Relationer iFokus

Relationer

Etikettleva-tillsammans
Läst 4954 ggr
[mia-38]
0

Rädd och pressad

Hej!

Har nyligen träffat en helgo kille och vi tycker verkligen om varandra. Vi har umgåtts en hel helg nu och allt kändes toppen. Känner mej trygg med honom och kan vara mej själv.

Men ändå…..så känner jag mej pressad och rädd just nu.
Har levt ensam utan sambo i många år. Haft pojkvänner men inget samboförhållande.
Killen vill att jag ska sova över även i veckorna då vi bor i samma stad. När han kommer med det förslaget så blir jag rädd och känner mej väldigt pressad och tycker det går för fort fram.
Jag är en sån människa som uppskattar lite lugn och ro och egen tid. Efter att vi setts en hel helg så vill jag nu ha några dagars "fritt". Umgås med sonen, ta hand om hemmet och bara vara.

Han är mer på än jag. Han vill mer. Klart jag med vill med honom…men inte när jag känner press.

Är jag rädd för allvarliga förhållanden eller? Är jag verkligen beredd?
Han är verkligen en toppenkille och jag är verkligen kär…Det är inte det som det handlar om. Utan min rädsla.

Hur gör man för att komma över den? Att våga släppa in någon helt?
Jag mår inte så bra just nu och har mycket att reda ut privat i mitt liv. Kan det vara så att det tar energi och att jag inte orkar eller vågar släppa in någon annan så nära?

Känner någon igen sej i detta?

Aviendha
0
#1

Det är inte lätt alla gånger när man inte är på exakt samma nivå. Självklart kan det vara så att dina privata problem lägger extra tyngd på dina axlar som gör att du känner mer press. Det vore inte det första, eller sista fallet av den sorten isf ;)

Kanske är du rädd, men du måste få ta det i din takt. Annars så försvinner ju det fina i det hela om du går med på att jäkta när hela du egentligen vill streta emot. Prata med honom om det, dina behov av egen tid och att ta det lite lugnt, men att du verkligen tycker om karln. Du gör det ju isf för er skull, för att du vill få det fint tillsammans.

[Puppan]
0
#2

Kan bara instämma med Aviendha.

[mia-38]
0
#3

Kände panik i fredagskväll när jag var hos han. Ville åka hem..men samtidigt stanna kvar. Men det blev bättre senare på kvällen. Jag fattar inte mej själv när jag reagerar så här. Han är en supergo kille som inte växer på trän.
Vill ju inget hellre än att det ska funka mellan oss.

kristofer1982
0
#4

Hej Mia!

Jag känner igen mig i en hel del av det du skriver. För mig är det superviktigt att den jag är tillsammans med kan acceptera att jag behöver min egen tid för att inte känna mig pressad och stressad. Är faktiskt just nu i ett förhållande där jag försöker få min flickvän att förstå detta… hon är inte sån att hon behöver sin egna tid, jobbar just nu (senaste för någon timme sen) på att få henne att förstå mig och detta behov… Det går sådär kan jag väl ärligt säga

//Kristofer

ChristineL
0
#5

Jag tror inte att du är rädd för seriösa förhållanden. Men däremot att du är rädd att det ska gå så fort fram så det skiter sig, och det är tycker jag är helt normalt. Du är ju en vuxen kvinna som kan ta vara på dig själv, så säg till honom att du vill ta det lugn bara, det kan han inte ta illa upp för. Och slappna av tillsammans med honom! Är han så go som du skriver så ska du ju njuta av hans sällskap :)

Salladshataren
0
#6

Prata med honom om det. Tycker han om dig så förstår han!

 

Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?

Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet

pyromanen
0
#7

Tycker det är helt naturligt att ha ensamhetsbehov, behöva landa lite….  att ignorera såna behov kan alldrig vara bra, så se til att få vara lite själv när du känner du behöver det!

Mammzing
0
#8

Har man sen barn, nån av parterna så kan man ju inte bara lämna dom. Prata om hur du känner, jag har nästan likadant. Men vi förstår att vi bara kan vara särbo och sova ibland, bara helg när man är ledig. Skulle aldrig funka i veckorna, olika jobbtider. Jag måste vara ensam och stänga av ibland. Det förstår min särbo. Han är lika. Men grundtryggheten, kärleken finns kvar. Man kan leva "tillsammans" på många sätt.

Emmice
0
#9

Jag känner igen det där lite ja, Jag har många gånger träffat killar som inte är på samma nivå utan som vill lite väl snabbt ibland.. och det enda du kan göra är att få honom och förstå det. det du känner anser jag fullt normalt.

Vissa av oss behöver mer utrymme att bara vara.. speciellt i vissa perioder i våra liv..

och om han inte kan förså ja då kommer ju han förstöra det fina ni har..

och du, jag tror han kommer förstå=)

förklara bara för honom HUR han ska bete sig, så han har redskapen att gå rätt väg..

lycka till! =)

Dollis
1
#10

Jag känner igen det. Och jag tycker att ni har stora fördelar. Ni bor i samma stad! Ni kan vara särbo utan att det blir jobbigt. Prata med honom om det. Ofta är det så att killar brukar vara eld och lågor i början och vill allt men efter ett tag så lugnar de ner sig oxå.

Tycker han om dig så mycket så bör han ju inte pressa dig.

siddelina
0
#11

Prata med honom om hur du känner det, var öppen med det, göm inget. Vet att det kan vara jobbigt att känna sig pressad, så gör INGENTING som du inte vill. Det måste han acceptera …

Sköt om dig!

[mia-38]
0
#12

Hej på er.

Vi har snackat om det. Och han förstår att jag vill ha egen tid och att inte ha för bråttom.
Jag måste säga till när jag vill vara ensam, sa han.
Och han ger mej tid till att växa in i förhållandet.

Så han är en superkille. På alla sätt och vis. Skrattande

emsems
0
#13

#12, härligt. Bara jobba vidare och ta det som det kommer!

Dollis
0
#14

Härligt!

Vilken toppenkille!

siddelina
0
#15

Vad skönt! Lycka till !