Du får säga till på skarpen är det är DITT barn, ditt liv och dina regler som gäller. DVS om hon vill ha någon kontakt med dig.

för du ska inte behöva lyssna på sånt när du väl är nybliven mamma.

Du kommer att ge ditt barn kärlek, det räcker långt. Ditt barn kommer att älska dig för den du är, oavsett hur du ser ut. När ditt barn kommit, kommer du att känna dig säkrare i relationen till din Mamma. Hon får acceptera läget, det kommer hon säkert att göra också, hon är nog lite "rädd" bara. Vet hur min mamma var, nu finns hon inte i livet längre, men hon hade också väldiga åsikter. Min första sons Pappa hamnade i fängelse när jag var gravid och jag höll masken för min mamma väldigt länge. Min Mamma var väldigt rädd för vad andra skulle tycka o säga, inte bara när det gällde det, utan hon var fostrad på det viset att man ska falla in i mallen, göra som andra gör. Din Mamma skulle vara riktigt stolt över att du vågar vara annorlunda ( och det är hon säkert oxå ). Tro på dig själv, det kommer att gå skitbra. Lycka till!

Kram Katarina

Man kan ju inte amma barnet hur länge som helst. För den få ju tänder och det måste göra ont ;)

Usch, vilken sits..

Skriv ett brev,om du inte kan prata med henne, för detta ska du inte behöva ta. Det är ju en sak om hon säger "såhär tycker jag, men det är ju bara min åsikt" och sedan respekterar ditt val.

Blir jag mamma kommer jag inte sluta lyssna på hårdrock eller sluta älska tatueringar, varför skulle jag? Det är ju lika mycket ett intresse som något annat?

Kanske jag blev skadad av att mamma lyssnade på drängarna när jag var liten, eller att hon är älgjägare? ;)

Skämt åsido. När du väl fött barnet så känner du vad som är bäst för er, och din mamma måste respektera det, du kommer få fullt upp med ett helt eget barn, och då kan du ju inte ha henne hängande på halsen heller.

Du känner själv ex hur länge du vill amma. Min granne ammade sin som tills han var 3,5 år, vilket jag tycker var lite udda. Min sambos syster ammade i 2 månader, vilket jag tycker är lite, men jag respekterar deras val, för det finns ju en anledning till det.

Jag tror på dig!

Du ska inte ta  åt dig vad hon säger, du måste säga till på SKARPEN att det är ditt liv, ditt barn, och din och din pojkväns regler som gäller. Det är DU och din killes uppfostran som gäller, hon har ingenting att säga till om.
Asså endel klarar inte ens av att amma sitt barn överhuvudtaget. Man är inte tvungen att amma barnet, det är upp till en själv. Visst är det bra att amma eftersom det är massvis med näring och andra saker som är bra i bröstmjölken som barnet måste få i sig.
Min kusin kunde inte amma sin dotter mer än 6 månader tror ja de va.

Du måste berätta för din mamma att du har ditt liv och fråga henne och ge henne en funderare vad hon vill få ut av att säga allt detta. Om hon fortsätter så kommer inte du orka längre att ha någon kontakt med henne, och då kommer det sluta med att du säger upp kontakten med henne, du måste få henne att förstå att du kan klara detta och att du är en bra mamma. Och att ha djur när man har ett barn är nog bara roligt för barnet då det blir äldre, och dessutom blir inte barnet så fruktansvärt rädd för djur när det blir äldre.

Min kusins dotter är 6 år (fyller 7) och hon är LIVrädd för katter, hundar, kaniner. Hon säger hela tiden att hon vill att jag ska ta ut min kanin då hon är hos mig, men hon "flyr" ändå undan men säger hela tiden att hon inte är rädd för min lilla tös. Vilket man ser att hon är.
Min kusin håller på att hela tiden att säga att djur är inte farliga så länge man inte gör dem något illa.
När hon var hos min bror när han och hans tjej fyllde år så skrek hon och var helt "knäckt", hon satt i sin mammas famn och höll upp fötterna när en katt kom i närheten av henne. Och vi sa hela tiden att dem inte gör något mot henne så länge hon inte gör något mot dem.

Så att ha djur är faktiskt en fördel ibland, visst är det kanske inte så bra i vissa lägen men det får man ta då.. Säg till din mamma att det kan vara bra med husdjur =)

Du måste stå på dig.

Bara för att just din mamma råkar tycka att man ska sluta leva sitt eget liv och bara leva genom sina barn, behöver inte betyda att det på något sätt skulle vara rätt.

Man kan visst gå på festivaler, man kan vara piercad och man behöver inte ens amma. Det är inte alls där moderskärleken och omsorgen sitter.

Jag kunde inte amma mitt första barn pga en dålig förlossning, depression och en dominant mamma med tusen åsikter om hur man ska vara för att vara en bra mamma. Jag fick ju så småningom två barn till, som är ammade länge och väl, men på mitt initativ och ingen annans.

Lyssna inte på din mamma - alls. Faktiskt. Gör som du känner är rätt. Känner du dig osäker och har frågor, ring en vän, fråga BVC eller fråga någon här inne. Jag har som sagt, tre stycken, och jag kan komma med skratt och glada tillrop, och ändå låta andra få fatta sina egna beslut. Man kan ge goda råd, utan att låta som om man alltid vet bäst.

Du är ingen dålig mamma. Du kommer inte att bli en dålig mamma. Lyssna på dig själv. Lyssna på ditt barn. Ger du det mat, kärlek och torra blöjor så kan de inte kräva mer än så.

Många varma kramar till dig!

Jag skulle göra precis det jag ville, även om jag älskar min mamma väldigt mycket. Jag vill kunna säga till mitt barn att han/hon ska stå för det han/hon tycker och inte bry sig om vad andra säger, hur ska jag kunna säga det om jag själv inte kan göra det? Stå på dig!

Det där fick jag delvis höra av min svärmor. Mitt barn kommer bli mobbat om jag är "annorlunda". Och att jag inte hade vit bröllopsklänning var också dåligt, tydligen kommer mitt barn bli mobbat för det också.
Det värsta är att hon jobbar på en förskola så såklart är hon expert på det där.

Men båda jag och min man sa skarpt åt henne att lägga av och hon gjorde det. Har inte fått någon mer negativ komment från henne.

Så stå på dig, jag kan förstå att det är svårt men ge inte upp! Du kommer vara jättebra mamma!

vill man inte amma så vill man inte. man ska vara glad om man kan amma över huvutaget. det kom inte enda droppa från mig. jag va så stressad och orolig hela tiden. :(  man e inte sämre mamma för det. min dotter är frisk o glad. har nog aldrig sett en så glatt barn förut. hon e endå lugn.  du ska inte oroa dig att du förlorar din mamma. tror hon vill ba ditt bästa och det kanske är så att hon e lite nervös hur hon blir som mormor. vet att min mamma tycker inte alls om när jag kom o berättade att jag va med barn. men nu älskar hon mitt barn mer än allt annat. :)

o jag tror inte barn mår dålig på förskolorna. speciellt inte om man kommit till ett som man trivs med. det e bra för barnen att få träffa andra barn och leka o lära sig. :)

 hoppas det ordnar sig. :)

#9 De saker min mamma säger är inte nytt, utan det är sånt som hon har predikat om i flera år..

Ni är olika.. ni uppfostrar barn med 50 års mellanrum :) Det SKA vara skillnad!