Hej!

Har du försökt att prata med henne om hur du verkligen känner?
Att du behöver känna dej bekräftad?

Låter hemskt att ha sex på speciellt bestämda dagar. Bara det gör ju att lusten försvinner.

MVH Mia

Mitt förslag till dig: Skicka iväg barnen ett par timmar till någon barnvakt.. Överraska din fru med en romantisk middag, tända ljus, lite mysig bakgrundsmusik när hon kommer hem från jobbet… Och be henne vänta i hallen och så leder du henne ut till köket och under middagen pratar du ut om alla dina känslor. Lättare att ta det under en så fin stund tillsammans än att bara prata om det hur som helst.

Situationen kanske blir mer avspänd lättare om ni pratar ut under en romantisk överrasknings middag.

Det var mina tankar & förslag.

Lycka till!

"Hej!

Har du försökt att prata med henne om hur du verkligen känner?

Att du behöver känna dej bekräftad?

Låter hemskt att ha sex på speciellt bestämda dagar. Bara det gör ju att lusten försvinner.

MVH Mia

"

Ja, jag har verkligen försökt prata med henne. Det har resulterat i detta sexavtal. För ett par år sedan pratade jag utan hennes vetskap med familjerådgivningen om hur jag skulle hantera det hela. Rådet då var att inte ge mig, få henne att förstå att detta var viktigt.

Jag har tagit upp det några gånger efter vårt avtal men det leder ingenstans, jag får vara nöjd som det är liksom. Men det är jag inte. Nu har jag slängt kondomerna så det inte skall bli något alls på ett tag. Kanske hon förstår att det är ett problem då.

För att det inte ska kännas som kritik för henne, kanske du kan komma på något som hon vill att du ska ändra på eller förbättra?

Då kan du ta upp det sammtidigt som ni har den fina middagen som Cute föreslog? Då blir det inte bara saker som handlar om henne.
Sen måste ni ta reda på vad det är som gör att hon känner såhär. Självförtroendet? Självbilden?

Hon verkar ju tycka om dig eftersom hon försöker på ett sätt. Så vad kan detta bero på? Ni borde disskutera det.

"Mitt förslag till dig: Skicka iväg barnen ett par timmar till någon barnvakt.. Överraska din fru med en romantisk middag, tända ljus, lite mysig bakgrundsmusik när hon kommer hem från jobbet… Och be henne vänta i hallen och så leder du henne ut till köket och under middagen pratar du ut om alla dina känslor. Lättare att ta det under en så fin stund tillsammans än att bara prata om det hur som helst.

Situationen kanske blir mer avspänd lättare om ni pratar ut under en romantisk överrasknings middag.

Det var mina tankar & förslag.

Lycka till!

"

Nej du, det blir inget med det. Har försökt romantisera till det flera gånger, känns inte som om hon uppskattar det.

Låter som om du get upp?

Prata med henne, att prata är nog det ända som kommer att fungera. Hur ska hon annars få reda på vad som är fel? Hon är nog ingen tankeläsare. Så vill du ha något gjort får du nog helt enkelt ta tag i det och prata med henne. Få henne att inse att det verkligen är jobbigt för dig.

Lycka till!

#3 Du har vart på rådgivning ensam, kanske kan du föreslå att ni går tillsammans? Bekräftelse är något vi alla behöver mer eller mindre, och det är verkligen trist att du ska känna såhär.

Vad tycker hon om situationen? Är det bara bra, eller är det något som hon saknar?

Lämna iaf bort barnen en stund, säg åt henne att ni ska ut på en promenad. Jag tror på att komma bort ifrån hemmet. Vissa delar av hemmet är den enas "revir", ni ska gå på neutral mark för att ingen ska känna sig ha övertaget. Berätta precis vad du känner. berätta det du har skrivit här. Säg att du är villig att göra uppoffringar och fokusera, som Hera skrev, på dina egna problem som måste förändras så hon inte känner sig inträngd i ett hörn och att allt hänger på henne. Istället för sex 2 ggr i veckan kanske du skulle trycka på att gå ut och gå (om ni har möjligehet med barnvakt villsäga). Försök trycka på er stund tillsammans istället för bara sex. Om ni gör mer saker tillsammans och kommer närmre varandra tror jag det andra ger sig. Att ha avtal tror jag kan leda till ännu större ovilja för hennes del. Det hela blir verkligen ett måste- lite som att ta disken..

