Tycker du ska ta och diskutera detta med din pojkvän, dock försöka att inte anklaga honom utan kanske bara säga att du hellre ser att han är ärlig och rak om det ska funka.

Alltså att plugga kanske inte är hans grej just nu, jag har själv känt så många gånger och i och med att det är universitetsstudier så går de ju alltid att ta upp förr eller senare. Förmodligen känner han sig lite pressad om det är med pluggandet men vill inte verka dålig i dina ögon och därför ljuger han. Han kanske känner sig pressad över att han är den enda med inkomst och ni ska ha barn snart och allt.

Om ni pratar om hur han trivs med pluggandet osv så blir han kanske ärlig mot dig samt att ni kan kompromissa lite.

Sedan kan jag väl hålla med om att det var lite tarvligt att han inte kunde uträtta den tjänsten åt dig…gäller ju att ge och ta liksom.

Vi ha pratat och han gick faktiskt till arbetsförmedlingen idag. men där var han inte så välkommen för han får csn-lån. och arbetsfömedlingen förmedalr tydligen inte jobb - sa dem.. Men han fick tips om vart han skulle söka och sånt…

Konstigt att man måste vara sysslolös för att få vara välkommen dit.. Yey, allt känns ju så mycket bättre..

Att hjälpa varandra med småtjänster är kärlek……
Vakta honnom inte ….han behöver säkert lite utrymme runt sej precis som du gör. Man kan aldrig tvinga en person till att tycka om en.

#4 va? hänger inte med?

#3 Finns ju andra ställen än via arbetsförmedlingen man kan få jobb. De är väl inte direkt kända för att ge folk arbete direkt.

#6 ja, men det är ju en förmedling. men de sa att de inte förmedlar jobb. så vad är dem? de som fixar bidrag?

#7 nej dom fixar väl inte så mycket bidrag heller. Men som sagt att gå till dem leder sällan till ngt jobb, tyvärr. Man får ta sig i kragen och ringa runt själv, visa upp sig personligen och göra ett massutskick på sitt CV.

Det mesta går att fixa om man bara kämpar lite..

#0, jag känner igen det där. Jag tror det är viktigt att man inte får agera mamma och börja gnälla om sånt, det är ju hans liv och han måste nog ta sig själv i kragen, men givetvis kan man berätta vad man känner och säga att man är otrolig över hur det ska bli och att man inte vill bli ljugen för. Hoppas det löser sig med jobb. Precis som någon annan sa, det är svårt att söka genom arbetsförmedlingen. mycket lättare att söka direkt själv hos företagen.

jag harninte agerat mamma. han började ljuga för mig när jag från början frågade hur det hade gått med duggan (läxan)

är det okej att han ska ljuga för mig då jag bara är lit eomtänksam noch sean upptäcker att han faktiskt ljuger? jag vet att han inte vill plugga, det har han sagt flera ggr. men är det okej att ljuga? vad blir det nästa gång, att han var hos en kompis när han knullade en annan tjej?

så känns det att han ljuger

#10 Jo, fast han kanske uppfattade dig som gnällig och morsig? Även om det absolut inte var din avsikt eller om du ens var gnällig så kanske detta är en känslig grej för honom? Då blir det lätt att man går med alla taggar utåt och påpekar någon nåt om saken så reagerar man lätt helt uppåt väggarna…

Ni ska ju ha barn tillsammans och hans inkomst är den enda ni har nu. Då kan man ju förstå att han får dåligt samvete av att inte vilja plugga men vara tvungen för det är er inkomst. Då blir man grinig.

Det är inget försvar, för ljuga är inte okej under några omständigheter, men det kan vara en förklaring.

#11 jag frågade igår när jag var hemma igen om varför han ljuger om skolan hela tiden. Svaret var att han inte vill göra mig besviken och han inte vill visa sig så dålig som han faktiskt är. Han predikade för mig i gymnasiet att jag var tvungen att sköta mig, göra läxorna när jag väl fick dem, gå på lektionerna och inte skolka från prov.. Men vad gör han själv? Jag förstår honom..

Sen så har jag nu fått "jobb". men en annan femm aom någon förskola vill ha mig som vikarie.

#12 Det är jäkligt lätt att predika för andra (dig i detta fallet) men svårare att göra själv.

#13 jo.. Hehe, det är rätt roligt, är sugen på att påpeka det för honom, men jag är snäll och gör inte det. Skulle säkert få honom att må dåligt.. Eller något..

En ganska kul grej är att han funderar på attgå en barnskötarutbildning på ett år (jag har den, fast genom gymnasiet) hans motivering till detta "men se på dig, du får ju jobb, och du har bara sökt ETT" Sant så sant. Jag vill att han ska gå BF-utbildning, då kan han jun lika mycket om barn som jag kan, sen så tror jag inte att han skulle missköta sig, han får ju jobb sen (vikariebanken som mig) :)