Genom att inte säga något så skyddar du dem och deras beteende men du själv förlorar på det iom att de inte kan se hela vidden av varför du inte kan/vill bo hemma och då riskerar du att inte få deras hjälp. Jag förstår absolut att du inte vill säga något, och det kan bli riktigt jobbigt om/när det kommer fram Kanske kan de tom. förlora rätten att vara fosterföräldrar?

Men dricker man i de mängderna så låter det ju som att det blivit ett beroende, och de kommer isf inte att sluta själva om de är fast i det. Beroenden.ifokus har mycket mer kunskap om det än vad jag har och kanske kan ge dig råd och stöd som anhörig.

Skickar en varm kram!

Håller helt med #1! Tala med någon (socialen?), det ska inte behöva bete sig på det viset!

Håller med ovanstående!

Är du myndig så du kan flytta hemifrån?

De är ju vuxna människor så ingen kan väl tvinga dem att sluta. Är du myndig så kan ju ingen tvinga dig att bo där heller.

 Däremot låter det ju inte speciellt lovande att de är alkoholister och har fosterbarn där.

#1 Håller med, du skriver alltid så bra och vettiga saker.

#4 Du har också en poäng där med fosterbarnen, dom ska inte vara där!

Jag vet hur hemskt det känns när man inte vill gå till soc men man får det rådet. Been there, done that. Går du dit så har du full rätt att själv välja hur mycket du vill berätta. Vill du bara säga att du måste få hjälp med eget boende, så säg bara det.

Vill du berätta allt, så gör det, men som du säkert misstänker så kommer det få konsekvenser. Jag säger det inte för att skrämma dig, utan för att du inte ska få panik när det händer. Dina föräldrar kommer förlora sina fosterbarn, ni kommer gräla, de kommer försöka få dig att tro att det är ditt fel och att problem ska man hålla inom familjen. Osv osv. Det är din rätt att berätta allt om du vill!!!

Mitt bästa råd är att du måste flytta hemifrån, skaffa dig ett eget liv, stå på egna ben. Sen kan du bestämma dig för vilken relation du vill ha till dina föräldrar. Jag bråkade som fan med mamma för 10 år sen när jag slet mig fri hemifrån, men nu står vi varandra nära. Det går!

Du har rätt till ett eget liv utan alkisföräldrar. Kan säga också att det som hjälpte mig mest var att jag började gå hos en psykolog som hjälpte mig reda ut mitt liv och mina känslor, och som hjälpte mig med kontakten med soc etc när jag mådde som sämst. Kolla med ungdomsmottagningen t.ex. om de kan hjälpa dig!

Jag håller verkligen med 6# min mamma är alkoholist och jag valde att träda fram flera gånger. Det blev många gräl men nu ett år senare så sitter jag i en egen lägenhet med min hund och lever ett bra liv:)

Här skulle jag vilja lägga in ett ordentligt utropstecken till er som kommit med råd med tanke på att det är ett ganska allvarligt samtalsämne. Ta reda på liiiite mer innan.

#0
Har de bara druckit på semestern eller dricker de varje dag normalt också?
Du skriver det nämligen som om att de bara gjort det under semestern…och även om de må vara jobbigt så är ju semestern snart slut och saker återgår till det normala.
Man kan inte säga att någon är alkoholist bara för att de "slappnar av" på sin semester…sköter de sig övriga året så.

Om de inte har druckit medan ni haft fosterbarn hemma i 4 dagar så klarar de uppenbarligen att låta bli att dricka…något som alkoholister har väldigt svårt för…för att inte tala om näst intill omöjligt.

Som sagt….gäller det endast deras semester så låt dom hållas även om det kanske är jobbigt…förmodar att de sliter med jobb hela året annars?

#8 Jag känner flertalet alkisar som inte har några som helst problem att nyktra till sig när dom måste, sk "periodare", men det betyder inte att det är en svår missbruksproblematik i grunden.

Barn har rätt att slippa se föräldrarna supa. Ett glas vin till maten, visst. Nån fylla ibland, sure. Supa hela 5-6 veckor i sträck, absolut inte.

