Att förlåta sig själv...
Igår var jag onödigt elak mot min pojkvän. Ångrar det jätte mycket. Känns som jag är världens hemskaste person och förstår inte varför han vill fortfarande ha mig. Det är inte första gången jag har betett mig så mot honom.
Jag kanske överdriver nu, men jag kan inte komma över detta och börja om på nytt med honom. Kan inte ens förlåta mig själv. Borde vara ensam, precis som jag har varit.
Har försökt prata med honom om detta, men han säger att jag kan förändra mig själv om jag vill. Och att vi ska börja om på en ny kula.
Jag vet inte… Ingenting känns bra längre, ska träffa honom idag. Har inte träffat honom på en vecka.
Jag funderar på göra slut, hur ska jag kunna vara i ett förhållande om jag inte kan förlåta mig själv? Min pojkvän är den förlåtande typen…
Någon som vet hur jag ska göra? Jag har bett honom om ursäkt men det känns fortfarande inte bra.
// Världens hemskaste människa
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Varför kan du inte förlåta dig sjäv? Skuldkänslor för att du vet att du gjort så förut och kanske kommer att göra nått liknande igen?
Din kille är intelligent, du kan ändra dig själv bara du vill. Ingen annan kan göra det åt dig. Det verkar som du har någon form av mindrevärd-komplex eller liknande, har du satt dig ner och försökt komma fram till varför du känner som du gör? Och när i vilka situationer reagerar du som du gör?
Qui dormit, non peccat
#1 Antar att jag har skuldkänslor. Har alltid haft svårt att bete mig inför människor, kan bero på mitt humör samt att jag har lite problem med talet. Tror det mesta problemen bottnar i det…
Fast dock så känns det bättre nu, och jag är glad att han ska komma hit 
Sen vet jag inte om det är att jag överanalyserar allt som vanligt.
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
#2 Jo du överanalyserar nog en aning, vilket är väldigt lätt när man är lite deppig=) Försök att tänka dig för nästa gång så kanske du slipper må dåligt o ha skuldkänslor=)
Qui dormit, non peccat
#3 Tänka mig för innan jag öpnnar munnen 
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
första steget att ändra sitt beteende är att observera vad man gör. och det verkar ju du ha gjort. vet man vad man gör kan man ändra på det man inte tycker om.
låt det du gjorde bli en påminnelse om att det vill du inte göra igen.
du verkar ju vilja ha det bra och göra trevliga saker och jag tror du kan det:) lita på dig själv du är bra!
![[Fiction]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ibland sårar vi de vi älskar mest och det är ngt vi måste lära oss att leva med. Oavsett vad du har gjort, är väl huvudsaken den att du faktiskt ångrar det och inte vill göra om det igen? Det är trots allt upp till din pojkvän att avgöra vad han anser att han kan förlåta eller ej, så att göra slut "för hans skull" tror jag bara leder till att du i framtiden får ännu större problem med att såra en annan människa och försöker fly ifrån situationen när du anser att du har gjort det. Prata med din pojkvän och ventilera dina skuldkänslor för honom. Ge dig själv lite tid att låta allting sjunka in. Att göra slut i affekt är inget bra.
Har gjort det igen, och det var värre men det var inte om samma sak som tur är. Jag kan inte bete mig som en vanlig flickvän, kan verkligen inte…
Lat är ett så hårt ord. Kan vi inte kalla det motivationshandikappad?
Skrattar sämst som skrattar sist, för han har inte förstått skämtet
Starta ny diskussion