Jag är inte heller alls troende. Aldrig varit. Kommer aldrig bli tror jag.

Däremot har jag börjat tro att människor behöver något större än sig själv att tro på. När vissa samhällen blir allt mindre religösa, verkar en sekt-liknande tro på annat dyka upp och bete sig på samma sätt som religösa samfund.

Gemensamt för alla verkar vara ett stort behov av att känna skuld och ett överliggande hot om domedag om man inte lyder ledaren. Men gemensamt för alla verkar också vara att finna en gemenskap och en önskan om att minska på sitt eget ego för att förbättra för omvärlden.

När det är i lagom dos tror jag det är bra. När man tar det bokstavligt och för hardcore drabbar det alla, inklusive dom utövande.

#0 Så bra skrivet av dig och en sån bra fråga att ta upp så det här kan bli en spännande tråd att se hur medlemmarna upplever det här.

Jag tillhör ingen religion men går den andliga vägen som Shaman och det jag ser och hör från andevärlden det övertygar men är jag inte övertygad om något så är jag oerhört kritisk. Shamanism är inte en religion däremot ett sätt att leva på moder jord samtidigt som den har det största fokuset på andarna så är det här vi lever och det är ett liv vi ska ta vara på och göra det absolut bästa av.

När människor blir bokstavstroende oavsett religion går det en del helt åt huvudet andra inte det ser väldigt olika ut. En vän till mig en dam som vart kristen i alla år hon är den mest vänliga för vänlig men oerhört rädd att göra fel mot sin Gud och där ser jag rädsla och tar vi rädsla som exempel hur trygg är man då i sin tro tänker jag om man konstant är rädd att göra fel mot Gud och bibeln som i min väninnas fall.

Mår man bra av det känner harmoni och trygghet då har man funnit något bra som passar sig ,men när rädslor kommer in i bilden och andra styr och ställer med sig som exempelvis en del präster och pastorer då är det inte sunt längre för jag ser religioner som något alla ska känna både frihet och tryggheten i det ska göra gott i varje människas ande.

Alla dom här hoten med gör du inte si och så kommer du inte in på andra sidan istället väntar skärseldar och hot om evig död det är så uppfunnet av människan där handlar det om skrämsel och makt speciellt från förr i tiden när man ville skrämma människorna till kyrkans bänkar för att utöva makten över socknen.

Här sparkar jag även på det shamanska och andra andliga där många gapar stort om flera liv alla gör det inte men ärligt majoriteten gör att sköter du dig inte snyggt och korrekt i detta livet får du göra om.

Det finns så mycket att säga om det här men för att inte bli alltför långt inlägg så är min tanke människor ska må bra av religioner och gör dom inte det då ska dom lämna när det blir makt över deras liv och alla kommer in i himlen oavsett dom är troende eller inte oavsett religion så är där öppet för alla ingen lämnas utanför det där är skrämsel och makt som lever kvar idag sen så långt tillbaka i historien vi kan tänkas komma.

Jag är oerhört kritisk vad gäller religioner andligt med mera men det jag ser och hör det övertygar så jag kallar mig inte troende däremot övertygad och det som människor predikar för mig det tar jag med en rejäl nypa salt och förkastar det mesta men det jag själv är med om det är det som gjort mig övertygad däremot kan jag själv inte övertyga andra den makten har inte jag det är något för andevärlden att välja själva vem dom ska övertyga.

Avslutningsvis mår människor bra av sin religion go for it men mår man inte bra känner sig styrd och nedtryckt lämna bums och sök det som ger den där inre harmonin styrkan och friden.

#0:

Jag tänker att ofta handlar religion om något egoistiskt. Man är snäll, medkännande för att själv komma till himmelen efter detta liv. Det är som mycket annat som blir egoistiskt, att vilja ha pengar, makt och fina ägodelar. Egentligen är det ingen skillnad.

För mig handlar sann andlighet om att vända blicken inåt, att vara ärlig mot sig själv, se sitt eget mörker. Det handlar inte om livet efter detta, eller tidigare liv, det handlar om att vara helt och fullt närvarande i nuet, och acceptera det precis som det är.

Accepterar man nuet som det är, då accepterar man även sig själv och andra som de är. Man slutar känna skuld, hat, och bitterhet. Lidandet övergår till ett tyst välbehag, och man slutar längta till en föreställd bättre plats efter detta. Det är sann andlighet för mig.

Det är i alla fall kloka tankar och frågeställningar du har i #0, som alla borde fundera lite mer över.😊

#3: Jag förstår hur du tänker här men egot kan också vara något bra för oss sen finns en egoism som handlar om bekostnad på andra då hamnar den väldigt fel som den gör tragiskt nog inom många religioner men att ha ett ego som bryr sig om oss själva det behöver vi för att må bra och för att kunna överleva som människa alla har vi ett ego vi aldrig kan komma från för vi är rädda om oss själva och vår vardag det är en naturlighet vi har som människa för att kunna överleva.

Låt oss säga jag går ut på stan där står någon med röda korsets bössa jag lägger en slant jag mår bra av det att kunna göra en liten insats, ego ja men ett gott ego där jag mår bra av att göra något för någon annan det är inte fel det ger mig glädje och det ger också glädje till den/dom som röda korset gör insamling för där har vi ett fint ego och en gemenskap så egot är inte fult alla gånger det ger gemenskap och en bekräftelse att vara behövd för någon annan som har det svårt det är något fint att sträva efter det är något att vara stolt över.

Vi behöver egot både för oss själva och andra det är så viktigt att komma ihåg för vad är vi utan egot vi är ingenting vi behöver det för omtanke om varandra och för att själva överleva på den här planeten.

Utan egot är vi känslokalla där vill vi inte hamna och försöker någon ta bort egot från oss så tar dom bort alla våra naturliga känslor och dom berövar oss på den person som vi verkligen är inom oss själva egot för att överleva.

#4:

Ja, alla behöver vi ett ego för att överleva, det kommer vi inte ifrån. Men tänker att det ändå är skillnad på ego, och egoism. Egoism är mer en handling… Vårat ego, det är egentligen vad vi till ytan är, vårat ytliga jag.

Det jag menade var att vad som utåt sett ska se ut som medkänsla, har baktanken att få en själv att komma till paradiset i en avlägsen framtid. Det är vad jag menade med en dold egoism… Man kan också kalla det hyckleri.

Men att vara spontant och äkta givmild är så klart en annan sak. Om jag känner kärlek i stunden av att ge någon en slant (så som du beskriver det), det är tvärt emot egoistiskt tycker jag. Då ger man med och från hjärtat, i stunden, utan en egoistisk baktanke.

Jag är agnostiker, är öppen för att gud finns eller att det skulle finnas flera gudar, men vet ej. Växte upp i ett hem med katolska värderingar och har varit rätt omgiven av religiösa människor. Jag var nog troende som barn men efter att ha bett och bett till gud och inget skedde (saker blev snarare värre) så är jag inte längre troende

Det här med synder, jag skulle inte påstå att det bara förekommer hos religioner. Under min uppväxt fick jag lära mig att homosexuella människor är sjuka (uppenbarligen håller jag inte den värderingen själv), abort är att döda barn, sex innan äktenskap är en synd och alla dessa andra saker man ser ner på inom kristendomen. Under ett tag var jag tillochmed anti-religion.

Sedan träffade jag en massa människor och insåg att det helt enkelt bara ligger i den mänskliga naturen att lägga skuld på hur folk lever. Jag stötte på veganer som kallade mig för mördare eftersom jag äter kött. Rika politiker som själva har råd med elbilar lägger skuld på människor som kör fossildrivna bilar, "de är en del av miljöproblemet." Dessa rika människor åker sedan utlandsresa flera gånger per år med flygplan, utan att själva inse hyckleriet. Köper du inte etiskt tillverkade saker stöttar du barnslaveri. Lyssnar du på en artist på Spotify med kontroversiella åsikter är du en nazistöttare eller en fascist.

Om man kontrollerade folk förr med religion så kontrollerar man folk med andra synder idag, även i sekulariserade länder utanför gudsdyrkan. Det man förr (och visserligen fortfarande till viss del idag) gjorde genom kyrkan gör man numera med politik. Krig kommer döda människor genom tiderna, oavsett om det är kyrkan som är bakom dem, någon diktator eller dagens politiker.

