Relationer iFokus

Relationer

Etikett: känslor
Läst 1589 ggr
Cochon
2

Hjälpa någon som inte vill ha hjälp

Hej hej! Min kära mor är en mycket stressad. Detta leder bl.a. till att hon sällan t sig tid att sova ordentligt, hon får panik när det så mycket som bara föreslås att man ska hitta på något nytt och hon ger sig mycket sällan tid att bara vara. Även när det inte finns något att vara stressad över så kan hon inte riktigt slappna av. Antar att detta beror på att hon har varit stressad under en så pass lång tid så stressen inte försvinner bara för att stressmomenten försvinner. Jag märker helt enkelt att min mor inte mår bra och jag tror att hon skulle må bra om hon fick någon att prata med. Hon har inga direkta vänner, och den enda gången hon socialiserar sig med någon utanför familjen är när hon går i till mataffären. Om hon ser någon där som hon känner kastar hon sig nästan över denna person och pratar försöker att hålla igång en konversation så länge det bara går. Men hon pratar inte jätte mycket med oss i familjen heller, utan den enda som hon faktiskt pratar med är hennes enäggstvilling som bor på andra sidan sundet. En gång försökte jag lägga fram detta som förslag att hon kanske skulle gå och prata med någon då jag tror att det skulle göra henne gott. Det behövde inte vara en psykolog utan det kan vara någon annan som bara finns där och lyssnar på en. Det gav inget vidare bra resultat, minst sagt…. Hon fick ett smärre utbrott och det tog väll nästan en vecka innan hon hade återhämtat sig. Trots detta hade jag nämt saker som att det är väldigt vanligt att man går och pratar med någon idag, det är väll nästintill modernt skulle jag vilja påstå, och man kan prata om allt från vad man ska laga för mat nästa dag till vad som är meningen med att livet. I dags läget behöver man inte ens vara sjuk för att prata med någon utan det kan man göra bara för att man känner att man mår bra av det. Tråkigt nog så det enda hon hörde var "psykolog" och "sjuk". Jag tror att hon är kvar i det gamla tänket där man bara pratar med någon om man är psyksjuk, behöver läggas in och ha övervakning på sig 24 timmar om dygnet. Vilket absolut inte är fallet numera. I dags läget är det väldigt accepterat och man försöker lägga llika stor vikt vid att man mår bra psykiskt som fysiskt. Som ex. fick jag vänta med att göra en utredning för någon bokstavskombination tills jag hade fyllt 18 då min mor vägrade låta mig genomföra en utredning då hon menarde "att du är ju inte sjuk!". Som jag också har försökt berätta för henne; nej, jag är inte sjuk men jag har vissa svårigheter i min vardag som jag kan få hjälp och råd med hur jag ska hantera så att man vardag blir enklare och jag slipper ödsla mängder av energi på uppgifter som många andra är klara med på nolltid. Trots att jag nu har fått en diagnos muttrar hon ändå ibland "men du är ju inte sjuk". Hur löser man en sådan här situation? Vet någon här inne om det finns någon form av lifecoach som gör utkörningar hos folk? Min plan skulle vara att min far skulle anställa någon som hjälper till på gården, som går och hjälper min mor med henne sysslor och samtidigt finns där så hon har någon att prata med. Har frågat min far och han tycker det vore en toppen idé i fall det gick att hitta någon sådan person. Tacksam för hjälp och råd i allmänhet.

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

Maria
1
#1

Hon kanske skulle behöva prata med  någon men att försöka anställa någon med "falsk" baktanke kan nog bli väldigt fel.  Jag undrar också vad ni tänkt er att det skulle vara för tjänst? Livscoach eller hemtjänst?

Det bästa är väl ändå att försöka kommunicera. Hon vill inte prata om det men kanske tar hon till sig det hela om ni pratar om det då och då.

Kanske tycker hon att det räcker med att ha familjen som umgänge? Alla är inte så sociala.

/Maria

OlgaMaria
1
#2

Ni kan ju säkert kanske styra på något sätt så att fler personer finns i hennes liv. Men du ska nog inte ta upp det där med att gå och prata med någon igen. Det landade inte bra och det kommer nog inte göra det någon annan gång heller. Det är bara att acceptera att hon inte vill det och inte vill ha sådana förslag.

