Detta eviga spelandet
Jag och min pojkvän bor inte ihop, jag har barn och är heltidsstuderande, han har inga barn och jobbar natt. Vi ses 2-3 gånger i månaden och då alltid på hans villkor (sent på kvällen eftersom han sover till 15-16).
Vi har en helg i månaden som vi kan spendera ihop bara vi, utan barn, jobb och studier. Enda gången vi sover tillsammans och verkligen kan fokusera på oss.
Han har flera gånger ställt in med mig för att han ska spela, han var inte med och firade min födelsedag för han skulle raida och han var inte med på min dotters kalas för han skulle lana. Resten av månaden när vi inte umgås (dvs 28-29 dagar i månaden) så spelar han från att han går upp vid 15-16 till 07 på morgonen. Han äter framför datorn och skjuter upp allt han behöver göra tills den dagen vi ska ses vilket gör att våran redan begränsade timmar blir ännu färre.
Nåja, eftersom vi inte bor ihop kan jag inte säga så mycket men det går ut över vår relation ändå eftersom - som sagt - alla hans måsten hamnar på den tiden vi är lediga samtidigt.
Nu till saken, denna veckan är min dotter hos sin pappa, jag är ledig från studierna och han från jobbet igår och idag. Igår ställde han in eftersom hans spel hade ett event och vid 08 imorse skrev han att han inte skulle orka träffas idag eftersom han inte hann färdigt med eventet och han satt uppe väldigt länge.
Jag är så… less, rent ut sagt, på detta nu. Varje gång vi ses blir det sent på natten för det är då det passar honom. Vilket resulterar i sömnlösa nätter som påverkar vardagen och studierna. Han själv skulle aldrig kunna gå upp ens en halvtimme tidigare för att träffa mig så jag slipper spendera mina lediga dagar med att vänta på honom.
Inte nog med det, i söndags frågade han om jag ville komma hem till honom trots att han skulle jobba. Jag blev väldigt glad över frågan eftersom han aldrig frågar mig om att ses (alltid jag), när jag väl kom dit satt han och spelade från 19-22 sen skulle han jobba. När jag påpekade att vi kanske kunde göra något tillsammans blev han förbannad och sa att jag inte hade förståelse för hans hobby. Då sa jag att det bara var lite tradigt att sitta själv på hans soffa och kolla film i flera timmar. Hans svar? ”Ta en roligare film då”.
Det har gått så långt nu att jag funderar på att göra slut, eftersom jag känner mig så himla ensam i relationen. Jag gör allt för att kunna hålla kontakt när vi inte ses och jag planerar dagarna vi ska ses helt utifrån honom men man får ingenting tillbaka. Sedan i slutändan blir allt ändå mitt fel, och jag är ”helt otrolig, dryg och ska bara hålla käften” enligt honom.
Ska tillägga att han är 27.
Som sagt, funderar på att göra slut med honom och när jag tog upp det igår att jag nog inte ville fortsätta så sa han att jag skulle ”lycka till att hitta en pojkvän utan hobby”. Men det är inte det de handlar om, utan hur han hanterar det.
Hur hade ni gjort i min situation? Jag har försökt prata med honom men det vill jag inte längre för han har noll förståelse och kräker bara ur sig diverse elakheter.
Ja, jag kan bara tala för mg själv och jag skulle aldrig acceptera den sortens beteende från en partner.
Ett förhållande är ett givande och tagande, och av din text att döma, så är det bara han som tar emot men inte ger något tillbaka.
Tycker det även låter problematiskt att ni inte kan resonera som vuxna människor utan att han ska bli sur och oförskämd.
#1: Ja, jag håller med dig. Jag söker mig mest hit för någon form av ”bekräftelse” att jag gör rätt val. Enligt honom är jag fjantig och kommer aldrig hitta någon bättre än honom. Men jag själv känner mig djupt olycklig. Han vänder liksom allt emot mig, alltid.
Har varit så många gånger jag stått och lagat god middag till honom så bemödar han sig inte ens att släppa spelandet så vi kan äta ihop. Och på dagarna när vi väl sover över tassar man på tå fram till 15 så han inte ska vakna (han blir irriterad då) och när han väl kommer upp sätter han sig vid datorn. Säger man ifrån att man hellre åker hem isåfall är man ”omogen, töntig och ingen som han behöver i sitt liv”. Men hur roligt är det, när man väl är ledig att sitta hemma hos någon och glo i ett dygn? Inte så värst..
En gång skrev jag en uppsats när han var hos mig, hade en A4 sida kvar så det tog på sin höjd en halvtimme. Då gnällde han hela tiden och åkte hem efter 20 minuter för det var sååå tråkigt tyckte han.
