Relationer iFokus

Relationer

Etikettkriser
Läst 3698 ggr
Salladshataren
0

Hjälp! Behöver råd och tips!

Det är så att jag ska träffa annan kille på lördag.

Han ser fram emot att träffa mig och jag trodde han var typ en svenssonperson…

Tills han berättade att han varit med i rasistgäng och hans tjej blev mördad. Även om han har lagt detta bakom sig så är jag väldigt orolig och bekymrad. Jag är tveksam till att träffa honom.

Samtidigt så tycker jag är fördomsfull, och den killen som jag ska träffa gillar inte fördomsfulla personer. Men bara för man har gjort dumma saker i det förflutna så ska man inte vara stämplad för alltid typ.

Så jag vet inte riktigt, är så himla tveksam till att träffa honom. Fast jag vet inte hur jag ska säga det utan att göra honom ledsen eller arg. Känns så dumt att ljuga.

Hjälp…

 

Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?

Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet

Aviendha
0
#1

Alltså, först och främst ska du göra vad som känns rätt mot dig själv. Du ska inte göra något du inte vill, för att inte såra någon annan eller för att det inte stämmer överens med vad de gillar.

Men visst, folk kan ändras och han var ju ärlig att berätta om sitt förflutna. Nu vet ju jag inte alls hur hon mördades eller vilken del han hade i det.

Jag gillar inte heller fördomsfulla personer, men alla har fördomar, mer eller mindre, även jag och säkert han med. Du kan ju förklara att du är osäker, för försiktig är man ju alltid när man inte träffat en person förr.

Karmatarerskanise
0
#2

Om det är gammalt så tycker jag inte det spelar någon roll.
Så länge det inte är han som har mördat.

Träffa och se vad du känner.
Men på allmänn plats såklart.

Salladshataren
0
#3

#2 Nej, jag vet. Men man blir ju orolig ändå…

Jag vill inte träffa honom. Jag är rädd och känner mig så himla osäker…

 

Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?

Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet

Aviendha
0
#4

Känner du så så strunta i det.

[Fiction]
0
#5

En tumregel: Utsätt dig inte för ngt du känner stark motvilja gentemot (och nu bortser jag från rena fobier som man trots allt skulle må bra av att arbeta bort). Oavsett om killen ifråga visar sig vara världens snällaste, anser jag att du bör handla efter din känsla som säger dig att du inte vill träffa honom. Att lyssna till sina känslor och handla utifrån sin egen övertygelse är att ta ansvar för sig själv. Sluta aldrig upp med det.

Visst kan det vara svårt att tala om för en person att man har ändrat sig, men det är trots allt varje männniskas rättighet. Jag vet faktiskt inte om jag tycker att du bör säga rakt ut att du inte vill träffa honom pga vad han har berättat om sitt förflutna, för jag anser trots allt att ärlighet är ngt som bör uppmuntras och jag tror mkt väl att han kan bli skrämd till att i fortsättningen vara mer försiktig med vad han berättar om han får veta att det är därför du inte vågar träffa honom. Därmed inte sagt att jag uppmanar dig att ljuga. Säg att du har funderat och att det inte känns rätt för dig att träffas. Mer än så behöver han faktiskt inte få veta. Och varför måste allting vara så drastiskt, förresten? Du kan även välja att säga till honom att du vill lära känna honom bättre innan du träffar honom och så kan du fortsätta att ha kontakt med honom över nätet/telefon eller vad det nu är ni har. Om du ändrar dig framöver kan du träffa honom då, annars inte. Allt beroende på hur du känner. Om du tror att du aldrig vill träffa honom, så kanske det dock är bäst att inte dra ut på det. Ibland måste man såra för att det är det enda rätta, även gentemot den man sårar.

Vad gäller personer med ett brokigt förflutet kan det mkt väl tänka sig att de har förändrat sig. Det finns exempel på både det och det motsatta. Vissa lär sig av sina misstag, andra gör det inte. Det är inget man kan avgöra på förhand och sådant visar sig först med tiden. Visst kan man tycka att det är fördomsfullt att dra sig undan en person pga dennes förflutna, men ingen kan ta ifrån dig din känsla av tveksamhet och rädsla - den har du all rätt till. Liksom han har all rätt till att känna sig ledsen eller arg om man nu blir det. Hans känsla säger trots allt väldigt lite om dig som person, den ansvarar han själv för.

Lycka till!

Karmatarerskanise
0
#6

Vill du inte ska du självklart inte.

Ylva_87
0
#7

Försök prata med honom nu innan om din oro och se hur han reagerar på det. Han har ju berättat det för dig, vilket antagligen betyder att han litar på dig.

Om du pratar med honom om det så kanske ni kan få en djupare förståelse för varandra och du kan gå dit utan att vara rädd. Plus att han då vet att ni har pratat ut om det och kan lägga det bakom sig.

Jag hoppas att det ordnar sig! Du ska självklart inte göra något som du själv inte mår bra av, samtidigt så kanske du går miste om en jätte fin kille pga fördommar.

Salladshataren
0
#8

Åh, nu är jag jätte velig >.< Vill träffa honom men ändå inte… Å andra sidan så vet jag inte om jag har tid att träffa honom eller någon annan kille.

