Lämnar en 1-åring
Jag måste höra med er om en sak.
Är det ok att lämna en 1-åring själv i sin lägenhet medans man själv är ute i trädgården?
Jag säger inget om barnet sover men jag hörde nyss hennes läragåstol.
Pappan kan ha lämnat henne med mammas ena dotter på 8 år. Men anser att man gör inte det om man absolut inte måste..och inte så här länge.
Vet att mamman inte är hemma utan på jobbet…
Detta är tyvärr inte första gången han gör så här.
Borde jag agera?
Vad 17 ska jag göra???
EDIT: Hörde nån uppe hos flickan nu men definitivt ingen vuxen utan en av barnen som max är 8 år. Hon har vart ensam med flickan nu säkert en halvtimme.
Hörde nu med att pappan pratade i telefon och sa: Jag kommer snart…jag kommer snart…..så säkert flickan som ringde ner efter pappan.
Har jag för mycket fritid eller….???
Tycker bara…att varför tar man då inte med alla barnen om man ska vistas ute???????
Det är svårt att säga utan att känna båda barnen det handlar om och veta hur säkrad miljön de vistas i är. Att vara i trädgården med telefonkontakt är ju ändå ungefär som att vara i ett angränsande rum.
Sajtvärd Katter iFokus
#1 Fast jag vet inte. Jag anser att ska man vara ute en längre stund så lägger man inte ansvaret på de andra barnen som ska passa flickan.
Ska man vara ute i trädgården tar man med alla. Det är iallafall vad jag tycker.
Även om de har relativt nära in så gör man inte så.
Är det jobbigt att ta med alla ut så får man stanna inne.
Oavsett om miljön är säkrad eller inte.
Skulle jag haft en liten och ville gå ut i trädgården och pyssla så hade jag definitivt inte lagt ansvaret på mina andra barn att passa minstingen.
Då hade jag tagit med alla ut.
Har man barn i olika åldrar så är det väl inte så konstigt att de ser efter varandra stundtals.
/Maria
#2 Vet hur du menar. Men det har hänt att han lämnat henne även utan något av syskonen hemma. Då vart han ute i 10 minuter och hon var vaken.
Jag hade inte lämnat min 1-åring halvtimmavis för att vara ute och pyssla med sånt som inte är viktigt.
Även om ett syskon passade.
Jag hade bett de passa om det verkligen var något viktigt jag skulle göra ute i närheten och hon inte hade kunnat vara med.
Som jag skrev innan så tycker jag man kan ta med alla barnen ut för att pyssla.
Men det är bara vad jag tycker. Jag kanske är löjlig i det avseendet.
Gåstolar är rätt farliga och man bör inte lämna dem i den ens om man ska vara i ett annat rum.
Ett åttaårigt barn ska inte passa en ettåring utan vuxna i närheten. Tänk om det händer något med ettåringen, vad gör det äldre barnet då? Ringer pappa som kan vara några mil bort? Nä jag tycker att det är oansvarigt!
Mvh
Mig
Pappan var ju ute i trädgården…
/Maria
Har du pratat med föräldrarna?
Jag tycker som sagt att går man ut i trädgården för att pyssla med saker som inte är viktiga och låter en 8-åring passa 1-åringen, är man oansvarig, lat och bekväm.
Han kunde tagit ut 1-åringen med täcke och leksaker så kunde hon också fått vara med ute.
En annan sak om pappan springer ner efter posten eller lämnar soppor..då är det snabbt ut och snabbt in.
#8 Nä det har jag inte gjort.

Jag har en ettåring och en fyraåring hemma. Ja skulle aldrig lämna ettåringen själv inne längre än för att slänga soporna. Aldrig! Ett ögonblick så är ettåringen uppe på bordet, klättrar på stolar, hämtar saker i skåpen, hittar småsaker som storasyster glömt. Det är ett ögonblicksverk med en ettåring. Det är ett ansvar jag aldrig skulle vilja lägga på en åttaåring. En åttaåring kan inte förstå konsekvensen av allt och ska heller inte behöva ta det ansvaret. Fy… Det går så jäkla fort med de där små…
#10 Precis det jag menar.
Rätt var det är så är olycka framme. Men en del tror inte att dessa 1-åringar inte är snabba och att det inte kan hända något.
Tror det kan vara bäst att prata med dem och se om läget faktiskt är som du tror istället för att anta att det är så. Du kan ju omöjligt veta om det är någon vuxen inne med barnen såvida du inte spenderar en massa tid på att lyssna och hålla koll på dem, och en sådan granne är inte rolig att ha.
#12 Varför jag vet detta är att jag vet att mamman jobbar…pappan var hemma med barnen.
Jag spenderar absolut inte en massa tid för att speja och hålla koll. Det märks liksom här då det är väldigt lyhört. Det gick inte att missa att pappan vart ute läääänge i trädgården då de har sina saker precis utanför mina fönster. Det gick heller inte att missa då vilka av barnen som var ute då jag rör mej i min lägenhet och även ute ocj såg detta.