Undrar lite över varför du överhuvudtaget stannar kvar hos honom. Vad får du ut av "förhållandet" mer än en evig väntan och att du blir behandlad som skit. Är det vad du söker i ett förhållande? Om inte, gör slut direkt. Du har det bättre själv och du slipper allt gnäll.
Beträffande vad han säger om att hitta en kille som inte har en hobby; det är skillnad på hobby och besatthet. Det din kille håller på med är ingen hobby och det finns massor av killar som har mer normala intressen än att ägna hela sin vakna tid åt att spela.
¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ
#2:
Du är inte alls fjantig.
Nu vet jag i och för sig inte vad för goda sidor han har, men av vad du har berättat så låter han barnslig för sin ålder.
Inget jag personligen skulle satsa på.
Btw, min pappa jobbade natt för VLT under min uppväxt, så jag tycker faktiskt inte att din pojkväns nattarbete är skäl nog till att han ska bete sig så som han gör.
Med det menade jag bara att jag har personlig erfarenhet av hurdant det är att bo ihop med någon med obekväma arbetstider.
Håller också med #3 om skillnaden mellan hobby och besatthet.
Avsluta!
Du är värd mycket mer än att bli behandlad så av honom!
Bättre vara ensam än bli bortvald av ett spel för det är ju det han gör spelet är viktigare för honom än vad du är.
Tack för eran kommentarer. Som svar på ovan, nej, jag vet inte vad jag ser hos honom längre. Eller varför jag ens stannar kvar.
För någon månad sedan frågade jag om han ville prata i telefon medan jag gick hem (sent på kvällen), men det kunde han inte för han spelade och hans vänner (i spelet) blir ledsna om inte han kan spela.
Nej, jag får avsluta. Jag känner att det är rätt, i denna relationen mår jag inte bra. Men när han säger att man är töntig, omogen, oförstående etc så blir man mindre och viker sig till sist, och accepterar hans beteende helt enkelt. Trots att det gör ont inombords och man känner sig ärligt bortvald. Han säger ju en sak (att han vill vara med mig) men visar det aldrig.
Han sa också att han inte kan hjälpa att inte jag har någon hobby, och att jag får se till att ha något att göra. Men det har jag ju? Bara det att jag inte värdesätter det lika högt när jag och han väl kan umgås de få dagarna i månaden utan då vill man spendera tid tillsammans.
Och jag har förståelse för människors hobby, men precis som ni skriver så håller jag med om att hans spel är ingen hobby.. det är ett beroende bara..
#7: Det är han som är töntig, omogen och oförstående - inte du. Han är säkerligen väl medveten om det, men för att slippa ta ansvar för sitt beteende så projicerar han sina egna egenskaper på dig istället.
¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ
Har svårt att se varför du är ihop med honom. Och som det låter skulle han ju knappt märka om du gjorde slut.
Säg att du är AFK för gott. :)
Mvh // Johan
#8: Du har helt rätt! Tack!
#9: Haha! Det ska jag!

#10 Varför stanna.Avsluta och få ett bättre liv.
Stolt ägare till tre La permer
Japp, det ska jag. Ska bara ta mod till mig att prata med honom. Han är väldigt elak när han är arg så man får liksom vänta tills man är redo och ta emot det han har att säga.
#12: Ta inte åt dig av elakheterna han säger. Det är inget personligt utan det är hans sätt att vända allt så det blir ditt fel. Att förhållandet tar slut är inte ditt fel, du har jobbat hårt för att få det att fungera och han har gång på gång valt spelet före förhållandet och tryckt ner dig när du försökt prata med honom.
Han vill inte ta ansvar för sitt eget liv och sin del i ert förhållande och han kommer att gå på dig när du gör slut, men, du behöver inte lyssna. I det här läget tycker jag att det är en bra idé att göra slut över telefon och om han blir elak så kan du lugnt säga att du inte vill prata med honom när han beter sig så och lägga på. Du har ingen skyldighet att ta emot några elakheter alls från honom.
Lycka till!
Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.
#12: Desto större anledning att lämna honom. Håller för övrigt med #13.
Mvh // Johan
I min värld låter det här helt obegripligt. Både hans beteende och att du orkar stanna kvar.
Hoppas du gör slag i saken och gör slut så att du får ett fint 2021🙂
/Maria
Vore jag du så skulle jag lämna honom. Ingen förtjänar att behandlas på det sättet.
Han älskar dig inte !!!! varför är du kvar, det finns andra som älskar dig o dina barn. Ta din tid att söka någon som vill ha dig o umgås med dig o dina barn till 100 %. Det här är en katastrof att en tjej kan acceptera det här förhållande.
Ni har som jag förstått inte ett samliv !!!! Hur tänker du ???
Tänk framåt o hur dina barn kommer att ha det, barnen är det bästa vi har.
Tänk åtminstone på dem.
Bryt….
Byt kille el byt till ett gladare liv säger jag kort å gott,du kommer bara bli besviken..när man sätter ett spel framför någon annan så sitter man djupt fast i det..
#17: Jag har ju skrivit i flera inlägg att jag ska göra slut, och detta är inget jag accepterar, det är därför jag vände mig hit till sist. Att fastna i fel förhållande är inget ovanligt och det är lätt att stå utanför och ifrågasätta hur någon tänker men varför skuldbelägga?
Jag har iallafall gjort slut, som jag skrev att jag skulle.
#19: Lycka till!

#19 Lycka till med ditt nya liv!
Stolt ägare till tre La permer
Jättebra att du tagit steget, det kan bara bli bättre nu.
Klart att det är lätt att sitta här utanför att bedöma vad andra skall göra, man har ju inte närheten till den person som du har älskat. Är man tillsammans med någon ser man ingenting man blir blind o tänker kanske det går bra.
Aktiverar man sig här får man andras åsikter som man varit blind för.
Vi är ju medmänniskor som kan öppna andras ögon.
Fortsätt att vara här så vi får höra hur det går för dig o dina barn, barnen är viktiga att de får en bra uppväxt.
Vill du ha hjälp så finns vi alla här för dig.
Kram
Kram till dig som tog ett rätt beslut.
Såg att du tagit beslutet att göra slut - bra!
Har själv varit i ett förhållande där spelandet i många fall prioriterades över mig och den känslan av ensamhet är fruktansvärd. Kan inte påstå att det var lika illa som du beskriver, men jag förstår absolut känslan av att känna sog bortprioriterad för en dator.
Som flera tidigare sagt är det absolut inte acceptabelt att behandla dig så, och att vara 27 år och inte kunna sköta ens vardagliga sysslor på grund av sin hobby är inte normalt. ”Du kommer inte kunna hitta nån bättre än mig” är ju bara ett skämt, han verkar ju inte bidra med någonting över huvud taget…
Johanna - Instagram
Spelar han med pengar så lär du leva i misär, hur långt är det till det.
Som #23 sa o menar.
Du kommer att hitta någon som är så bra som du vill.
Tycker att du hittade den sämsta, egen uppfattning bara, har jag någon så finns det inget underbarande att se till att hon mår bra. Tillsammans med mig.
Jag är en man förstår du.
Bättre ensam med dina barn än ett elände till den du har.
Satsa på dina barn, de kommer att må bättre.
#24: Han har tack och lov aldrig spelat med pengar.
Han är ett typexempel av spelberoeroende och han hade behövt inse att han har ett problem för att det hade kunnat bli någon ändring på beteendet. Men nu är det bakom dig och du kan hitta ett hälsosammare förhållande. Tänk på att förhållandet du väljer påverkar både dig och din dotter, tex hur hon kommer att se på relationer i framtiden. Ursäkta att jag frågar, men har du funderat över hur dina tidigare relationer varit och varför du varit i dom?
Har du tittat på Lyxfällan där tjejen inte har en aning om vad han sysslar med.
Ett spelberoende är ett spelberoende går över till att pengar försvinner och så vill du väl inte ha det. Sitta vid en konsol eller vad det är.
Krävs mycket kärlek från dig för att acceptera honom.
Skulle aldrig acceptera en som har dessa tendenser.
Mitt måtto är att lägga min tid på min älskade.
Fingra på (förlåt) den jag älskar. Ja ta på om det låter bättre.
#26: Mina tidigare relationer har alltid varit bra, sällan bråk och aldrig denna typen av konflikter, där var det ge och ta och ömsesidig respekt. 😊
Hur menar du med varför jag varit i dom? Jag har älskat dom jag varit tillsammans med och jag har aldrig behövt fundera på varför jag varit i mina tidigare relationer.
Detta är min första relation där denna typen av problem existerar, så jag har inte vetat hur det var tänkt att jag skulle hantera det. Jag är iallafall lättad att det är över, jag märker i ärlighetens namn ingen större skillnad. Vardagen rullar på som den ska, men man slipper känslan av ensamhet. Jag trivs med att vara själv, men att känna sig ensam i en relation var väldigt påfrestande, så nu har jag lärt mig det också.
- Redigerat 2021-01-08 20:12 av [Elelli]
#27: Jag har förstått din åsikt.
Det får inte bli försent. Hobby brukar vara den jag älskar. Sen kommer camping fiske o sjöliv till havs o kanot med den jag är med.
Det är min hobby.
God mat, självfångat o en jättemysig kväll med barn o Dig.
Så vill jag ha det. Kolla om det är läge för det !
Gillar Norrland oxå … naturen o vandring i lugn takt.
Kolla om han vill.
#30: Vad pratar du om?