
Mytoman till partner/vän?
Har ni någon gång varit i ett förhållande/haft en vän som mytoman?
Hur var det? Ljög partnern om små eller stora saker?
Jag har själv varit tillsammans med en mytoman och killen hittade på en massa saker som att hans farbror hade avlidit och nu skulle han få ärva närmare 10 miljoner kronor som han skulle spendera på att köpa sig flera märkeskläder och skaffa sig status. Sen så skulle han få ett hus i utlandet av sin mamma. Det kunde vara allting från att han fick en mjölk i affären av butikspersonalen, att han hittade pengar på marken som han kastade bort för att han behövde ju faktiskt inte pengar till att det var USAs president eller sveriges kung som ringde… En hel del.. Ska kanske tilläggas att ena gången så levde farbrorn och andra gången inte.
Men nu vill jag gärna höra era erfarenheter..
Hej!
Jag har skrivit en tråd som heter "Äkta kompisar???" Läs gärna den..Där står vad jag just nu går igenom med en vän som mytoman.
MVh Mia
Jag hade en jobbarkompis som ljög om allt möjligt. Det blev en hel del pinsamma situationer när man kom på henne, men hon verkade inte fatta det …
Nä siddelina…..
De verkar inte fatta att dom ljugit…förstår ingenting. Min vän som nyligen ljugit och hittat på en massa om en kille som jag är kär i…Att han ska ha sagt dittan o dattan till fördel för mej…men så var det inte. Men nu förstår hon inte varför han är arg på henne…Hon frågar mej varför han är sur på henne…..öhhh….
Jag tror inte de fattar eller inte vill ta åt sej.

Hade en vän som ljög… Alltså antingen överdrev hon eller så ljög hon om vad andra hade sagt till henne.
Och jag har sagt upp den vänskapen på flera grunder…
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Det hände en ganska rolig sak….kanske inte för henne..men för mej på jobbet förra veckan. Hon hade drömt en dröm..som handlade om dubbelbröllop…Vi satt o pratade om den drömmen på fikat..Då frågade en kompis om vi hade drömt samma dröm….Ja sa min kompis i samma andetag som jag sa nej….hhahaahah…Hon såg lite konstig ut. Jag hade inte alls drömt samma dröm!

Jag hade en pojkvän som ljög en hel del. Jag kallar honom för mytoman. Han förvred sanningen en hel del. Har förträngt det mästa från vårt förhållande..
// Lowe. Medarbetare på hår.ifokus.se

#1 Jo jag har läst den tråden..
När jag tänker efter så tror jag inte mytomanerna inser när dom blir bortgjorda eller påkommna. Jag menar, för oss "vanliga"/icke mytomaner så skäms man ju nästan ögonen ur sig om man skulle hamna i en sådan situation där man blir påkommen. Men det är precis som det inte går upp ett ljus för mytomanerna att det dom gör är fel.
Och hur vet man att personen är mytoman? Om en person ljuger igenom nästan hela förhållandet är man mytoman då? eller bara rent elak!? Vart går gränsen? Måste personen ljuga om allt för att vara de eller hur är det?
Många frågor.. hehe
Liss - Moderator @ Bodyart.iFokus ☆
Mig veterligen så är inte mytoman synonymt med att man ljuger hela tiden. Är man mytoman är det mer eller mindre ett tvångsbeteende att ljuga. Man ljuger om de mest oförståeliga ting och vissa tror själva på det de ljuger om. Alltså om jag medvetet skulle börja ljuga om det mesta så betyder det inte att jag är mytoman för det.
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar
#9 Jag mena mera, när man kan veta påriktigt att någon är mytoman. Bara för att man själv tycker en människa ljuger som om de vore tvång kanske personen i fråga inte alls är mytoman. Så när vet man..
Liss - Moderator @ Bodyart.iFokus ☆

Lis1, jag själv ser personer som ljuger om saker som aldrig händer/hänt, överdriver/overkliga och förvränger som mytomaner. Men bara för det så är det ju inte 110% säkert att just den/dem personen/rna är mytomaner.
Jag var tillsammans med en kille två år som var mytoman. I början tyckte jag saker lät lite otroliga men köpte det han sa, sen blev det värre. När vi hade vart tillsammans ett år dog hans nära släkting han hade vuxit upp hos och nu i efterhand sätter jag det i samband med att det var då det blev värre. Det kan verka sjukt att vara tillsammans med nån två år som är mytoman, men det började ju i liten skala och ökade, och han ljög inte om precis allt. Det var mest saker han hade gjort, som att flugit hellekopter under arbetsdagen (han jobbade i affär) till att han åkte förbi platser och såg någon olycka och han var hjälten som räddade alla tills ambulansen kom. När jag konfronterade honom skämdes han aldrig eller verkade avslöjad av sin lögn, utan virade bara in sig i fler lögner utan att verka det minsta påkommen eller besvärad. Jag tror faktiskt inte att han visste att han ljög. Jag har lärt mig att inte vara så godtrogen, men man utgår ju från att folk talar sanning och inte ljuger en rakt upp i ansiktet. Ska väl tillägga att jag aldrig hört honom få diagnosen mytoman, utan antagit att en mytoman beter sig så.
#10 Förmodligen måste väl en psykolog eller liknande ställa en diagnos för att man helt och fullt ska kunna kalla någon det. (Säger inte att det är så, bara som jag tror)
Själv skulle jag främst börja misstänka det om någon ljög om saker som de inte har någon anledning att ljuga om. En person som ljuger för att rädda sig undan anklagelser om t.ex otrohet kanske helt enkelt bara är en vanlig lögnhals, medan någon som ljuger om helt vardagliga till synes oviktiga saker skulle jag börja fundera över.
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar