Vad är det för fel?
Jag vet varken ut eller in längre.
Jag och min kille har en historia ihop sen 4.5 år tillbaka. Jag var 21 och han var 22 när vi blev ihop.
Vi gjorde slut förra sommaren för att vi bråkade hela tiden. Vi är fruktansvärt olika, vilket är både positivt och negativt. Vi gjorde inte slut för att vi inte älskade varandra, utan för att vi inte talade samma språk. Ett exempel på det kan vara:'' Jag säger, kolla vad mullig hon är. Han säger: va hon är ju jätte jätte tjock.'' Vi hade helt olika uppfattningar om saker och ting. Jag grät nästan varje dag i slutet, för att det var så jobbigt i flera månader…han var också jätte ledsen.
Vi blev ihop igen för ca 4 månader sedan.
Det är som ett nytt förhållande nu, han har ändrat sig mycket, och jag också..vi har väl vuxit med tiden.
Men hela tiden är det något som har börjat gnaga mig, jag älskar honom offantligt mycket, men någonting fattas. Jag vet inte om det är jag som aldrig blir nöjd, eller om jag helt enkelt inte kan ha ett förhllande nu.
Han pluggar mycket och jag pluggar, men det har alltid varot så att han har sjukt mkt att göra…jämt!!!
Ska jag slösa bort min tid på att vi inte kan resa en långresa, eller göra spontana saker…han har rest 2 långa resor under vårt förhållande, utan mig. Så jag åkte utan honom till Thailand. Ska det vara så, det blev bara så. Är det fel?????
Min stora passion i livet är att resa. Han uttryckte sig en gång för länge sedan: Men jag är lite trött på det(ego).Men som sagt det var länge sedan.
En lista på hur olika vi är:
HAN: inte så spontan, Ordentlig, Han gillar inte så mkt elektronikprylar, han är skeptiskt mot exakt alla produkter(hudvård, huvudvärkstabletter, reklam m.m., han är inte så mkt för mode, praktisk, lyssnar på en helt anna musik än mig, han och mina vänner-inte fårn samma värld, gillar inte att festa så mkt och mycket mer…
JAG: Är sjukt spontan, inte ordentlig(till en viss mån), tycker om snygga saker(tex platt TV), försöker hålla modet lite grann, hans vänner är sjukt tråkiga, inte alla men de är rättså osocial m.m…
LIKA:
Gillar samma mat. Tycker om att diskutera.
Jag känner att jag vill vara själv nästan varje dag, men samtidigt vill jag inte det. MINA känslor spelar mig ett spratt.
Hela dagen kan jag sakna honom, sen kan jag vara irriterad på honom.
Varför känner jag såhär?
Svårt. Jag kan känna igen mig faktiskt. För mig har det vart sviktande självkänsla/självförtroende. Osäkerheten har ställt till mycket för mig och mitt förhållande. Men det har vart övergående, dvs vart över på max en månad.
Jag vet faktiskt inte vad ni ska göra. Har ni pratat om det? Kanske behöver du lite egen tid, komma tillrätta med känslor och tankar?
Paulina