Less på killens X!
Blir så j*kla less på killens X!
Jag och sambon träffades för ca 1 år sedan, jag accepterade att han hade ett barn med sitt X.
Allt fungerar jättebra, bara hans X hade kunnat vara lite mindre jobbig! 
I början gick allt bra, hans X vart lite ställd över att han träffat ny tjej så hon höll sig på sin kant. Iaf ett par månader.
Men allt eftersom månaderna gick och jag flyttade in hos honom blev det värre.
Hans X tror att han ska hjälpa henne med allt från att laga bilen till att städa ur hennes lägenheten när hon flyttar.
Jag bara gapar, hur fan kan man kräva något sånt? Visst de har barn ihop, men inte är han väl tvungen att hjälpa henne med ALLT bara för det eller?
Inte nog med att hans X ringer och ber om hjälp, hennes syskon kan även ringa. "Bilen fungerar inte vad är fel? Kan inte du komma hit och titta på den?"
De vet då när de ska ringa också, alltid när vi ska någonstans tex upp till mina föräldrar. Sist blev vi försenade 30 minuter bara för att han skulle hjälpa X syster med bilen.
Det skulle ta tio minuter, jo visst.
Jag orkar inte med detta. Jag har världens gulligaste kille som jag älskar av hela mitt hjärta, men ska hans X terrorisera honom med allt så kommer det inte att fungera. Hon säger till sina syskon "ja men ring till mitt X han kan bilar".
Det enda raka kanske är att lämna det sjunkande skeppet.
Eller vad tror ni?
Kan man få hans X att sluta terrorisera honom så att han kan få en lugn stund för att umgås med mig och sitt barn?
Ursäkta om det blev långt, men jag är så frustrerad över detta.
// Dalatjej83
Jag tror att frågan är om han vill ha det som det är. Vill han det får du nog finna dig i situationen. Vill han inte det är det han som måste göra något åt det.
I princip ser jag inget fel i att han hjälper till. Hon kunde lika gärna vara en vän, men det är han som måste avgöra om det blir för mycket. Samma sak gäller hennes familj. Han kanse är väl omtyckt av dem och har en bra relation. Det behöver inte bli förstört bara för att de har gått skilda vägar.

Jag tycker det låter som att de står varandra nära fortfarande och att de faktiskt har en vänskapsrelation trotts att de inte längre är tillsammans. Jag tycker inte ens de låter på dig som att det är krav ifrån hennes sida utan hon ber om hjälp och din sambo är snäll och ställer upp. Om det är någonting du bör ifrågasätta så är det väl i så fall din sambos hjälpsamhet?!
Jag tycker personligen att det är väldigt bra för barnet i fråga att hans föräldrar har en fungerande relation. Jag ser inte alls det här som ett "sjunkande skepp" utan en sund och fungerande vänskapsrelation där du¨känner att du kommer i "kläm" för att din sambo inte prioriterar dig som nummer 1 i alla lägen. Han kommer alltid prioritera sitt barn i första hand, och med barnet så kommer det också ett ex :)
Carpe Diem
Som jag ser på saken, är det upp till din pojkvän att sätta stopp för sitt ex - om det är vad han vill. Vill han finnas där för henne, kan du inte göra annat än att prata med honom om vad du anser om saken och försöka komma till något gemensamt beslut.
Vet han ens om att det är ett problem för dig? Inte för att negligera din känsla, men som hans X kanske resonerar: Hm, bilen krånglar, jag känner inte en kotte som kan något och verkstaden är dyr för ett litet problem så jag ringer mitt x för han kan och vi har ju bra kontakt?
Men prata med honom om det hela. Antagligen måste du stå ut med att hon finns där i utkanten av hans liv efterspom de har ett barn ihop. Dock kan man ju ifrågasätta om det ska vara så mycket som det verkar vara av det du skriver. Prata med honom om det hela, han kanske har en helt annan syn på det, och de kanske inte inser att du kläms emellan detta.
Paulina
Du får prata med din kille.
Jag förstår att du inte gillar situationen om ni blir försenade till något som ni ska göra tillsammans.
Och visst, det är inte alltid kul att ens partner har bra kontakt med sitt ex, men i detta fallet är det faktiskt bra.
Ta ett snack med honom och berätta att du känner dig åtsidosatt, och om han är berädd att prioritera dig över söndriga bilar ibland.
Tack allihopa för era synpunkter. Ni har rätt i det ni skriver och jag känner mig lite bättre efter att ha läst det ni skrivit.
Vi har nu pratat om saken och allt känns bättre. Jag vet ju att han älskar sitt barn väldigt mycket och jag får helt enkelt acceptera att tiden kanske inte alltid räcker till.
Jag kan acceptera att han hjälper henne, men jag vill ju inte alltid att det ska vara just när vi ska göra något och det förstod han.
Han tycker själv att det är jobbigt att hon alltid ringer till honom när det är problem. Han känner att han inte kan ängna sig åt våran relation så mycket som han egentligen vill.
Han säger själv att barnet går i första hand, men söndriga bilar kan vänta. För han har faktiskt ett eget liv och en flickvänn som inte alltid ska behöva bli undanskuffad.
// Dalatjej83
Bra dalatjejen!
Bra att du pratade med honom om detta. Det visade sej ju att det gick att lösa.
Önskar er Lycka till.
Kram!
Härligt att höra! Bra att du tog upp det med honom, och det verkar ju som om han tycker samma sak som du egentligen, vilket gör att ni kanske kan ändra på det, för visst går barnet först, men exet behöver ju inte ringa stup i kvarten, hon får kanske skaffa någon annan nödlina för han har ju sitt med =)
Paulina
#6: Kommunikation brukar kunna lösa mycket. 

Håller med #9 :)
Carpe Diem
Håller med #9 jag med :)
Tack allihopa för era kommentaret och synpunkter.
Ja visst kommunication kan lösa mycket.
Jag är ett X till mina barns far. Alltså, förstod ni det där? Jag är en-sån-där-jobbig-föredetting som ringer och vill ha hjälp. Å andra sidan försöker jag ställa upp för honom när han behöver hjälp.
Vi är skilda sedan 3,5 år och har en bra vänskapsrelation och vi sätter båda två våra barns bästa i första rummet. Jag har träffat en ny man som jag dock inte bor ihop med. Mitt X har inte träffat någon ny. Min nya kärlek har 3 barn med sitt X.
Som separerad förälder, såväl som styvförälder, måste man många gånger svälja sin stolthet och sätta barnet/barnen främst. Det betyder dock inte att man alltid måste släppa det man har för händer så fort X:et behöver hjälp.
Jag har också en krånglande bil, händig ex-make och mycket dålig ekonomi (har varit sjukskriven mycket länge). Då och då frågar jag ex-maken om bl.a. hjälp med bilen. Jag kan lova dig att hade jag råd, skulle jag hellre gå till en verkstad. Nu kan jag berätta att sist han skruvade i den (jag hade klagat på "svampig" bromspedal o trodde att bromsarna behövde luftas), så höll bromsoket på att lossna, vilket hade kunnat sluta MYCKET illa. Mitt X vill att våra barn ska åka säkert i bilen, därför hjälper han mig med den. Men naturligtvis kan jag inte räkna med att han ska komma sättandes i samma stund som jag ringer utan får vänta till dess att han har tid.
På samma sätt försöker jag ställa upp för honom. Jag är sjukskriven sedan länge och tar hand om barnen när de är sjuka även när det "är hans vecka" så att han inte behöver vabba. Han har väldigt hög inkomst och tycker att han förlorar mycket pengar på det. (Sedan kan man ju tycka att han skulle vinna mycket annat på det…)
Det blev långt det här och inte vet jag om någon blev så mycket klokare. Ni verkar ju dessutom ha rett ut det. Lycka till!
#13 Jo då vi har väl pratat om det flera gånger.
Vi är överens om att det känns jobbigt. Han förstår mig och jag förstår även honom.