Sen kanske hon kan dricka lugnande teer på kvällen? Finns mycket att välja på men kamomillte t ex är lugnande.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Cochon
0
#3

#1 Tanken är bara attt hon ska få någon att prata med. Ingen direkt "elak baktanke" tycker jag. Vi har folk som kommer till gården för att vi behöver vara fler personer som hjälper till på gården vissa tider på året, och vi kan ju inte hjälpa om en av dem som vi anställer råkar ha en väldigt god kunskap om psykiskt hälsa. :P Tyvärr funkar det inte att kommunicera, mor lyssnar sällan och det är bara en bråkdel av alla ord som kommer tar sig igenom henne filter så att säga… och nej, hon tycker ju inte det räcker med att bara ha familjen som ungänge, för hon tar varenda chans hon får att prata med andra… #2 Nej, jag tror inte heller att det är rätt väg att gå att ta upp det fler gånger… och joo, hon dricker gärna något sådant på kvällen.

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

Sindri
2
#4

Men kan inte ni i familjen hjälpa henne? Lösningen är inte alltid att gå och prata med någon utomstående om  man är stressad.

Det är väl bättre att försöka avlasta henne. Laga mat ett par gånger i veckan. Ta med henne på något roligt, mor-och-dotter grej eller hela familjen.
Jag tror hon skulle må bra och bli glad över att ni i familjen visar att i lägger märke till att hon jobbar mycket och att ni tycker hon är värd att bli uppmärksammad och lite ompysslad.
Tänk på vad hon gillar och försök se till att hon får lite egentid att göra sånt.

Kanske få ledigt några dagar och åka till sin syster. Sånt kan göra mer än terapi.

Maria
1
#5

#3 Elak baktanke skrev jag inte utan falsk baktanke. Det är en viss skillnad.

Jag förstår att ni bara vill din mamma väl men du skriver "din plan"

Visst kan någon av gårdsarbetarna ha en förmåga till att socialisera men samtidigt så blir det ju lite som att gå bakom ryggen på din mamma för jag antar att tanken är att de ska veta om hennes situation?

Hon kanske skulle behöva något fritidsintresse. Du och din mamma kanske kunde gå någon kurs tillsammans?

/Maria

Cochon
0
#6

#4 Hon blir uppstressad av att vi är och pillar i köket och hon kommer på tusentals ursäkter att inte följa med på något om man frågar henne. Om man fortsätter och säger att man vill ju att hon ska följa med för att det hade varit kul o.s.v. blir hon bara sur. Lyckades locka iväg henne en gång på att gå ut och äta med familjen. Hon var så arg så att hon kokade, nästan så det rök ur öronen på henne. Efter ett tag tyckte hon det var super trevligt och njöt av kvällen. Men som sagt om man vill göra om det måste man typ söva henne och sätta henne i bilen och börja köra, hahaha. (skämt) Tycker också att hon ska ta ledigt och åka till systern ibland men hon menar att hon har för mycket att göra hemma för att hon ska kunna åka iväg. #5 Förlåt, satte inte citattecken för att citera dig utan för att jag inte kom på ett bättre ordval, heheh. Men ja, det blir som att gå bakom ryggen på henne, men hellre det än att hon ska fortsätta som hon gör nu, att bokstavligen talat stressa ihjäl sig… Och ja, jag tyvler också hon skulle skaffa sig ett fritidsintresse men det tar hon sig inte tid till, även om man hjälper henne på traven och en kurs kommer hon aldrig att åka iväg på, tyvärr….

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

OlgaMaria
0
#7

Finns det något annat hon skulle vilja ha hjälp med? Att ta emot hjälp är jobbigt för de flesta, men det är också svårt att se hur man hjälper på bästa sätt. Personen kanske inte alls vill ha hjälp med vissa saker men gärna med andra, men kan inte uttrycka detta.

Kan systern komma till henne istället?

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Sindri
0
#8

Har du sagt till henne att du märker att hon stressar och jobbar mycket? Att du gärna vill avlasta henne på något sätt? Att du blir orolig för hennes hälsa och att du vill ha henne kvar länge, länge än…

Alternativt har hon ett allvarligt problem hon är orolig för och tycker är för privat att tala om. Det kan man inte hjälpa.
Men ge inte upp, utan gör små trevare dåd och då. Fint att du bryr dig om din mamma så! 👍

[Devya]
2
#9

#6 Men kanske du kan vinkla det på det viset då du pratar med henne? Berätta att du gärna skulle vilja ta en spadag tillsammans med henne eller gå på bio, eller bara gå till ett café. Säg att du vill göra något fint för henne? Eller blir hon sur då du för fram det på det viset?

