![[FeliciaSG]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Inte uppskattad och ensam
Ja.. jag vet inte hur jag ska börja.. men vi börjar såhär så får vi se vart det leder.
Jag och min sambo har varit ihop i ca 2 år, vi bor även ihop med en vän till oss i en lägenhet. Dom två är de största skitgrisarna som existerar och de har erkänt att dom ser inte skiten längre än vad näsan sticker ut.
För lite mer än 1,5 år sedan så flyttade vi ihop och under den tiden pluggade jag, hoppade av och var arbetslös i 3 månader. Idag jobbar jag livet ur mig som personlig assistent och jag börjar känna mig som personlig assistent åt min gubbe med.. visst han har hjälp mig mycket med ekonomin och under tiden jag var arbetslös så var det alltid rent hemma, plockade upp efter grisarna, tvättade osv.. idag har jag slutat hålla på med detta för min ork räcker inte till när man jobbar 24h pass varannan dag, speciellt nu under sommaren. Dom två bara stökar ner hela tiden och när jag väl har gjort disken, fixat vardagsrummet mm så de ser hyfsat rent ut, så ser det för jävligt ut när jag kommer hem igen dagen efter.
Jag vet egentligen inte om jag känner mig som assistent åt dom eller som en tvåbarnsmamma..
Min gubbe har sagt att han vill inte ta något ansvar, som att planera något om vi ska åka någonstans, äta eller något över huvud taget… Jag vill ha barn, hur fan ska han kunna hantera det om han inte ens kan ta hand om sig själv (också något han har erkänt). Det ända han vill göra är den där jävla datorn, när jag ska upp tidigt så sitter han där och pratar med sina virtuella vänner hela natten och stör mig (datorn är i sovrummet), han sitter där efter jobbet, innan jobbet, när han är ledig. När vi väl båda två är lediga samtidigt så får jag knappt någon tid.. får vara glad om jag får umgås med han i 1 timme i sträck. Jag känner mig instängd och ensam.. jag vill gärna umgås med mina vänner, våra vänner, kanske gå ut och festa men det blir att det inte händer då han bara vill vara hemma och ta det lugnt.. ja visst en chipspåse och film är mysigt… om man är två än ensam alla gånger..
jag vet inte vad jag ska göra.. uppfostra honom går ju inte längre då han är 26 år..
Han tycker inte om att umgås med familj och då vill han aldrig hänga med på kalas eller middagar med min familj, han klagar hela tiden på att vi alltid har kalas och ja vi är en stor familj och det kanske är kalas en gång per halvår som jag går på. För mig är det inte mycket.
Säg mig är det bästa alternativet att flytta till egen lägenhet och låta ungkarlarna vara för sig själva eller vad ska jag göra….?
Eget boende låter vettigt ja! Nån som inte vill umgås och knappt visar uppskattning, respekt eller ens hänsyn… Nä! Kanske har du "varit snäll" för mycket så han tror du accepterar och fortsätter agera "morsa"… (Skaffa absolut bara barn med en vuxen ansvarstagande man)
Strunta i dem laga din egna mat städa där du vistas, tvätta dina egna kläder. Så länge som du beter dig som ett hembiträde kommer de behandla dig som ett. +Börja leta efter egen lägenhet man kan ju vara särbo med + dessa 2 måste få chans växa upp och lära sig ta hand om ett hem på egen hand innan de är redo bo ihop med nån annan. +Var öppen för att möta nån annan, ifall du vill ha en annan framtid än den han verkar vilja ha är det kanske bättre leta efter nån som vill samma som du.
Ska tre personer bo ihop så måste det också vara rimligt att tre personer hjälps åt att hålla ordning. Åtminstone i de gemensamma utrymmena så som kök, badrum och vardagsrum. Där måste man kunna komma överens om en slags minimigräns, tex att där lämnar man inte sin smutstvätt, man hjälps åt med att vattna blommor, torka bord och bänkar osv. Sånt som sker på daglig basis, och sen ett slags städschema på andra saker som ska göras tex varje vecka, som då är uppdelat mellan alla tre på ett rättvist sätt. Hur man sen kanske håller ordning i sitt eget sovrum kan jag tycka är annat, när det då gäller ett annat sovrum än det man själv ska sova i. Delar man sovrum med någon så tänker jag att det blir samma där, man får komma överens om hur man vill ha det och kompromissa fram en lösning.
När det gäller tiden spenderad vid datorn så tror jag att det enda man kan göra är att prata om orimligheten i all den tid som läggs på den "hobbyn". Hur mycket tid man tycker är rimligt att man lägger på ett fritidsintresse per dag och hur mycket tid som är rimligt att man bör investera i ett förhållande. Att man pratar om sina förväntningar på varandra och på förhållandet.
Att han inte har samma relation och intresse av sin familj som du har av din tänker jag är svårt att komma runt. Det känns lite som acceptera det eller inte. Sen tycker jag att han beter sig barnslig när han klagar på hur du och din familj vill umgås. Det hade räck att säga att han inte vill med på kalaset.
Jag hade flyttat, och jag hade troligtvis tröttnat på personen och inte väntat på att han skulle bli mer ansvarsfull och värdera ert förhållande på ett annat sätt. Av erfarenhet skulle jag säga att det är svårt att ändra sig gentemot varandra, att man lätt hamnar tillbaka i gamla hjulspår.
Du hör ju själv att det inte är vettigt att skaffa barn med honom. Det är inte ditt jobb att serva och försöka uppfostra en vuxen man.
Du är värd bättre än såhär. Jag hade flyttat och dumpat honom. Så behandlar man inte någon man påstår sig älska. Han kan OMÖJLIGT missa att du inte mår bra i situationen som den är. Det är ett tungt beslut att ta, men det kommer kännas SÅ mycket bättre i förlängningen att du stod upp för dig själv och satsade på vad du ville istället. Och det kommer kännas så befriande på andra sidan och så skönt att få bygga ditt liv så som du vill ha det. Såklart komemr finnas stunder då det känns ensamt och tomt, men när man kommit förbi det kommer man på att det är rätt skönt att vara sin egen bästa kompis och inte längre lägga all sin energi på att göra någon annan lycklig. Det kommer också bli lättare i framtiden att gå in i eventuella nya förhållanden med en starkare känsla av vad man vill och vart ens gränser är. Leva i faktiskt PARTNERskap där man hjälps åt och jobbar ihop för en bra framtid ihop.
Starta ny diskussion