
självdestruktiv? e jag det?
nu har jag strulat till det igen..
har berättat i tidigare trådar om en kille som e 100% emot förhållande men som kan träffas bara för mys inget mer..
iallafall.. igår hade jag mitt kalas o min kära mamma kritiserade mig som alltid..blev arg började halvbråka med henne i köket..åkte hem till ne kompis efter kalaset kollade film där men eftersom hon e småbarnsmamma så e hon mycket tröttare än jag.. åkte hem såg att denna kille var inne på msn o som vanligt sa han ska du inte komma? o jag ser mig själv skriva ja.. sagt o gjort jag ger mig iväg till honom halv 2 på natten.. sitter o o tittar på film o myser känns verkligen helmysigt sover över hos honom o vi gosar i sängen men jag ligger inte med honom.. flyger hem medetsamma jag vaknar ..
detta var inte smart gjort av mig eftersom jag börjar bli kär i honom o det blev inte bättre sen igår och jag vet var han står..

usch, det låter verkligen jobbigt.
kanske är det en form av självdestruktivitet, att fortsätta träffa någon fast man vet att man kommer lida av det. å andra sidan är man ju alltid två. och har inte han oxå en liten del i det?
känner igen mig i det där, känner mej oxå lite självdestruktiv på det viset.
bra att du inte låg med honom. det gör jag alltid, oavsett om jag tycker det vore smart eller inte. du måste ha mycket självdiciplin ändå? ^^
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Jag skulle vilja påstå att du är kär, och då är man oftast väldigt dålig på att handla realistiskt. Man tenderar att enbart handla utefter vad hjärtat säger, för det är ju det man vill- det som hjärtat vill.
Jag tror inte man slutar hoppas på ett mirakel i kärlek förräns det är pinsamt uppenbart att det inte kommer att gå vägen, det är först då den verklighetsförankrade delen av hjärnan kopplas på igen.
Men det börjar bli dags för dig att göra ett val. Du kan fortsätta utplåna och trycker ner dig själv genom att träffa honom, för det är faktiskt det du gör när du väljer att träffa en person som inte har samma avsikt. För du mår uppenbarligen inte bra utav att träffa honom, du rusar hem direkt när du vaknar som du säger. Eller, så väljer du att rädda dig själv undan denna emotionella bulldoser óch inte träffa honom så länge du känner att du har känslor för honom.
Egentligen, vad hör det hit om du hade sex med honom eller inte? Att känna närhet till en annan människa, med ömhet och kel kan, många ggr (om inte oftare under sådana här omständigheter), vara än mer emotionellt laddat och krävande än sex i all sin enkelhet. Det krävs en större känslomässig insatts för en helkväll med kel än att reflexmässigt jucka fram och tillbaka i 5-10 minuter.
Det är enbart mitt resonemang!
Så nej, du är inte självdestruktiv, såvida du inte tänker att "Jag är inte värd någon bättre än detta. Han vill iaf vara nära mig, kan jag kräva någonting mer egentligen. Jag kanske rent ut sagt borde vara tacksam?!"
Carpe Diem

tack för era svar =)
självdiciplin ja det vete tusan.. jag var för trött helt enkelt hade varit uppe ett dygn med massor att göra..
jo jag vet min hjärna o mitt inre kommer inte riktigt överens.. hjärnan e förnuftig o säger tjejen han vill aldrig ha ett förhållande med dig så lägg ner gå vidare hitta nån annan..
mitt inre säger klart han vill ha dig han erkänner inte det bara.. du ska nog få han att vilja ha dig..
jag håller med dig det kändes jätte intimt att mysa i soffan o i sängen..
ärligt talat så vet jaginte varför jag fick så bråttom hem.. bara kände att jag var tvungen att sticka..

hur går det för dig? hoppas du kan samla kraft och göra det som egentligen är bäst för dej själv.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

*4 hej jodå det går inte så bra för mig just nu.. jag har lovat mig själv att jag inte ska kontakta han nåt mer.. inte på msn eller nåt..o det e jätte svårt.. vill ju skriva till honom men jag måste för min egen skull låta honom vara.. men hela mitt inre längtar efter honom så det värker..denna helgen e han hs en tjej kompis till han säger han iallafall.. så svartsjukan river i mig..
men tack så mycket för att du bryr dig , din omtanke gör mig lite starkare,,

ojoj, den här tiden är svår kan ja tro. lider med dig. :( hoppas att det går över så snabbt som möjligt. ibland kan kärlek verkligen vara som att vara fastlåst i en tortyrkammare. ^^ jag hejar på dig!
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan