Att göra slut
Jag har något av ett dilemma. eller ja, det är nog bara jag som gör det till ett dilemma då det nog bara finns en lösning som är rätt för i alla fall mig. Jag har sedan två år varit i ett mer eller mindre förhållande. Distansförhållande borde jag tillägga. Men det har varit väldigt skakigt. Tre månader funkar hur bra som helst men sedan så glider vi mer eller mindre isär, ingen skriver och jag fokuserar mer på att ordna mitt liv och att må bra men även jobba för en framtid och för att uppnå mina drömmar. Min partner lever mer bara. Vet inte vad hen vill göra i livet, går knappt till skolan, pluggar aldrig och gör allmänt aldrig mycket mer än att sitta framför datorn och spela eller ligga runt hemma. Och detta stör mig något enormt. Sedan efter tiden då jag tzyp lugnat mig så har vi mer kontakt och träffas regelbundet igen för att sedan glida isär, återigen med samma problem. Jag orkar inte då det inte går att ta upp framtiden på de viset med den här personen. Då blir fokus alltid på hur vi ska bo eller giftemål och annat men att prata om vad hen ska göra med sitt liv, oavsett hur man tar upp det funkar inte. Jag erbjuder hjälp men hen menar bara att det nog löser sig och att hen hittar något som kanske passar. Problemet är att då hen inte anstränger sig i skolan och har mycket frånvaro så kommer plugga vara uteslutet och även mycket annat då hen har många saker hen absolut inte vill göra. Det stör mig. Jag klarar inte att älska en person som vill att jag ska må bra men själv mer känns som en livlös docka utan egen vilja. Vi har pratat om det men diskutionerna leder ingenstans och jag har fått nog. Jag tror inte våran relation någonsin kommer funka bra nog för att det ska bli en gemensam framtid då jag redan knappt klarar av det här. Men nu är då frågan hur jag bäst gör slut då vi egentligen redan gjort det tre gånger av samma anledning men hen altid kommit tillbaka och jag gått med på att försöka och bara se vart det leder. Jag vet inte hur jag ska göra och jag vet inte vad som vore rättvisast mot min partner. Jag vet bara att jag inte mår bra av det här och inte klarar att fokusera på saker som jag tycker är viktiga när vi aktivt har kontakt och träffas.
Hoppas man kan förstå något.
Vad bra att du själv insett att det inte kommer funka för utifrån det du skriver så låter det inte hållbart.
Jag tror på ärlighet, så i ditt fall hade jag förklarat hur jag känner och att ni drar åt olika håll. Det verkar ta mer energi än det ger.
Så skillnaden mot förra gångerna är väl att du inte ger förhållandet en chans igen för du vet om att det blir samma.
Problemet är att min partner alltid säger att hen aldrig kommer älska någon igen och inte ser en mening i livet utan mig och inte heller en framtid. Det ger mig dåligt samvete
#2: Då låter det som en större anledning att göra slut. Ett sådant förhållande är inte hälsosamt, de kan inte lägga den vikten på dig och göra dig till deras livs mening. Ohälsosamt och faktiskt elakt.
Du har ingen skyldighet att hålla dem samman, de måste ta ansvar för sitt egna liv.
#3: Problemet är att jag mår skit oavsett hur jag gör. Dessutom har vi gemensamma vänner och jag kommer inte orka förklara varför vi gjort slut och min partner är bra på att vrida bilden så att bara jag framstår som skyldig. Har varit så med alla gånger vi inte kunnat ses då jag haft annat planerat och även tidigare gånger det inte funkat. Jag vet itne, känns rätt att få ett slut på det hela men samtidigt känner jag sådan ångest kring det hela
#4: Jag tror inte att du kan komma undan från ångesten och alla jobbiga känslor som kommer med att separeras.
Om din partner dessutom vrider på sanningen och ger dig skulden låter det ännu mer ohälsosamt och faktiskt väldigt manipulativt.
Du är inte skyldig att förklara för någon och om de väljer att lyssna på din partner utan att höra din sida så är det deras problem. Fokusera bara på dig själv och läk från detta, kanske orkar du förklara detta för era gemensamma vänner i framtiden när du mår bättre.