Används tro på rätt sätt, dvs att stötta folk, ge gemenskap, ge hopp och alla de där fina sakerna, så tycker jag det är en väldigt fin sak. Alla saker kan användas på fel sätt så jag tycker inte att religion i sig är det som är problemet.

#6:

Väl sagt!
Jag tror roten till "problemet" inte ligger i något yttre, inte i någon religion, tro, pengar eller annat. Det ligger alltid i oss själva, i människan. Oavsett om en person är religiös, eller ateist, kan den människan utföra både grymma, och ädla handlingar.

Det var en på en annan sajt som skrev att så länge man går vägen med hjärta, spelar det ingen roll vilken väg man går.

#6: Väldigt många och bra vidgande tankar en del kan jag hålla med dig om annat inte så som abort där det heter i så många sammanhang att kvinnan bestämmer över sin egen kropp men för tusan det gjorde hon redan när hon tog beslut om att gå i säng med en man ( med undantag av tvång och överfall där kan förmildrande omständigheter möjligen möjligen finnas) annars inte det finns inga som helst förmildrande omständigheter kvinnan gör sitt val hon blir gravid kan inte behålla barnet det är förkastligt skam hu fy och bön.

#8: Vi får hålla med om att vi är oense i abortfrågan, jag försöker inte starta en debatt och jag respekterar att du inte har samma åsikt 🙂

Min poäng var bara att förr hade man många värderingar som många religiösa idag fortfarande har och ateister ser ner på de värderingarna. Men ateister håller värderingar idag som man mest troligen i framtiden ser ner på. Ingen är bättre än någon annan, det är bara olika åsikter. Extrema åsikter kommer aldrig vara nobla, vilken sida man än står på 👍

#8: Så en kvinna som använder p medel och ändå blir gravid borde inte få göra abort eftersom hon valde att ha sex?

#10: Eller om man använder kondom helt rätt men den går sönder på grund av produktionsfel?

Inget oönskat barn ska behöva födas. Att ha barn ska vara ett aktivt beslut. Föräldern/föräldrarna måste känna sig redo och att de har nått en punkt i livet för att ta ansvar för ett annat liv.

Att vara mot abort och mot dagen efter piller är att vara mot ett barns rättighet att få en säker och trygg uppväxt. Dessutom bör man tillägga att upp till vecka 12 är missfall vanligt. Varför är abort då fel?

Det värsta för en kvinna måste vara att bli gravid efter en våldtäkt. Då kan man verkligen förstå abort. Usch och fy.☹️

#11: precis.

Att vara emot abort är att försöka ta ifrån kvinnan rätten om sin egen kropp och liv.

Det visar också på att man inte förstår att ett oönskat barn inte kommer födas med bra förutsättningar.

Ett litet foster är inte viktigare än kvinnans liv, oavsett om hon haft oskyddat sex eller skyddat sig. Det är kvinnan som vid en graviditet riskerar hälsan, livet och allt det medför. Givetvis är det också hennes val huruvuda hon vill det eller ej.

De flesta skyddar sig om de inte vill ha barn. En abort är ingen trevlig upplevelse så de som gör flera aborter istället för att skydda sig är försvinnande få.

Aborträtt är skitviktigt. Den rör man inte på! Värst är när män lägger sig i aborträtt, som att det överhuvudtaget är något som rör dem. Det gör det inte.

#9: Ja vi får hålla med varandra om att vi inte är överens i abortfrågan och det är helt ok med mig och inte är jag ute efter att skapa debatt och många gånger säger jag mitt vad jag tycker var jag står sen lämnar jag och så får andra komma efter och säga sitt.

Jag hade klickat bort den här tråden och gör det igen efter detta inlägget för det är viktigt att alla får tycka sitt vi kan omöjligt tycka och hålla med varandra i allt för alla har olika värderingar i så mycket som människor och för mig handlar det inte om att andra ska tycka som mig att andra ska omvändas och det här känner jag kan bli en diskussion som inte gagnar någon av oss så det bästa vi kan göra är att ha våra värderingar både religiöst och inom abortfrågan jag är emot andra inte och ingen av oss kan göra om varandra även om vi tycker och trådar kan bli långa men det starkaste vi har är det som vi tror på och och kämpar för det vi som människa innerst inne står för då kommer vi väldigt långt oavsett vad det gäller 😎