Nej, det kan jag inte påstå att jag gör. Det var oerhört ensamt om nätterna, när man vände och vred ensam i sin säng.

Det enda som jag kan säga är en fördel är att man inte behöver ta hänsyn till någon annan i beslut om exempelvis inköp av något. Man behöver inte ha några förväntningar eller besvikelser, inga krav eller inga måsten som man har i en relation.

Men nej, jag är nog en fru-typ. Jag mår nog allra bäst som gift/upptagen.

Fast om man blev singel idag, skulle jag med största sannolikhet gå ner tio femton kilo på nån månad, så det hade säkert varit en fördel…. *fniss*

#1 Jag saknar heller inte singellivet. Behöver någon att ha nära.
Men det där med vikten stämmer in bra på mig med, hade säkert gått ner de där extra kilona ;)

Nej.. jag saknar inte singellivet.

Nepp

nej inte nu, men jag gjorde verkligen det innan jag blev singel nu senast!

Nej det gör jag inte

Nej fy fan! hehe

Varför sakna något där man strävade efter det jag har nu tihi. Så var det för mig. Jag gillade aldrig att vara ensam.

Nej, inte så ofta. Saknar nog bara att få lyssna på tystnaden lite oftare. Slippa bråk när de uppstår och då bara få vara för mig själv. Men jag skulle verkligen inte vilja byta till singelliv!

Nooop

#1 håller med sharp missy till 100 %

eller inte de där med vikten då men annars. hihi

Saknar inte heller singellivet. Trivs så bra att slippa göra allt själv. Att sova själv på natten är pest och pina… så jag vill aldrig behöva göra det en längre tid.

ska ja va ärlig känns de ibland som ja ä singel eftersom ja å min kille knappt träffas å han verkar inte bry sig speciellt mö om mej ändå….

Är kär för första gången i livet och nej, just nu saknar jag det inte. Å andra sidan har jag ju kvar mitt eget liv, min ensamhet, min bostad, min familj. Kärleken träffar jag är tillfälle ges och på så sätt görs två flugor på smällen. Kärlek OCH eget liv.

Jag skulle inte vilja påstå att jag saknar singellivet, däremot känns det väldigt underligt att jag inte har varit singel en dag sedan jag fyllde 15 typ (och nu är jag 19 om någon vecka), jag har liksom ALDRIG varit singel på riktigt, och därför är det inget jag saknar. Men på något vis kan jag ju önska att vi träffades något år senare… :)

Fast jag är ju fortfarande tokkär i alla fall.

nej skulle inte heller påstå att jag saknar det alls faktsikt =)

Saknar det inte. Har haft långa förhållande innan och bara varit singel i ett halvår sen jag var 17 nu är jag 31. Trivs i förhållanden jättebra. (Speciellt nu!)

Jag var tillsammans med mitt ex från att jag var 16 år till att jag var 19 år ungefär. Hela min ungdom liksom;) Så jag tycker de är rätt skönt att vara singel just nu.

När jag var med honom kunde jag nog ha lite lustiga tankar om att; ska jag endast ha sex med honom hela livet, blir de inte mer spännande än så?:P Men jag ville inte bli singel eller vara otrogen för det. De var bara mina tankar.

på ett sätt ja, och många sätt nej, Jag saknade väl kanske lite att få all uppmärksamhet och kunna ha den spänningen att man itne vet vem man skulle dra hem med på kvällen  men skulle int byta det mot allt jag har i min älskade man

nämen huvva då int´!

#18 om man lessnar på att ha sex med samme gubbe får man blunda och tänka på Brad Pitt…

Ärligt talat blir sexet bättre med tiden eftersom vi båda vet vad den andre vill ha och tycker om. Därmed inte sagt att man inte kan experimentera.

#20 hahaha! jaa de är ju sant. Men de var inte att jag tröttna på honom utan att jag endast vart med honom och inte skulle få uppleva någon annan:P

#21

ja jag träffade maken när jag 17 så jag hade inte provat så många. Efter några år fick jag också panik och tänkte som du - skall det bara vara han resten av livet??

Så jag var faktiskt otrogen - 2 ggr till och med. Vi diskuterade det mycket då (det är ca 15 år sedan) och jag tror han hade förståelse för varför jag var otrogen. Men, det var ju honom jag valde och har inte ångrat mig.

Fast det är klart, han var mer lik Brad Pitt för 15 år sedan…

#22 Hehe mm.. otrogen skulle jag aldrig få för mig att vara. Eftersom jag vet hur de sveket känns. Men tankar är ju inte förbjudet iaf:) Fast de är ju bra att ni fixade det tillsammans ändå.

nja inte speciellt
dock vet jag att min energi till träning skulle vara annorlund. mer kommer jag inte på..

Nej, absolut inte. Jag trivs hur bra som helst ihop med min partner och kan verkligen inte tänka mig att bli singel igen.

Jag älskar att känna mig älskad och behövd och att dessutom få visa någon annan att man älskar den personen och alltid fokusera på att han ska må bra.

Haha, nej. Singellivet är inget för mig! :)

nej, det vill jag inte påstå…

visst, hade skitroligt den tiden jag var singel innan jag träffade Daniel.. verkligen skitroligt!!, den tiden kan jag sakna på ett sätt,då o då, fast jag älskar Daniel över allt annat o älskar att vara hans sambo..

Nej inte en sekund!

nej nej nej.   Har längtat efter en kille ett bra tag innan, och allt har blivit lite bättre med honom i mitt liv.  Så nej, jag saknar inte singellivet.

 Okej,, ska väl erkänna att jag för ett år sedan hade en kris, kände mig låst och lockad av andra killar.  Men nu har det gått över, hoppas jag.

Nej, inte det minsta.

Inte ett dugg! Aldrig varit så lycklig som jag är sedan jag träffade  den underbara personen som nu är min sambo/fästman.