Och det gick heller inte att undgå att höra att ett barn vart uppe själv i deras lägenhet…och jag vet vilka som är här om dagarna utan att jag behöver lyssna och hålla koll. Vi bor i ett hus med 4 lägenheter i och de är den enda familjen med barn här.
Jag antar inte att det var så idag som jag skrev. Jag visste.
Så du behöver inte anta att jag spenderar min tid på att hålla koll på de och vad de gör eller inte gör.
Men när man bor som vi så kan man inte undgå att lägga märke till vissa saker.
Dels så finns det en del om de vuxna i denna familjen att bli lite konfunderad över. Jag vill inte gå in på detaljer här men i en sån miljö mår inte barnen bra. Och då kanske det blir automatiskt att man "håller ett öga" på läget här. Just för barnens skull.
Men det är inte så att jag spejar, snokar och ägnar min största tid till detta.
#13 Har du några grannar som är ok?😉
/Maria
#14 Ja det har jag. 😉 Kan kanske tyckas att jag gnäller på mina grannar. De är bra överlag.
Äldsta tanten är sjuk och har inget emot henne. Hon stör ingen.
De med barnen är OK egentligen de också..mej stör de inte. Sen kan man tycka saker som detta med att lämna 1-åringen.
Den nyinflyttade grannen är super.
Så visst har jag bra grannar.
(Grannen som inte respekterade att andra ville använda sej av tvättstugan har flyttat. OM det var de du syftade på)
Måste bara få fråga? Varför frågar du när du uppenbarligen inte tycker att det är ok? Prata med dom istället i första han annars vända sig till högre instanser! Känns som du vill gnälla och få medhåll här men det kanske inte alls är så
Måste bara få fråga? Varför frågar du när du uppenbarligen inte tycker att det är ok? Prata med dom istället i första han annars vända sig till högre instanser! Känns som du vill gnälla och få medhåll här men det kanske inte alls är så
#16 Nä det är inte så att jag behöver medhåll. Ville bara se vad ni andra tycker.
Även att jag tycker som jag tycker så kanske få lite inputt och tips.
För det var ju faktiskt så att han lämnade 1-åringen med en 8-åring ensam i lägenheten större delen av förmiddagen.
Händer det fler ggr nu så ska jag prata med föräldrarna om det.
Halvtimma pratade du om tidigare. Nu är det större delen av förmiddagen.🤔
/Maria
Maria Det verkar som om du inte tror mej?
Ja det var en halvtimma första gången på förmiddagen.
Det hände en gång till under förmiddagen eller rättare sagt mitt på dagen, igår att han vart ute med sina andra barn men inte den lilla. Och då en längre tid. Då blir det nästan hela förmiddagen/mitt på dagen.
Jag försöker bara tolka vad du skriver. I min värld är det inte konstigt att syskon ser efter varandra. Pappan verkar ju heller inte vara långt borta utan i trädgården.
/Maria
Jag tror du vet alltför lite för att börja spekulera så här pass. Eller är du inne i deras lägenhet och vet exakt hur situationen ser ut? Känner du 8-åringen och vet vad hon klarar av och inte klarar av?🤔 Jag ser också inget fel med en 8-åring som ser efter sitt syskon. Min bror då han var 8 år brukade se efter mig och min syster. Det beror ju också på från barn till barn. Vissa är mognare än andra. Vissa 8-åringar e helt superduktiga medans andra går inte alls att lita på. Jag känner av många familjer som låter sina äldre barn ta hand om syskonen ett par timmar så det låter inte alls konstigti mina öron. Jag har dessutom jobbat med 8-åringar i 6 år och de är inte så inkompetenta som du tycks tro. De flesta är faktiskt väldigt duktiga och mogna. Så jag skulle inte oroa mig så mycket.

#21, fast det är, i min värld, viss skillnad på att se efter varandra och att passa. Barnens 8-åriga kusin får gärna se efter båda mina. Det innebär att han sitter med dom i sandlådan och busar, eller sparkar boll medan vi vuxna sitter och fikar eller jag fixar i trädgårdslandet eller bland hönsen. Jag finns ett rop bort och kastar ett öga på barnen eller hör efter så det inte händer något. För vipps har ettåringen fått gör sig att han ska klättra upp på något, eller ner i diket, eller så tänker inte 8-åringen, hur förståndig han är, på att en ettåring kanske inte riktigt kan hänga med på allt, eller att alla lekar kanske inte är helt säkra. Ansvar på en åttaåring nivå, men med mig eller annan vuxen som huvudansvarig. Har en bekant som lät äldre syskonet ha ansvar när han skulle springa ner snabbt och köpa en sak i butiken runt hörnet. På den korta tiden hann lilla sätta sig i ett fönster på tredje våningen, som glömts och lämnats på glänt, och trillade ut… Ett barn kan ha svårt att se det farliga i att sitta på en fönsterbräda, något en vuxen förhoppningsvis hade avstyrt. Kan säga att det blev ett dubbelt trauma för det stora syskonet, som inte bara hade ett småsyskon som trillat ut från ett fönster, utan därtill hade ansvar för den lilla och skulle ha hindrat det. Tunga ok att bära för ett barn. Med det sagt… Jag har också till synes lämnat min första ensam inne och gått rundor med hunden. Om man inte har stenkoll på ett riktigt läskigt vis vet man inte att jag har en far eller morförälder som smugit upp och tagit en liten vakt när jag varit ute. Det vet man ju om man frågar, men då måste man fråga. Många galna spekulationer blir det om man inte kollat läget. Enklast är ju att strosa ner och fråga vart lilla är.
