käftsmällen det har tagit på mig hårt. Massor av sömnlösa nätter.

Jag tycker du ska prata ärligt med honom. Berätta hur du mått av "käftsmällen", berätta hur du mår nu och hur dina tänkar går och hur svårt du inland har för att lita på honom (eftersom han ju faktiskt visat att han inte nödvendigtvis går att lita på). Om han verkligen bryr sig och verkligen vill dig då fpr han en chans att ge dig en massa bekröftelse och kärlek osv, en chans att övertyga dig om att det är på riktigt. Tar han inte den chansen och lägger ner sig ordentligt eller kanske till o med fnyser/blir irriterat/arg över att du har svårt att lita på han… då tänker jag det är vettigt att avsluta.