Han verkar vara jätte trevlig och härlig kille. Vi pratade rätt så mycket igårkväll, första gången vi pratade på msn. Då pratade vi om allt typ, och han sa att han gillar mig och ser fram emot att träffa mig osv…

Men bara för att jag träffar honom så behöver det inte betyda att något hemskt kommer att hända. Sen behöver det inte ens bli något förhållande mellan mig och honom.

Men just nu är jag väldigt velig och tveksam, funderar på att skjuta upp träffen. Pga jag är så osäker, velig och att jag inte har riktigt den tiden. Tycker jag är FÖR misstänksam när det gäller killar, och det skrämmer nog bort dem.

Han och jag har bestämt att vi ska träffas på lördag på resecentrum i hässleholm. Så det är ju ute i allmänheten, så jag löper ingen stor risk att bli skadad eller något liknande.

Ta risken eller inte - det är frågan. Känner mig så mesig om jag inte träffar honom, och jag känner mig så våghalsig om jag träffar honom. Vill inte gå miste om en kille som visar sig vara en jätte fin människa, bara för jag är så misstänksam. Som Ylva_87 säger.

Men jag behöver verkligen fundera på detta…

 

Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?

Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet

Karmatarerskanise
0
#9

Ja, fundera du.
Jag tycker inte du ska göra det sålänge du tvekar!

freemark
0
#10

Det är normalt att vara orolig om man ska träffa en ny person, speciellt med hans bakgrund men om man inte vågar så vinner man inte eller. Det är nog bra att fundera varför du inte vill, du borde inte låta rädslan hindra dig men samtigt tror jag starkt på magkänska. Om du får farliga vibbar, ignorera dom inte.

emsems
0
#11

Några tankar…
- Han gillar inte fördomsfulla personer. låter ju väldigt konstigt om han varit rasist!
- Du kan träffa elelr inte träffa vem du vill. Känns det inte bra, skit i det och strunta i vad han tycker.
- Givetvis kan man ändras, men har man haft så starka åsikter i något, så har man nog alltid en mer eller mindre del av den kvar för evigt.
- Varför blev tjejen mördad? Hade det med rasismen att göra? Jag skulle se detta som en stooor varning.

Givetvis gör du som du vill, men hade det varit jag, så hade jag brytit direkt.

Sarah
0
#12

#11 bara för att en person varit fördomsfull innebär det inte att man måste fortsätta vara det… dte är många som varit invandrarförientliga som sedan inser att de hade fel. Inte konstigt alls.

Om hans tjej blev mördad… var det han? Nej förmodligen inte, varför ska det vara någonting som ligger honom i fatet idag? Är nog endast något som har gjort att han vuxit upp och blivit en bättre person.

Jag fattar inte alls vad problemet är.

Salladshataren
0
#13

#11 Han var med i rasistgäng och var ihop med en tjej som hade utländsk bakgrund. Och han ville inte göra slut med henne så hon blev mördad.

Han säger till mig att han inte är den personen som han var förr. Jag vill träffa honom, för jag känner honom mer nu än vad jag gjorde innan.

Som sagt, risken finns att han faller tillbaka, typ…

 

Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?

Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet

[Cute]
0
#14

Detta påminner om en svensk film "30 November", där historien är densamma..

Men om jag var du så skulle jag aldrig känna mig säker.. För även om han kanske inte är medlem i nazistgänget fortfarande.. så finns ju alltid hans gamla kompisar i närheten på ett eller annat sätt.

Jag talar av egen erfarenhet, då min bästa kompis ex kille var nazist och hotade mig ett flertal tillfällen. Så jag fick bryta kontakten helt och hållet med min bästis.. Han kallade mig bla svartskalle, ska fan slå ihjäl dig så att du vet att du lever, hora m.m… och att han skulle ringa alla sina gängkompisar som skulle få mig tyst..

Jag är född svensk med ca 25 % italienskt i blodet. Men det dög inte enligt honom.. för jag var endå svartskalle.

Så jag skulle aldrig våga träffa en sådan kille även fast han kanske är underbar och lämnat allt nazist liv bakom sig.. skulle aldrig lita på det till 100%

Dom kan ju falla tillbaks, åsikterna kanske har funnits under uppväxten och sitter i ryggmärgen. Vem vet?

Aviendha
0
#15

Falla tillbaka kan alla, samtidigt som man kan falla dit så att säga. En bekant var indrivare till ökänt mcgäng under sin ungdom, men bröt med dem helt då för mycket droger och skit blev för mycket för honom. Han har ingen kontakt med dem idag, förutom en annan som bröt av samma anledning. Idag lever han ett helt normalt liv, och är en trevlig person med sunda värderingar. Jag tror på att folk kan ändras.

Sen är det givetvis upp till dig. Han kanske uppskattar ärligheten. Om ni träffas offentligt och allt känns bra så kan du ju säga till honom att du var orolig, då tillit till killar är något svårt för dig, och samtidigt så hade ju han sitt förflutna. Då kan ni "arbeta" med det tillsammans.

Salladshataren
0
#16

Jaha… Träffen var igår men jag gick inte dit. För att det inte kändes bra, med tanke på vad för frågor han hade ställt efter vad jag hade skrivit i denna tråd… Har ingen direkt lust att träffa en osäker kille.

 

Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?

Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet

Karmatarerskanise
0
#17

Tror det var rätt beslut!