Det är ju ett känsligt ämne, men jag tycker att man kan försöka lite lätt förklara vad som man anser är fel. Ofta kan folk försvara sig direkt, men jag tror att näsran jämt så tar man åt sig och förösker förbättra det.

 Är inte risken att om man "lite lätt" förklarar vad man inte är nöjd med, att chefen är så fyrkantig i sin självuppfattning, så att han/hon bara viftar bort det?

Det finns ju arbetsplatssamtal eller vad det heter, där chefen pratar med den anställda om hur nuläget och framtiden ser ut osv.

Finns det plats där, i de situationerna, att prata om chefens roll och ge h*n inblick i hur dens ledaregenskaper uppfattas av resten, eller kan man ha ett omvänt samtal, där den anställde säger sin mening om chefen? Finns det överhuvutaget något sådant på  arbetsplatser?

Under ett medarbetarsamtal ligger fokus på den anställde, arbetsmiljön samt kompetensutvecklingsfrågor. Man diskuterar aldrig exempelvis lön då, utan den sker separat i ett lönesamtal.

Huruvida man kan klaga på chefens agerande under ett medarbetarsamtal, är jag tveksam till. Man är ju som anställd underordnad sin chef och jag tror heller inte det är den vägen man ska gå när man behöver framföra klagomål. Men chefen har väl i sin tur en chef, förmodar jag? Det måste väl ändå vara så att man tar ett samtal med denne i så fall.

Har jag synpunkter på någon så brukar jag försöka ta det med den berörda personen mellan fyra ögon, i början i alla fall.

Det är svårt och förr tog jag aldrig konflikter, men jag har blivit starkare i takt med att jag utvecklats som person och har dessutom läst mycket om konflikthantering.

Är det någon större grej så brukar jag försöka boka en tid och berätta vad jag vill prata om - då har motparten också en chans att förbereda sig och två förberedda personer har förmodligen ett mer konstruktivt möte än en beredd och en oförberedd.

Är det bara någon mindre grej brukar jag lägga fram det som "du, jag skulle vilja höra hur du tänkte när du sade… gjorde… eller varför det blev så här, kan vi ta det nu eller skall vi bestämma en tid då vi tar det?"

Man bör aldrig säga "eller skall vi ta det senare", för då skjuts det bara upp, försök boka en tid om ni inte kan ta det direkt.

Fundera igenom innan mötet vad du vill ha ut. Vad är det som är fel enligt dig. Var konstruktiv, och håll dig till det som personen gör fel och inte vad som är fel på personen (brukar lätt bli pajkastning, men det är ju ett beteende man har problem med, inte personen som sådan). Förhoppningsvis. Visst finns det personer som inte går ihop, men det är ju svårt att ändra någons personlighet…

Som Missy säger så bör man nog undvika det på ett medarbetarsamtal, då är det den anställde som skall vara i fokus, hans/hennes planer för personlig utveckling osv.

Däremot på en arbetsplatsträff, då borde man kunna ta upp det eftersom att det då är arbetsplatsen/arbetsmiljön som skall diskuteras (så är det hos oss i alla fall).

Det är lite hur jag ser på det och lite tips om hur jag hade gått tillväga. Dessutom skall man försöka vara opartisk inför mötet - det kan vara så att chefen ifråga inte är medveten om att han/hon gör något som irriterar personalen och mer än gärna ändrar på sig, eller så är det ett missförstånd mellan chef och dig som anställd som är lätt att reda ut när chefen fått ge sin version av en sak. Man skall inte förutsätta (vilket man ibland har en förmåga att göra om man själv tycker att man har rätt och den andra fel) att den andra medvetet beter sig på det här sättet eller är ovillig att ändra på sig.

#3 Du har nog rätt i det Missy, att det inte är så smart att ta upp det på samtal som ska handla om mig som anställd.

 Just det här med samtal med chefen har jag iallfall lite märkliga erfarenheter av. Chefen som bara syntes ca 5 sekunder på morgonen, hade en märklig kroppsspråk under samtal. Han satt med benen brett isär och nerhasad i sin kontorsstol, precis som Al Bundy i Våra värsta år.

 Det är verkligen svårt att försöka föra en seriös diskussion, som man kanske dessutom är lite nervös inför, med en chef som inte verkar ha mer respekt för situationen än så. Jag kommer ihåg jag hade en märklig känsla när jag gick ut från det samtalet.

Det är bra tips marnyman, och som du säger så kommer nog säkerheten med erfarenheten.

Jag har haft olika sorters chefer. Man lär sig hur man ska förhålla sig till dem, vad man kan säga och inte säga. Den nyvarande chefen är ganska bra. Hon bryr sig, men ibland så säger hon saker som hon sedan tar tillbaka. Det var exempelvis så att hon kom upp på avdelningen och gnällde över att persionärerna inte fick komma ner på underhållning och att inte vi var med (personalen) och det sa hon till en jobbarkompis, som uppfattade att det var allvarlig kritik. Hon skrev det i vår bok och några blev sura och undrade vad det var frågan om. Så vi ringde upp henne och bad henne komma upp och förklara sig och då tar hon tillbaka allt. Påstår att Carol har missuppfattat allt. Så tyvärr är hon nog ganska osäker - men vi kände oss stolta för att vi ifrågasatte vad hon sa och inte bara tog emot.

Som ledare måste man ju kunna stå för vad man tycker utan att backa. Det är inte alltid så att alla gillar vad man gör, men man måste ändå stå fast för sina åsikter.

Säga som det är på ett konstruktivt sätt kan man försöka göra. Har man en "bra fast dålig" chef så kan han ta det, annars får man söka nytt jobb eller snacka med chefens chef.

Men oftast så visas det för chefens chef rätt snart om ens chef är dålig, så folk byter jobb lite för frekvent och kanske även resultaten blir sämre bara av att folk mår dåligt… Men visst, det är känsligt att säga till en chef att bättra sig.

#0 Vart bara nyfiken hur en chef som delegerar samtidigt är kontrollfreak. För mig så är det två helt motstående egenskaper. En kotrollchef eller en sk. "go for that" chef är en sådan som även kontrollerar hur jobbet ska bli gjort. Oftast klarar denna typ av chef av att administrera en organisation med en viss storlek.
En delegerande chef, eller en sk. "goal defining" chef bryr sig om vem och vad målet samt när målet ska vara inträffat. Det brukar inte finnas någon gräns för denna typ av chefer i hur stora organisationer är.
Men vad som är viktigt i alla organisationer är dels att man försöker upplysa om varandras svagheter ledare likaväl som producent. Och att man försöker komplettera varandra, istället för att bara klaga sinsemellan så kan man arbeta utifrån att växa tillsammans med chefen. Man kan proaktivt säga att:
- Hur gör _jag_ så att detta funkar bättre?

#8 Det jag menar är att hon delegerade som hon säkert fått lära på någon chefskurs, men tiliten till oss som skulle utföra det var minimal, så hon kunde inte låta bli att själva kolla upp alt. själv göra det så att hon med säkerhet visste att det skulle bli "bra nog" gjort. Ja, hon var helt klart motsägelsefull.