Usch usch, vet hur det känns… Men nu är jag glad för det, annars hade jag inte träffat min nuvarande pojkvän.

Klen tröst, jag vet, men förhoppningsvis går livet samma väg för dig. *tröstkramar*

Jag säger precis som alex, min sambo efter fem år bröt upp, jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Nu är det nog det bästa som hänt mig. Fyll dagarna med liv så ska du se att du snart slutat tänka på saken!

Usch vad jobbigt för dig. Men det blir bättre med tiden. Och som de andra säger, det kommer att komma en ny kärlek en vacker dag. Förstår att det är en klen tröst just nu. Men håll igång och sysselsätt dig och deppa inte ihop nu *stor tröstekram*

Man behöver inte vara olycklig för att man är ensam! Ta tag i dig själv och tryck inte ner dig själv. Sätt dig inte i ett hörn och stäng in dig! Var uppe, var ute, var lycklig och försök se frammåt.

Jag bröt för 1 år sen och inte fören nu börjar jag komma över honom ordentligt. Men de gäller att bryta alla band! Du kommer också komma över det, de kan jag faktist lova dig.. för eller senare!

Jag har inte träffat någon ny ännu, men de är mer för att jag inte vart öppen för det. Men de kommer det med! Antagligen, för oss båda:)

Det med att bryta helt känns som svårt, för vi kommer så bra överrens som personer så jag vill gärna ha kvar honom som vän. Men det känns allt för tidigt att ens tänka i de banorna än…

#5 Bryt helt till en början i alla fall. Sen kanske ni kan ta upp vänskapen senare när känslorna är borta. Fortsätter du umgås med honom så lär dina känslor finnas kvar, och framför allt hoppet om att han ska ändra sig. Det säger jag av egen erfarenhet, när jag själv var i samma situation och trodde vi skulle kunna vara vänner… Jag kunde inte gå vidare förrän jag lämnat allt bakom mig. Och det lyckades jag inte med så länge jag träffade honom.

Jag lider med dig..Du har ju drabats så himla mycket, efter vad du skrev..och det är lätt att komma med glada tillrop men det är ju inte så himmla lät för dig att ta åt dig vad vi skriver.Men för sök att hitta på roliga grejer och för sök att se det positiva.för du måste ju gå i genom detta..Ha det nu så bra du nånsin kan…chik

Jättejobbigt…men det är nog meningen att du ska hitta nått som är ännu bättre…

stor kram

abbi

*kramar om dig*

Om du ger det en chans så brukar det ta cirka 1 vecka för varje månad ni varit ihop att komma över en bruten relation. Så han är UR ditt system senast om 12 veckor.. Jag hoppas på att det inte tar riktigt så lång tid för dig.

#5 Som Alex säger, brytt till en början iaf. Jag gjorde misstaget att fortsätta vara "Vän" och de funkar inte om man fortfarande har känslor! De blir bara värre och värre.. om han ska komma och skära upp dina känslor varje gång ni träffas kommer du känna dig som en trasig filt efter ett tag. Du kommer hoppas och du kommer tro, eftersom ni "går så bra ihop" fortfarande.. du kommer bara bli sårad! De är vad jag tror iaf.

Men de tar ett tag att förstå det med.. jag vet! Men tillslut kommer du nog finna ut själv att de gynnar dig mest och låta honom vara.

#9 öhm, nu är jag kass på matte.. men menar du att de ska ta 18 veckor för mig att komma över mitt ex, eftersom vi var tillsammans 3 år?

Jag tror också det men min svagare sida vill ju träffa honom så man får kämpa samt radera hans nr så man inte skickar sms i sina sämsta stunder…

Har varit i samma situation så jag vet hur hemskt det är… Men häng inte upp ditt liv på det! Jag slösade bort hela mitt sommarlov, satt inne själv hela dagarna och bara var ledsen. Snacka om att man ångrar sig sen! Det går över, faktiskt. Idag skrattar jag åt att jag kunde lägga ner så mycket energi på att vara depprimerad. Kram till dig!

#11 Å andra sidan "brukar man säga" att det tar ett år att sörja någon som är död. För att man ska uppleva alla högtider utan den personen. Och när det tagit slut så är ju det förhållandet "dött". Men men, det är ju bara en grej man säger.

I övrigt håller jag med Alex och Lisette. Bryt helt! Annars kommer det bara vara spillror kvar av dig de gånger du träffat honom. Och då tar det längre, så är det bara.

Jag säger som de sista inläggen: Bryt helt kontakten och gör dig "fri" från honom mentalt…Så länge du håller kontakten med någon du inte kommit över så kan du inte gå vidare- du är fast i en destruktiv cirkel som tär oerhört på dig själv. Tvinga dig själv att engagera dig i något som kan fånga upp dina tankar och tid. Försök hitta en ny sköthäst eller vad som helst. Min erfarenhet säger att det är i längden lindrigast för sig själv att bryta all kontakt tills man "gjort sig mentalt fri" från den man inte längre kan leva med…

#11 3 år = 12 x 3 månader = 36 månader = 36 veckors sorgearbete. Men det låter jävla länge för att få en karl ur systemet tycker jag, så själva tesen "en-vecka-för-varje-år" måste nog strykas. Den faller på sin egen orimlighet. =)

#16 haha snacka om att jag räknade duktigt^^ Men njaa.. 36 veckor ska det väl inte ta.. tycker de är nästan klart redan nu efter ett år.

#17   hrrrmmm….psst…ett årär 52 veckor…ca…*S*…kram

#18 jaa jag visste att 1 år var länge^^ haha! Gjorde jag bort mig igen.. men orkade inte ta bort sista kommentaren:P Gissa vad jag fick i matte^^

Men de var ju inge kul föresten.. då tog de ju längre tid för mig t om än din teori SM:P (lisette i ett nötskal)

#20 Nåja, alla är olika. Det viktigaste är väl att du har kommit över honom. =)

Så nu gjorde jag det jobbigaste…klippte helt,telefon msn,mail allt är borta…det kändes väldigt svårt…men så får det vara…tills jag börjar känna att det finns inget kvar längre..

#22 Jätte bra marinelady!! De hurrar jag för.. för det klarade inte ens jag i början!

vet du vad, min pappa sa alltid : det går över tills du gifter dig !