#22
Jag vet en hel del om detta. Men det innebär inte att jag står och spejar bakom en gardin och smyger omkring.
I min värld, liksom oh-la`s värld så finns det inte att en 8-åring ska passa en 1-åring helt ensam i lägenheten. Även om pappan är ute i trädgården så kan olyckan vara framme och han inte hinner fram.
Om olyckan är framme så lägger man inte ansvaret på en 8-åring.
Jag spekulerar inte.
Jag tycker heller inte 8-åringar är inkompetenta men det handlar inte om det.
#23 Hur gick det med barnet som trillade ut? 😮
Det är ju just detta jag menar som kan hända.
Jag vet att det inte var nån vuxen där uppe eftersom de som besöker de här, kommer alltid i bil. Det var ingen extra bil eller extra cykel här ute. Och det hörs på stegen uppifrån om det är en vuxen elle mindre som går. Så pass lyhört är det här.
Detta är inga spekulationer från mej. Det var så det var. Jag vet inte vad mycket mer jag ska skriva för att ni ska tro på mej. 😕
Meeen….jag ska sluta oroa mej. När jag vet att barnen inte alltid har det så bra hos de. Får leva med det om det händer nåt…för man ska inte bry sej om omgivningen….hujedamej om man gör det.

#24, tack och lov landade barnet på en utfälld markis och gled ner sista biten. Barnet klarade livhanken med bara lite skrap, men det var ett riktigt trauma för alla. Jag säger inte att man ska skuta i barn som man misstänker far illa, utan man går och pratar med någon i familjen och kollar läget. Man kan ju också gå upp och knacka på uppe och se vem som svarar. Viktigt tänker jag är att man faktiskt kollar läget innan man agerar, för man kan inte veta allt som händer, så länge som man inte verkligen spionerar. Man kan ju också kolla med mamman och berätta om sin oro. Om barnet är själv kan drt ju vara så att mamman inte vet om det och dom kan prata om det hemma. Man kan ju också prata med pappan och fråga hur det är upplagt. Vem vet, det kan finnas övervakning i lägenheten som pappan förlitar sig på. Hade vi pratat misstanke om allvarliga övergrepp ska man anmäla, men det är inte olagligt att lämnaett barn med ett större barn, om än olämpligt. Olagligt blir det eventuellt först om barnet övergivit hemma själv eller om det händer något och barnet skadas, och då är ju redan skadan, som bekant, gjord. Ne, gå ner och prata med pappan, eller mamman. Kolla läget så du faktiskt vet vad som händer.
#25 Ska absolut prata med de om det händer igen. Och fråga vart flickan är.
Jag vet att det är så som jag säger men visst kan jag prata med de.
😉

#26 det är inte nödvändigtvis så att du måste bevisa för ett forum att det är på ett visst sätt, men det spelar ju ingen roll att du tycker det är fel om du inte gör något och det enda du kan göra är att prata med dom. Det är som sagt inte olagligt att lämna ett barn hemma om man är utanför, men det är olämpligt i mina ögon. Då kan det vara en idé att göra dem uppmärksamma på att du faktiskt reagerat på att barnet är själv. Förhoppningsvis kanske det ger en tankeställare.
#27 Du har så rätt i det du skriver 🙂Så ser jag att det blir så fler ggr ska jag fråga vart lill-flickan är. Jag har absolut inte för avsikt att ställa till nåt. Och då kanske de tänker till, som du säger.
För det första så vet du faktiskt inte om barnet är 8 år gammalt, det finns barn som ser väldigt unga ut, men som i själva fallet är äldre. Ta reda på det först.
För det andra hur vet du att ingen annan kommer hem till dem? Står du och tittar på deras dörr i 1 h sträck? Det kan hända att någon har hunnit springa in exempelvis ett äldre syskon eller en släkting som har koll på barnen.
tycker du ska kolla med dem om vad det är som gäller och sedan utgå därifrån. Skiter de fullständigt i vad du säger hade jag fått varningstecken.
#29 Jo jag vet att barnet är 8 år.
Som jag skrivit innan här så är det väääldigt lyhört så man hör när folk går däruppe.
Och det var INGA vuxensteg. Det är alltid bilar de använder de som besöker de.
Så jag VET att ingen mer än 8-åringen och 1-åringen vart i lägenheten.
Eftersom jag vet vilka barn de har hur gamla dessa barn är så behöver du inte säga att jag faktiskt inte vet.
De var ensamma längre stunder och om det skulle ha sprungit in nån av de barnen i trädgården så kan de inte vart så länge i lägenheten.
Jag står inte bakom en gardin och spejar…det behövs inte här då man ser mycket även om man inte vill se. Jag har mina fönster så pass att det inte går att undvika att se.
Detta har inte hänt mer nu men gör det detta så kommer jag fråga de.