Såsom jag ser det finns det två alternativ:
- Fortsätta vara tillsammans i ett förhållande utan framtid där din partner bara tänker på sig själv (med tanke på att de skuldbelägger dig till att stanna trots att du inte är lycklig i erat förhållande), vägrar ta ansvar för något och du lider.
- Göra slut och må skit ett tag framöver men kunna läka så att du mår bättre i framtiden och slutligen kan du gå vidare med ditt liv.
- Redigerat 2022-08-31 14:19 av [Tismon]
#5: Får nog ta tag i det… Men det är svårt. jag har ingen möjlighet att träffas just nu och har först tid kring jul vilket inte är så roligt samt att vi inte haft mycket kontakt på senaste
#6: Förstår dig 😕 en väldigt jobbig sits. Du får ta hand om dig sålänge och inte försöka tänka på det för mycket.
Vissa tycker att det är ok att göra slut över telefon men om du hellre känner att du träffas så gör det som känns bäst för dig!
Jag har varit i en liknande situation. Mitt ex var en gamer och spenderade all sin tid framför datorn. Det gick så långt att han struntade i studierna och förlorade nästan studiestödet, då han inte hade fått en hela kurs färdig under ett år. Han hade ljugit för mig i ett helt år. Jag trodde allt gick bra och att han skulle bli klar med studierna inom två år, men så kom jag hem där ett brev låg liggandes på köksbordet. Jag tog upp det och funderade vad det var, och på det viset fick jag veta sanningen.
Det är jättesvårt att vara tillsammans med någon som har absolut inga ambitioner och hellre spenderar tiden framför datorn. Jag kunde inte se en framtid med honom. Vi hade då varit ihop i 10 år. Det var otroligt tungt och svårt att lämna, men det var nödvändigt. Han var inte bra för mig och jag var inte bra för honom. Han blev för lat och bekväm tillsammans med mig.
Snälla, gör slut nu. Du vet redan om det här om honom. Tyvärr tog det mig 10 år (vi träffades då vi var 16-17 år gamla). Så många år som jag förlorade.
Mitt ex pratade en massa skit om mig efter att vi gjorde slut, medans jag sa inte ett knyst. Det bara bekräftade för mig att han var inte en person som jag ville vara tillsammans med. Samtidigt försökte han få mig tillbaka och hotade med att ta livet av sig. Han sa att han inte kunde leva utan mig osv. En månad senare hade han en ny flickvän. Han fortsatte dock att terrorisera mig i över 3 år. Ännu en bekräftelse där på att han var inget att ha. Jag är SÅ tacksam och glad att jag stod på mig och inte tog honom tillbaka, trots alla hot på självmord och dylikt.
Snälla, var stark. Tänk på dig och din framtid. Hans snack om att inte kommer att hitta någon annan är bara BS. Han kan inte möjligtvis veta hur hans framtid ser ut. Om även mitt ex, en gamer, lyckades hitta någon (efter en månad dessutom) så lär nog han högst antagligen också hitta någon. Det är dock inte ditt problem! Släng inte bort mera tid på någon som du inte ser en framtid med.
Glömde att tillägga att du kan gott bara ringa till honom och berätta som det är. Det bästa är att inte vänta för länge. Att vänta tills jul känns inte idealt. Bättre att göra det asap. Och jag förstår att du vill göra det ansikte mot ansikte, men det är inte alltid möjligt.
Slösa inte på din eller hans tid är mitt råd. Du gör hur du vill sen, men jag skulle känna att det var otroligt falskt av mig att veta om att jag vill och ska göra slut, men dra ut på det i flera månader och slösa på bådas tid.
#6: FaceTime eller Skype kanske? Inte idealiskt, men då ser ni i alla fall varandra och slipper gå och dra på det hela hösten.
Skickade precis iväg sms:t… Tror det är ända sättet jag kan få säga allt jag behöver få sagt utan att ständigt bli avbruten. Får se hur min partner reagerar… sist vi skrev var för en vecka sedan och då bråkade vi bara
Han kanske känner på sig vart det är på väg.