Annars så tycker jag personligen inte sådär jättemycket om din ursprungliga plan. Det kan gå helt käpprakt åt skogs om hon får reda på sanningen. Dessutom så tycker jag att det verkar en aningen fult att tala med någon utomstående för att sen dra in den människan in på er gård så att denne kan prata med din mamma. Jag vet att du bara menar väl men det är kanske inte den bästa lösningen det här. Nästa gång ni anställer någon så kan ni ju se till att anställa någon som är väldigt social och pratsam, men utan att berätta om din mammas problem för denne. Sådant är ju privat.

Annars tycker jag att det är helt underbart hur du vill hjälpa din mamma. <3

Cochon
0
#10

#7 & #8 Hon uppskattar när vi hjälper henne med sysslorna på gården, men eftersom jag pluggar på högskola och ej bor hemma längre är detta svårt då majoriteten av min tid går åt till att plugga. Men den hjälpen är nog den enda hon tar emot frivilligt, höhö. Jo, systern kommer till henne ibland men det blir inte mer än 2 gånger om året, eftersom hennes syster måste sköta sitt jobb. Vilket är otroligt synd, då min mor i stort sett inte är hel utan sin syster, bokstavligt talat. Jo då, hon har fått höra det flera gånger men det hon svarar är väll mest "jag ska bara bli klar här, kommer sen" och om man vill få henne att ta en paus måste man väll så gott som bära iväg henne, hahah. Jo då, alltså min far är sjuk på alla vis som finns, näst intill, och hon får sköta mycket på gården själv, så hennes stress är absolut inte obefogad, men hon skruvar upp den till något än värre som är otroligt svårt att ta henne ur då hon vägrar ta emot hjälp. (Ja, jag vet att jag skrev tidigare att hon gärna vill ha hjälp med sysslorna på gården. Detta gäller dock endast hjälp med sysslorna av någon i familjen, t.ex. mig eller min bror då min mor är perfektionist och vågar inte rätta någon som vi ev. skulle anställa på gården utan kommer bara gå och muttra för sig själv om den anställda skulle göra något fel eller slarvigt. Undantag finns vid vissa säsonger på året där hon bara måste ha hjälp, då tar de in anställda.) #9 Nej, funkar inte. Hon blir till slut sur och undrar varför man inte kan åka själv och acceptera att hon inte vill åka. Ärligt talat ser inte jag det som ett så stort problem. Alltså om vi nu återgår till min "plan" och anställer någon som kommer säsongsvis och hjälper henne på gården, vi har även bett denna personen att prata med min mor för att hon är väldigt stressad och behöver någon att prata med men min mor vägrar att åka någonstans. Att min mor stressar behöver man inte vara utbildad för att inse, det kan jag lova, hehehe. Och mer kommer vi inte berätta, så jag tycker inte detta är privat? Självklart får du argumentera emot om du inte instämmer. Att den anställda får betalt när hen är på gården är ju knappast något som inte min mor kommer veta om, det enda är ju att vi har bett denna person att även prata med henne. Vad de pratar om kommer vi inte att snoka i och vad som kan komma upp efterhand är ju något som den anställda själv har "lockat fram".

Söker du ett annorlunda armband? Eller kanske ett mobilfodral eller en rem? Kolla gärna in på min shop eller skicka iväg ett PM.
Glöm inte gilla min facebook sida för mina trådar. 👋

_Fisken
1
#11

Va omtänksamt av dig. Jag bugar.  
Har du tänkt på att det där kanske är hennes läggning? En egenskap hon har alltså.  Jag har erfarenhet av dessa personligheter. Den jag tänker på reagerade med irritation och ilska om ämnet "samtalsterapi" togs upp eller en misstanke om nån form av diagnos. "Jag? ADHD? Far å flyg! Sköt dig själv du!!" typ.  Det gick inte att diskutera ämnet.

 Att göra om en mörkhyad till en vit är svårt.  Jag kanske hade försökt se om det gick att underlätta åtagandena på gården. Ta bort nåt "måste" som hon behöver göra varje dag. Eller förenkla nåt.