Jag är sådan som tycker att det till slut inte är värt det längre. Jag skulle hellre skilja mig, men det är nog inte rådet du vill ha. Man kan inte vara en som kämpar. Hade det varit jag hade jag flyttat ett tag och sett vad som hände. Antingen känns det skönt eller så saknar man varandra.

du har mer eller mindre tjatat till dig sex 2 gånger i veckan o sen undrar du över varför du inte får nått riktigt gensvar?? de är helt fel sätt iaf, ingen kvinna går med på nått sånt med glädje o inlevelse. ingen man heller skulle jag tro.

du har gått på familjerådgivning ensam? varför tog du inte med dig din fru? för att rådgivning ska fungera så ska man gå hela familjen/make och fru annars så tappar det en del effekt..

de låter som att du tar på dig allt men inte vill dela med dig, du försöker klara ett förhållande ensam. men man är två i ett förhållande.. din fru vill antagligen ha lika mycket bekräftelse som du, ger du henne bekräftelse? eller snarare, anser hon att du bekräftar henne som kvinna? de finns så många frågeställningar, de bästa vore nog om ni gick på familjerådgivning tillsammans och reder ut det! jag menar du kommer ingenstans med att sitta här o skriva, de är ju din fru du ska prata med inte oss=)

Hör du husmusen. Jag har inte tjatat till mig sex 2 ggr i veckan. Jag har tagit upp problemet och hon har föreslagit det som lösning. Jag har senare flera gånger tagit upp problemet igen och sagt att jag inte tycker att det funkar något vidare men hon tycker det är bra.

Visst, jag gick på familjerådgivning ensam, bakom hennes rygg, det känndes inte bra. Hon har sagt: -du vill väl att vi ska gå och prata med någon va?, det vill inte jag. Därför gick jag själv, vem f-n ska jag prata med då???

Visst, jag kommer förmodligen ingenstans genom att sitta här och skriva, jag måste prata med min fru, men det är ju det som är så svårt. Jag är ju desperat och mår skit! Jag vet ju inte hur jag skall få henne att förstå att vi måste förbättra vår relation.

Men, detta kanske bara är ett forum för Kvinnor så att dom skall sitta och prata med varrandra. Det känndes inte något vidare att gå in här och blotta mig, men jag är desperat, tyckte det var värt ett försök. Adjö!

Du får g'rna dela med dig här inne!! Vi behöver fler män som pratar ut om deras problem också!

Jag tycker du ska ställa ultimatum. Att du inte är lycklig i erat äktenskap att det inte känns som att ni har något sexliv så får du se vad hon säger, Vill hin inte köpa så får ni skiljas. Man är två i ett förhållande. Man kan inte kämpa själv om den andra inte ens vill… är bara bortkastad tid!

lycka till

köpa, menar köra=)

#11 hörrudu du har nog missförstått mig en hel del. Jo indirekt så har du tjatat dig till sex eftersom hon gör det bara för att du ska vara glad och inte ifrågasätta henne. hon kanske är osäker på sig sj? om hon tycker att de är bra, kanske är för att hon inte har någon sexuell lust?  har du frågat vad som tänder henne? de är inte alltid så att man har samma sexlust som sin partner jämt. försvann hennes lust helt efter att ni fick barn tillsammans? har hört flera Kvinnor säga att efter de fått barn så har sexlusten försvunnit då de har andra saker att prioritera framför maken.

varför vill du inte gå på rådgivning med din fru? jag tror de skulle kunna vara ett bra alternativ, då kanske hon förklarar mera varför hon känner och tycker som gör. kanske blir ett wake-up call för henne oxå! de är aldrig lätt att prata, de bästa är att ta ett djupt andetag o börja när man känner sig avslappnad.

det här är inget forum för Kvinnor, de är ett forum för alla. men om du bara vill ha medhåll o ingen som ställer frågor du inte gillar så ska du nog inte skriva på nått forum. jag menade inget illa med mina frågor, ber om ursäkt om det verkade vara så.

#14 Han skrev ju att han ville att dom skulle gå på familjerådgivning men att hon inte vill. Och jag tror att du överdriver om sexet. Visst verkar det som hon inte mår bra och säkert ställer hon upp för att det är mycket lättare men saken är att han verkar verkligen ha försökt att jobba på deras problem tillsammans men hon inte vill. Då är det inte mycket han kan göra.

#11 Som helenal sa så krävs det två för att ett förhållande ska fungera. Om hon inte vill jobba för att få den att fungara igen så är det kanske dags att hitta någon som vill.

Det är starkt av dig att vilja göra nånting åt et relation och modigt att skriva här, lycka till. :)

Att göra upp ett schema för att ha sex blir som att försöka duscha utan vatten. För att det ska komma något vatten så måste du jobba på att lösa problemet!

Du sitter i en sits nu när du har passerat gränsen för att vara desperat. Och jag håller med dig, det är svårt att leva i ett förhållande utan sex. Men det är mer komplicerat än så. Antagligen så mår din fru inte speciellt bra, hon kanske är stressad, upptagen i vardagen, och sex kanske inte ligger högst upp på hennes prioritets lista just nu. Men någonstanns högt upp har hon ju ändå klämt in dig eftersom hon ger med sig 2gånger i veckan.

Jag skulle hellre avstå från sex än att schemalägga ett dåligt sexliv. Snacka om prestationsångest jag skulle få. 

När jag är uppe i varv eller mår riktigt riktigt dåligt så behöver jag en kram, det är den absolut bästa medicinen. Jag lättar på en gång.

Är du less på att försöka?

#15 beror ju alldeles på om hon tror som jag angående sexet=) de är ju oftasom så att om man tjatar tillräckligt länge eller ger en dåligt samvete så får ju man som man vill till sist.

#11 äh ser nu att jag missförstog din mening: Hon har sagt: -du vill väl att vi ska gå och prata med någon va?, det vill inte jag. Därför gick jag själv, vem f-n ska jag prata med då??? de var det här tecknet ; som fattades.. så strunta i vad jag skrev om det.. då tycker jag verkligen att hon ska ta o engagera sig, gör hon inte det så varför ska du behöva kämpa för ett förhållande som hon inte bryr sig om? man är ju två i ett förhållande, du kan inte dra hela lasset ensam.

jorgen44; tycker absolut du hittat rätt! Tycker du ska stanna.
Det är så lätt att missförstå varandra över nätet, och jag vet att ingen här vill något illa.

Alla behöver få skirva av sig ibland, det är inte säkert att vi kan hjälpa men vi försöker! Så du är mer än välkommen igen!

//Hera - Sajtvärd

Jag tror inte bara det är sexet som är kruxet i det hela. Det är nog någonting annat. Ni verkar ha dåligkommunikation och det är väldigt viktigt för en fungerande relation som jag skrev innan känner hon att hon inte orkar med någonting eller kämpa alls så tyckjer jag du ska gå vidare…

Tack för era kommentarer. Jag är kvar och läser tråden ibland. Jag tycker att jag och min fru har en bra kommunikation och vi har samma syn på det mesta. Frågar är bara hur stort problemet egentligen är, ingen relation är ju 100%:ig. Jag har tänkt så i många år men det är verkligen skitjobbigt ibland. Jag kommer mer och mer fram till att det måste till en förändring, frågan är bara hur.

Hej,

Det låter som om ni har hamnat i en ond cirkel där kraven tagit död på kärleken.

Jag tror att din fru inte är tillfreds med sig själv. jag tror att hon egentligen inte vill vara sån här men vet inte hur hon ska ta sig ur detta. Hon känner sig nog otillräcklig och det lättaste blir då att dra sig tillbaka och inte ta tag i problemet.

Hur har hon det på andra plan i livet just nu? Har hon kanske ett väldigt kravfyllt arbete som kräver mycket av henne? Genom att se på andra delar av hennes liv så kanske du kan se några svar.

Kraven är det som ställer till det mest i relationer där barn är inblandade. Vi har så mycket krav på oss från omvärlden, från jobbet, vänner och vår partner. Allt detta gör bara att det är lätt att det sätter upp murar där kommunikationen försvåras och försvinner.

Jag tror att det bästa är att bara låta henne vara ett tag, hur jobbigt det än blir för dig. När hon märker att du inte längre "vill ha" något av henne så öppnar det upp för henne att kunna närma sig dig.

Lycka till!

hej hej =)

Har läst igenom tråden. Vet inte om mina råd är så bra men jag förstår hur du känner det. Ialf till en del.

Tycker att du skall gå till en psykolog och prata med honom/henne om dina känslor o problem. Föreslå att din fru oxå kanske skulle må bättre o prata med någon. Inte samma psykolog o inte samtidgit. Det kanske hon nappar på? Jag tror nämnligen att alla behöver någon de kan prata med om precis allt!

Och jag tycker att det är bra att du ställer lite krav när det gäller sexlivet. Du måste ju få och kunna nå henne tillslut. Och om inte det hjälper så tycker jag att du skall sätta dig ner och ta ett väldigt allvarligt snack med henne om hur du mår, hur du känner dig. Och hur du skulle vilja ha det och vad du önskar.

lycka till o berätta hur det går.

*kram* Madeleine

Jag har också läst och funderat.

Skulle du våga visa din fru vad du har skrivit på denna tråden?

Jag tror att det skulle kanske vara bra. Då ser hon andra kvinnors funderingar och din faktiska omsorg om att rädda ett passionslöst äktenskap.

Bara lite funderingar.

Lycka till.

Hej det e svårt!

Men jag röstar på familjerådgivning!

Men stå på dig du ska inte göra allt då kan du lika bra leva ensam. Vad du än gör håll inte samman för barnen de märker osämjan!

Lycka till!

Mvh

Arbetsfördelning i hemmet är förmodligen lättare att komma till rätta med än med sex, eftersom sex är mer komplicerat.

Låt köket stå tills hon vaknar på helgerna, så slipper du ta det. Utnyttja avdragsgilla hushållsnära tjänster så slipper ni städa.

Trötthet kan ha en rad olika orsaker och trötthet och lättja hänger gärna ihop. Är man trött så ids man inte göra allt man borde.

Sömnbrist, som kan bero på stress (pressad arbetssituation), små barn eller att man helt enkelt lägger sig för sent. Skippa TV:n, sov istället.

Blodsockerdippar, en stund efter att man har ätit så faller blodsockret och man känner sig trött, ständig bantning = man äter för lite och blir trött av det.

Dålig kondition

D-vitaminbrist. Prova att ta extra tillskott av D-vitamin under årets mörkaste månader. Eller testa något allmänt uppiggande från hälsokosten, typ rosenrot eller ginseng.

Biverkning av medicin.

Går det att hitta någon orsak till tröttheten och går det att komma åt grundproblemet eller är tröttheten något man måste lära sig att leva med.

Sex är som sagt mer komplicerat. Det finns förmodligen någon orsak, medveten eller omedveten, till att din hustru inte vill ha sex. Hur viktigt är sex för dig? Är du beredd att bryta upp från förhållandet för att inleda ett förhållande med en annan tjej som kan ge dig tillräckligt mycket sex? Kan du tänka dig att vara otrogen för att få sex? Kan du tänka dig att leva utan eller med för lite sex för att vara en närvarande pappa för dina barn?

Hur ser ert förhållande ut för övrigt? Har ni kul tillsammans? Kan ni göra roliga saker ihop? Pussas, kramas, hångla utan att det låser sig och blir någon slags maktkamp om sex?

Det låter som att ni behöver att allvarligt snack om erat förhållande. Måste bara säga en sak om den där förhandlingen om sex 2 gånger i veckan.. Känns det inte som om du tvingar henne att ha sex? Är sex verkligen så viktigt att du måste tvinga henne till sängen? Själv är ju ingen sexuell person och skulle hellst låta bli om min pojkvän hade varit ok med det. Det är jätte påfrestande när det är ett ständigt tjat och ett tvång att ha sex, jag har hellre sex de få gångerna jag vill själv, dessutom har jag mer lust när jag slipper tjatet och pressen.

Känner igen mig, snart 40, 2 barn, villa och snart gift i 10år. Även problem med sexet, har tidigare fått hjälp via familjerådgivningen vid ett antal tillfällen. Hur jag fick dit frun första gången kommer jag inte ihåg just nu, men det gick. Kanske diskuterades en ev. separation och familjerådgivningen var ett bättre allternativ för henna att börja med.

Ett tips som jag funderar på just nu är att ta upp en diskution med frun och förklara att du inte förstår henne och varför du mår dåligt i förhållanet. Fråga din fru om hon kan förklara för familjerådgivaren vad hon ser för problem med dig, sex och er relation. Och att familjerådgivaren sedan kan förklara för dig med andra ord och exempel som du kan förstå.

Har även själv en fru som säjer att hon är "trött" och behöver sova, men det går inte komma med förslag på lösningar, de måste hon finna själv.

Lycka till,

Ove

P.s. Mina egna problem kanske kommer i en annan tråd.

Tänkvärda kommentarer, bra tips. Ingen dum ide att kanske gå till olika "prat-personer" var för sig.

#25: många saker stämmer säkert, press, barn, kondis, lägga sig sent osv. I övrigt ser vårt förhållande ganska bra ut ändå. Jag tycker vi visar varrandra respekt och vi gör bra saker tillsammans på semestrarna. Hånglet är det dåligt med, kramar och pussar bättre. Ja sex är viktigt för mig. Jag vill känna att någon "vill ha mig", så är det. Annars skulle jag inte bry mig så mycket vid avsaknaden av det. Risken med otrohet finns ju alltid. Tror dock inte jag skulle kunna leva med sveket faktiskt. Så långt har det aldrig gått. Jag vet inte hur vanligt det är att ha en älskarinna vid sidan om eller om det går att få att fungera. Tror inte den sociala koden idag medger detta…

#26: Ja, det är viktigt för mig men jag tvingar henne inte till sängen det är viktigt att jag känner att hon "vill".

#27: Mycket intressant. Ibland undrar jag om kvinnors lust minskar efter att dom fått barn. Hos oss män gör den det inte i alla fall.

#28: Tror inte man kan generelisera om att kvinnors lust minskar efter de fått barn eller att mäns inte gör det. Klart är att man får nya roller och att man får uppleva perioder med en helt annan sorts trötthet än man varit med om innan och där sömn kan vara "hårdvaluta".  Jag var i en liknande situation som dig (och kanske Ove) för ca 10 år sedan med 2 barn, hus, bil, trädgård…, bara att jag är tjej och det var min dåvarande man som inte var intresserad av sex.  Nästintill celibat i 5 år. Försökte allt jag kunde hitta på, ta initiativ, låta bli ta initiativ, klä mig i sånt han tyckte om, laga hans favoriträtter o tända ljus, prata, låna böcker om ämnet och diskutera det vi läst, gick hos familierådgivare…. Grät och grät. Nån dag när jag gråtit så gav jag upp. lovade mig själv att om chansen dök upp så skulle jag inte säga nej… (tänkte tankar som att det finns 3 miljarder män på jorden, nog tusan måste väl nån av dom vilja ha sex med mig) och ett halvår senare hade jag en älskare, och han fanns med ett helt år till vi separerade (då bröt jag med två på samma gång ).  Inget jag kan rekommendera med en älskare, det var SÅ SKÖNT, precis det jag hade längtat efter så jag höll på att gå sönder, och lite bättre ändå, men jag hade en ständigt gnagande klump i magen över vad jag höll på med, i o med detta så blev det hela ju "min skuld" at vi skulle separera, "Min skuld" att barnen skulle bli skilsmässobarn och tvingas pendla mellan 2 bostäder i många år, jag ensam "svägde yxan" och var syndaren.

Det var 9 år sedan jag köpe mitt eget hus o flyttade.  Nu är jag lyckligt gift och har en till son på 7 år, min före detta är lyckligt (tror jag) sambo och har fått 3! barn till. vi ses flera gångar i veckan och är väldigt mycket bättre på att vara vänner än par!  Min son och exets son är bästisar.

När jag tänker tillbaka så tycker jag det hade varit bra om jag hade klarat att flytta innan jag var "otrogen" men jag var inte nog stark för det, jag gjorde så gott jag kunde just då.

