Skriva ner i novell/dagboksform?
Ber om ursäkt för babblande och kanske långt inlägg..
Jag började läsa en bok som jag köpte på röda korset igår. "14 år till salu". Det handlar om en 14årig tjej som blir våldtagen och sedan börjar sälja sig.
Den väcker många känslor och minnen hos mig så jag la ifrån mig boken och började skriva ner lite från min egna historia som anknyter till våldtäkt, bekräftelse och självskada.
Det känns bra, samtidigt som det känns förjävligt att minnas allt igen. Alla lukter, alla känslor och alla tankar.
Jag hamnar i depressionsliknande tillstånd i perioder. Psykologer har sagt att jag behöver gräva djupare in i mina tidigare tonår osv, så jag tänkte att detta kanske är det jag behöver? Jag älskar att skriva och måla upp en värld av ord, och detta känns ju faktiskt rätt bra även fast det är jobbigt.
Finns det någon annan som har gjort något liknande? Kanske bara skrivit dikter, låtar, dagbok, novell eller till och med en riktig bok? Hjälpte det er?
Konstinstagram: @toxiccetacean
Peta inte på salamandern. Den sover.
Jag skriver dagbok om mitt liv och det hj'lper mig.-
** Energy Pethead
**Medarbetare: Synskadade, Funktionshindrade, Hjälpmedel
Sajtvärd för Nostalgi, Lekar
http://klotterplanket1.egetforum.se/
När jag var tonåring och hade det jobbigt så skrev jag dikter och noveller. Det hjälpte mig en hel del att bearbeta känslorna. Har även skrivit dagbok sedan jag var 13 år gammal, men där skriver jag inga "djupare" saker, utan dessa skriver jag i dikterna/novellerna.
Hade även en "kladdbok" som jag ritade och skrev i när det dök upp något minne, eller annat jag ville skriva om. Den innehöll både glada och sorgliga saker.
¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ
When the last tree is cut, the last fish is caught, and the last river is polluted; when to breathe the air is sickening, you will realize, too late, that wealth is not in bank accounts and that you can't eat money. -Alanis Obomsawin, filmmaker
![[Tuulikki]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag har en "kladd-bok". Där skriver jag allt möjligt. Allt från listor på saker jag vill ha till hemska minnen om liknande saker som i "14 år till salu". Skriver ALLT där i. Det hjälper mig otroligt mycket.
Jag bloggade (på en låst blogg) förut men tycker jag får ut mer av att skriva för hand.
Jag tror absolut det kan hjälpa!
Jag skriver just nu en självbiografi om när jag som 17-åring blev misshandlad av min första sambo. Jag skriver om misshandeln, graviditeten som jag avbröt i v.15, svårigheterna att lämna, polisanmälan och utredning, rättegång m.m.
Jag började skriva dagbok när jag var 11 år och slutade när jag var 18 år (efter misshandeln). För mig var dagboken en Räddning många gånger, både mentalt och rättsligt.
Medarbetare på Bloggande, Endometrios, Ensamhet, Motionspepp och Ångestsjukdomar 
När jag började bli deprimerad redan som nybliven tonåring började jag skriva texter, noveller, dikter, meningar, anteckningar mm för att hantera det. Höll på så hela tonåren och upplevde att det då ofta var hjälpsamt för att sortera tankar och helt enkelt skriva av mig.
När jag flyttade hemifrån för två år sedan gjorde jag något jag idag ångrar, för jag slängde alla de gamla blocken med allt sådant samlat.
Numera har jag inte skrivit på flera år, men har börjat vänja mig vid tanken på lite som du säger, bearbeta, tänka över, gå genom och sortera minnen och känslor som man gått genom under hela livet. Nyligen fått bland annat ptsd-diagnos för ett trauma när jag var 11, och även andra både psykiska och fysiska diagnoser som gör att jag nu på äldre dar fått förståelse till varför jag alltid haft vissa svårigheter. Tror absolut det kan vara hjälpsamt att med "nya ögon" se tillbaka och bearbeta livet.
Starta ny diskussion