
sambo...men hur gör vi???
Att bli sambo ska ju vara roligt och spännande. Men istället är det jättejobbiga tankar pga att vi bor 10 mil ifrån varandra. han har sitt liv, jobb, träning (egen klubb), familj där han bor, och jag har mitt liv, jobb och familj 10 mil ifrån, där jag bor.
Vi båda älskar varandra, vi fungerar bra ihopa på alla plan aldrig smågnabb och aldrig bråk. Vi har varit tillsammans i drygt ett halvår och båda känner att det verkligen är rätt.
Saken är den att jag jobbar på ett ställe jag verkligen trivs på, jag vill absolut inte byta jobb. Jag ska på utbildningar till hösten som jag kanske aldrig får chans till att göra igen.
Han jobbar heltid, på ett ställe han inte ser någon speciell framtid i, men han har bra lön. Han tycker det är jobbigt att lämna ett tryggt jobb, familj och vänner. Jag antar att det är mest hans jobb det hänger på, men jag vet inte. han anser att han har svårt att få jobb här nere eftersom han inte har nån speciell utbildning. men jag menar på att han inte kan uttala sig förrän han har försökt.
Han vet att jag absolut inte lämnar mitt jobb och jag sa ävedn att jag tyckte det var orättvist mot mig att jag ska behöva byta jobb från ett jag verkligen trivs på, när han ändå inte trivs på sitt jobb. Tänkte jag fel där? var jag egoistisk?
Jag har sagt att jag absolut kan flytta halva vägen om han hemskt gärna vill ha kvar sitt jobb, men det blir massa pendlande för båda. Men jag känner att jag vill göra det för vår skull. För att göra slut på ett så bra förhållande pga avståndet e ju helt uteslutet.
Vad ska man göra??? Nån som varit/är i samma sits??

Att flytta så ni bor mitt mellan tycker jag låter som en bra kompromiss, annars om han vill byta jobb så kanske ni kan vänta med att flytta ihop tills han hittat nått jobb i din stad?
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Det tar en massa tid och pengar om båda ska pendla. Jag tycker som Anne att han skall skaffa ett jobb innan han flyttar.
Det är mycket enklare att hitta ett jobb när man redan har ett. Dessutom kan man ställa mer krav på löner och förmåner när man inte verkar desperat utan går in med attityden att "ja, jag har redan ett jobb så jag behöver inget nytt, jag bara kollar runt lite".

Ja det blir en hel del pengar som går åt till bensin om båda två ska pendla så varje dag. pengar som vi vill spara till Thailandsresa. Så man kan ju inte få allt! Och flyttar båda halvvägs, kanske det inte funkar att spara så pass mycket i månaden så man kan åka inom en snar framtid.
Han är ju lite negativ med just att hitta ett annat jobb. Han menar att han inte har behörighet till de jobb han har tittat på, men han har inte sökt nåt än.
Kan det vara så att han egentligen inte är helt redo än? Men det är konstigt eftersom han pratar om att han jättegärna vill att vi ska flytta ihop.
#3: Att säga att man är redo är en femma men att våga ta steget är en annan. Det är alltid svårt att flytta.
Själv flyttade jag 33 mil för att komma närmare den jag tyckte om. Det slutade med att jag efter 5 månader satt där helt själv då han gjorde slut med mig.
Men, men det är en helt annan story. Livet går ju vidare. =)
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Det är ju aldrig helt lätt att bryta upp från sin invanda miljö, vänner, familj osv.
Jag tror att din pojkvän helt enkelt är lite rädd för att göra det. Viljan kan ju finnas och vara väldigt stark, men delas med en rädsla för det okända.. vad kommer att hända om det inte fungerar som vi har tänkt det? Vad händer om jag får ett jobb, men inte trivs.. hur kommer det att påverka min relation? Det är många frågor som han säkert funderar på. Även om det är så att han jättegärna vill flytta ihop med dig!
Jag tror att ni måste diskutera igenom alla känslor som kan finnas, utan att för den saken skull prata sönder varandra. Ta en sak i sänder.
Hoppas det löser sig till det bästa för dig och din pojkvän.
Kram
/Kristina.
Men 10 mil är väl ingenting? Jag har en vän som pendlar 17 mil varje dag, och har gjort det i flera år… Varför? Jo, han jobbar i en stad, och är i samma sist som din man, tror inte han kan få någon annan stans. Hon pluggar och jobbar i denna stad. Det verkar funka superbra

hmm känner igen det.. flyttade nästan 40 mil till min kille i sthlm, från min släkt, mina vänner och mitt jobb som jag tyckte mycket om. vissa dagar ångrar jag mig fortfarande fast jag bott i sthlm i snart ett år! för långt att pendla hem är det oxå..vi har det bra annars,men de är skittrist att bo i en stad där man inte har jobb, släkt eller vänner.
han borde ha jobb i din stad innan han flyttar, om han iaf inte är nöjd med sitt nuvarande jobb.annars får ni väl komma halva vägen var då!
Qui dormit, non peccat

vi har pratat igenom en del nu för nån vecka sen, och han har börjat o vänja tanken vid att flytta ner. Men han känner fortfarande att d e lite jobbigt att flytta från sin hemstad. Jag kan flytta halvvägs, men han känner inte att d e nåt alternativ. Så han ska söka utbildning här nere o sen flyttar han ner. Så förhoppningsvis är han redo då=)