Mamma har inget "filter"
Min mamma kan säga vad som helst i vilket sammanhang som helst och till vem som helst. Det kan ju vara bra ibland för behöver jag ett ärligt svar om något så vet jag att jag alltid får det av mamma. Men ofta ofta får jag skämmas och jag trodde att det skulle bli bättre nu när jag är vuxen sedan flera år och står på egna ben. Jag trodde inte jag skulle bry mig på samma sätt men tydligen gör jag det även om det inte är något jag kan påverka på något sätt. För att prata med mamma går ju inte. Det har jag gjort så många gånger och i så många år men hon ändrar inte sitt sätt.
Jag vet inte vad det är för fel på henne men det känns inte normalt att säga rakt ut till alla precis det hon tänker. Många blir sårade. Och jag vill bara sjunka under jorden när hon kläckt ur sig något i min närhet. Det är ju en sak om det bara är mellan mamma och mig men så är det ju inte.
vad är det du vill ha svar på?
Finns inte mycket man kan göra åt ett sånt beteende. Vissa människor har bara en sån personlighet helt enkelt, hur osmidigt det än är för alla runtomkring.
✨Medarbetare på jattekanin.ifokus
Lift up the self by the self,and don't let the self droop down
Because the self is the self's only friend , and the self is the self's only foe
Nej jag behöver inga direkta svar, det är inte mycket att göra åt helt enkelt.
Har du pratat med henne om det?
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
#3 Många gånger i många år ja.
#4 Okej… :-) Ja, det är svårt att förändra någon annan. Sen är det väl jobbigare när det är ens egen mamma. Kanske inte alltid så att andra uppfattar det lika hårt eller uppseendeväckande. Har hon vänner?
/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus
#5.Jag vet inte egentligen hur nära hon står olika personer numera, det var 8 år sedan jag bodde ihop med henne så men det blev mycket konstiga saker och sammanträffande när jag bodde hemma. De som är närmast familjen vet ju såklart om hur hon är och blir inte lika chockade. Men andra som tror att hon ska vara som "vem som helst" kan ju bli helt förskräckta om jag inte förvarnat dem. Hon är liksom helt sanslös. Första (och enda) gången hon träffade min svärmor på min födelsedag hemma hos mig och killen så kläckte hon ur sig " Ja jag hade då inte vågat gå klädd i jeans om jag var så rund som du, jeans är ju snyggt om man är lite tightare i kroppen eller på en ungdom" Det blev liksom bara tyst i flera sekunder runt bordet och jag ville bara DÖ.
När svärmor åkt hem (kort efter) skällde jag ut mamma men hon var bara helt oförstående. "Men tycker inte du att hon är tjock då? Då är det väl snyggare att klä sig i något ledigare än jeans"
Din mamma kanske försöker skaffa sig uppmärksamhet och då tycker hon att negativ uppmärksamhet duger. Eller är hon helt enkelt "plump" och såna finns det. Jobbigt o skämmas för sin egen mamma.
😂 Förlåt skrattet, men din berättelse i #6 låter precis som om du hade beskrivit min mamma med!
Vet inte vad jag skall svara och ge dig för råd däremot. Efter över 40 år har jag lärt mig att bara acceptera min tokiga och klumpiga men samtidigt enormt välvilliga och välmenande lilla mamma. ❤️Jag bryr mig inte så mycket om vad folk tycker nu för tiden. Ska jag introducera henne till någon ny person så kan jag förvarna dem ibland, men mest då för deras skull så de ska slippa bli så sårade om hon hasplar ur sig något dråpligt. Hon är ju för övrigt lika generös och det positiva hållet också så det är ju inte som att hon avser att vara elak utan egentligen vill hon väl, hur bakvänt det än kan låta.
Tycker det låter som om din mamma egentligen vill väl också. Hon såg något som hon tyckte var fult och ville i all välmening ge din svärmor ett gott råd så hon kunde klä sig snyggare framöver. 🤪
Medarbetare på Fågelmatning, Djurparker, Vilda djur och Politik i fokus.