Vore jag som dej så skulle jag flytta.
Har inte varit i den situationen men kan relatera till andra saker.
Visst är det jobbigt att flytta med allt vad det innebär. Men jag tror det är ett måste för att kunna må bra.
Ni kan fundera på var sitt håll om ni ska försöka rädda det som finns kvar eller lämna.
Tror det är svårt att fundera och känna efter när man bor i samma hus.

När en som varit otrogen inte gör precis allt för att den svikna partnern ska övertygas om att det var ett hemskt misstag och att partnern är det viktigaste i den otrognas liv, då går det inte att ha någon hälsosam fortsatt relation är min erfarenhet.

Att han tycker det är lämpligt att fortsätta jobba med och fortsatt vara vän med kvinnan han tydligen har känslor för, så du får fortsätta lida är vidrigt. Han sätter sig själv först. Inte dig. Han har gjort dig illa, och säger att HAN är emotionellt utmattad.

Parterapi kan inte rädda det. Du vet att han prioriterat bort dig, och kommer aldrig kunna lita på honom igen. Han har redan lämnat mentalt. Slösa inte mer känslor och tid på att försöka laga något som saknar byggmaterialet som behövs för det. Du kommer stå och banka hammaren i träet men aldrig komma igenom eftersom spiket sitter på annat bygge nu.

Jag håller med "honestiysd"
Han är inte ens värd dig.
Du är värd mycket mer än du tror.

Har han inte insett sitt "misstag" han gjorde vid det här laget och krupit till korset genom att för det första sluta träffa sin älskarinna så förstår jag inte vad du håller kvar vid riktigt!?
Han kanske var den du trodde en gång för länge sen, men det är han tydligen inte längre!?

Du måste nog sätta hårt mot hårt om du vill att han ska förstå. Och göra exakt samma sak mot honom som han gjorde mot dig.
Var otrogen.
Om han får träffa sin älskarinna så ska väl du få träffa din älskare. Eller hur!?
Har du ingen älskare så skaffar du dig enkelt en älskare som kvinna.
Vilket du bör tala om för din man också!
Om han nu skulle ha missat att Kvinnor har enklare att få vilka män vi vill, så lever han inte i verkligheten.

Han/din man är den som kommer bli utan kärlek om han struntar i dig, pga att han är man.
Du som kvinna kommer nog inte bli utan kärlek i första taget. Om du nu inte vill bli utan kärlek givetvis.

Iaf om du börjar intressera dig för andra karlar ( du måste inte vara otrogen) så kommer du få se att din man plötsligt börjar bry sig om dig jättemycket.😅 Om det är det du vill.
Det har fungerat i tusentals år för att göra män svartsjuka. Så varför inte nu om du vill ha honom vill säga.

#3: att vara otrogen är omöjligt när partnern redan checkat ut.

Att göra det man blivit utsatt för kommer aldrig leda till något positivt. Det kommer bara öka klyftan och skapa ännu mer negativa känslor.

Jag är kanske naiv eller ser det hela förenklat men om det redan är en brytning så tänker jag att det är lika bra att göra ett rent och snyggt snitt.
Brytt upp, samla ihop och gå vidare.
Att spela ett spel, vara otrogen "tillbaka" och så vidare kanske känns bra, jag vet inte, men jag tror att sånt där kan ge massa skit tillbaks och man hamnar i en "känslomässig hämndspiral" som bara är destruktiv för samtliga.

Det är inte ditt ansvar att ni hamnat där ni är nu, däremot har ni båda två ett betydligt större gemensamt ansvar - era barn.
Med det menar jag absolut inte att ni måste hålla ihop men försöka vara sams och kunna ha en kommunikation. En bra relation helt enkelt. Där skulle jag lägga min energi och kraft i nuläget.

Du kanske skulle ha drivit saken till sin spets? Utmanande fråga honom hur han har tänkt sig framtiden. Då menar jag att du ska vara skarp i tonen så han fattar att det är allvar denna gång och ni måste komma vidare. Ni måste börja prata.
Nu påstår han sig vara emotionellt utmattad. Fattar inte vad det är. Om ni varit tillsammans länge och det gått lite träda i förhållandet så kanske han tappade besinningen och lät sig förföras av berusningen. Om det är samma sak som 'emotionellt utmattad' vet jag inte. Kan man förlåta ett snedsteg? Det beror mycket på den drabbade hur hon/han uppfattar det.
Jag brukar säga till mina barn att "Förlåt dig själv. Du är bara människa. Gör bättre nästa gång." när de varit lata i skolan eller på annat sätt kommit ifrån rutiner de sagt sig följa. Om man kan applicera det tankesättet på detta som hänt vet bara TS.