Hej. Det låter så hemskt. Dessvärre är det min vardag det också. Det är jag som är den onda frun:( Vet inte heller vad jag ska göra. Två barn, hus osv. Vi har varit ihop i 12 år. Nu är totalt känslokallt. Jag vet inte om jag orkar att prata med någon, typ familjerådgivning, för att jag tror inte att det hjäpler nämligen…

#0

OJ, jag trodde det var en tant som skrev inlägget=)

Det låter som ni har ställt till det ordentligt för er. Terapi kanske?

För det första låter det som att det är "fel" tjej för dig, förutom att hon är en bra mamma verkar du inte ha något gott att säga om henne?

Och det låter som att hon helt saknar självkänsla. Annars hade hon inte "gått med på" att ha sex med dig.   En "normal" tjej har sex med sin man för att hon är attraherad av honom. INte för att du har tjatat (förhandlat) dig till det.

Har ni gemensamma intressen ,gör ni något utanför hemmet? ett råd från mig är att hon får välja…antingen går ni tillsammans i terspi eller så på var sitt håll. Hur ni än gör så är det utvecklande

Många gånger då det gäller Kvinnor och sex,alltså av saknad av sex så handlar det om andra saker som ej blir tillfredställda i relationen då vill de häller inte ha sex för de är missnöjda med nåt annat och det påverkar lusten. Och Nej alla Kvinnor tappar ej sexlusten efter att ha fått barn

Jag skulle nog börja med att fråga dej hur gamla barnen är? Istället för att enbart kritisera och kritisera tycker jag att du som karl ska sätta dej in i en kvinnas sits och börja fundera…. Kvinnor får OFTA depressioner vis förlossningar, kan hålla i sej flera år. Man känner sej fet och ful efter barnen då man inte kan gå ner i vikt och kanske tycker man precis som mannen i vissa fall och kanske ganska ofta precis tvärt om.

Är barnen små ska man inte ha för stora förväntningar. För kvinnan är detta kanske känsligt. Oftast vet hon heller inte om att hon är "sjuk". Tar tid läka och kanske behövs hjälp med detta också.

Sen finns det ju mycket som kan peppa sexlivet då man väl är där och det är detta som klämmer i skon. Kan ju säga att jag inte orkar ha sex jämt och ständigt men när man har det ska det vara BRA. Två gånger i veckan hinns det inte med här och ibland kan det bli få gånger på en månad men det beror ju också på hur man är funtad. Själv tror jag att har man sådär riktigt hett sex då man har sex behöver man inte ha det så ofta… har man halvlamt samliv måste man kanske ha mer för att få ut något av det.

Visst finns det saker man kanske blir lite äcklad av efter man fått barn men det brukar försvinna. Herregud jag kunde tycka att vad som helst var groteskt, har med hormoner att göra. Visst kan jag också vilja ha kondom ibland för att det är ju ändå vi som får det mesta kletet =) Men här får gubben som han vill och en annan får snällt gå på toa…. men här är det han som inte vill ligga kvar… kanske för jag envisas med att dra mej utåt hans sida (om man é i sängen dvs) =)

Kompromisser handlar ju livet om och även om det kan vara jobbigt att prata om många gånger så tycker jag att du verkar vara en helreko kille som för barnens skulle vill försöka. Men ibland kanske livet ändå inte stämmer och man måste dela sej ändå men då ska man först ha gett det inte bara en chans utan flera tycker jag, för barnens skull. Sen förändras man otroligt mycket då man får barn, både kvinnan och mannen.

Hoppas att det hela ordnar sig och jag tycker du verkar vara en fantastisk människa som fortsätter kämpa och som inte skaffar en älskarinna för att få utlopp för dina lustar. :) Du är ett gott exempel på att alla män inte bara är svin.

att i ett samtal framställa det så som det verkligen är, att ni är två människor i ett förhållande och att ni båda kanske behöver ändra på er, tror jag är viktigt. Så som många sagt redan.

Fråga henne vad hon vill ha, berätta sedan vad du vill ha.

Som sagt, lycka till.

För övrigt, bra att du skriver här, trots att här är så mycket Kvinnor. Och jag hoppas att du kände dig välkommen. Det behövs mer män här.