Läs på om littermate syndrome innan ni bestämmer er 😉

Det är tufft med 2 valpar, rekommenderar inte det.

Och jag säger tvärtom, en gån har vi haft kullsyskon, en tik och en hane, dom var de mest harmoniska hundarna vi haft =) dom spenderade all tid tillsammans och dom stärkte varandra vid rädslor, jag skulle aldrig tveka att köpa två syskon igen, MEN det blir såklart mer jobb att se till att dom får egentid, både för att undvika littermate syndrome och även för att just chis är jobbiga att få rumsrena, och med dubbla valpar kan det bli väldigt jobbigt ett tag

Jag skulle säga att det är en mycket dålig idé. Jag är själv uppfödare och har sålt kullsyskon till grannar och till släktingar som ofta träffas och umgås. Det är jättebra! Då har hundarna genom livet en jämbördig kompis att träffa och ha kul med. Om de ska bo ihop däremot kommer de ha varandra hela tiden, så att ni människor blir mindre värda i deras liv. Sedan anser jag att en valp behöver massor av träning för att bli en individ som funkar och trivs i situationer den kan komma att hamna i. Har man två valpar har man dem oftast tillsammans och de går miste om väldigt mycket värdefull ensam träning med sina människor.

Jag skaffade en gång själv två valpar som var nära varandra i ålder. Det var inte tänkt så, men jag fick chansen på precis de valpar jag ville ha och jag tog den! Trots att jag är både instruktör och uppfödare fick jag ett klart sämre förhållnade med de valparna än vad jag haft med mina andra hundar (som är ganska många).