#8

min pappa har arbetat i hela sitt liv vad jag vet, och gick alltid till jobbet nykter (borde kanske vara bakfull?) men han drack alltid på kvällarna.

Han påstog att han kunde låta bli, men drack "bara för att det var gott". Jag anser att det finns ingen anledning att dricka flera groggar/whiskey glas varenda kväll bara för att det är gott.

Visst, han kunde låta bli att dricka på dagarna, men jag kan inte minnas att han har varit nykter i ett dygn.

Frågar ni mig så anser jag att han var alkoholist.

#9
Som sagt…man måste ta reda på lite mer innan man ger råd i detta ämnet.
Barnet i detta fallet är myndigt.
Periodare dricker inte i 6 veckor och är nyktra i 46 veckor.
"Barn" har en tendens till att tycka att föräldrarna är såååå pinsamma och jobbiga på sin semester för att de inte beter sig som "barnet" är vant vid resten av året.
Visst har barn rätt att slippa se sina föräldrar dricka…men om man som barn då är över 18 år så kan man gå därifrån…där är ingen lag på att man måste vara i närheten av föräldrarna.

Jag säger inte att råden inte är rätt….jag säger att råden är givna vind för våg utan någon som helst koll på omständigheterna från rådgivarna.

Jag är själv "barn" till en alkoholist som efter närmare 35 års drickande till slut dog till följd av det så jag vet hur det är att ha alkoholism så nära inpå.
Alkoholism är inte rätt att utsätta sina barn för….att ge fel råd utan att veta fakta är lika fel.

#10
Håller med….dricker man varje dag året om för att man inte klarar att vara utan det även om det bara är 1 öl, så är man per definition alkoholist.
Kör man däremot en "bend" i 6 veckor när man har semester och där utöver ingenting (förutom kanske någon helg) så är man inte alkoholist.

Fast å andra sidan, varför måste man dricka varenda dag i 6 v bara för att man kan?

De lär ju då ha haft alkohol i blodet dagen efter, och då har de kanske haft hand om fosterbarnen. Vad hade hänt om barnen behöver vård? Köra "rattfull" till sjukhuset?

#13
Det är inget som säger att någon måste dricka alls någon gång bara för att man kan. Det gör man av egen fri vilja. Det jag menade är att man inte ska ge råd i ett sådant här allvarligt ämne om man inte tar reda på mer fakta först. Första rådet borde vara att personen i fråga kanske skulle kunna bo hos någon kompis under dessa 6 veckorna istället för att gå till soc. Och visst gör myndigheter fel men om någon får lov att ta hand om fosterbarn så är det större chans att de inte är alkoholister än att de är det…och de drack inte under tiden fosterbarnet var där vilket visar något slags ansvar eller hur? Vi vet ju heller inte här om passningen av fosterbarnet var planerat eller påtvingat. Vi vet heller inte hur gammalt fosterbarnet är.

#14

Mig veterligen så är fosterbarn inget man blir påtvingad utan ett "uppdrag" man tar på sig frivilligt.

Citerar dig: och de drack inte under tiden fosterbarnet var där vilket visar något slags ansvar eller hur?

Ansvaret gentemot sitt eget barn då? Är det mer legitimt att vara full 6 veckor på raken bara man är nykter när fosterbarnen kommer?

Det enda jag baserar mina svar på är efter #0, där TS skriver att de varit fulla. Det låter inte direkt som ett glas vin till maten då och då. Uppenbarligen verkar det vara större mängder eftersom TS upplever deras drickande som ett problem.

Min pappa är nykter på veckorna och även de helger då vi barn var där (varannan). Det innebar att han tvingade sig själv att välja bort spriten då, men alla andra helger, eller vardagar om jobbet blev inställt så drack han. Han säger sig själv ha problem med alkoholen och eftersom han tar varje chans han får så klassar jag honom som alkolist. Kanske inte i tyngsta klassen, men problemen finns där.

Missbruk ser olika ut för olika personer.

Huvudsaken som jag ser det är att TS upplever drickandet som ett mycket stort problem som gör boende där omöjligt och att prata om problemet verkar inte ha löst något. TS behöver hjälp, om socialen kan ge det så varför inte? Ska TS verkligen behöva bo borta i 6 veckor bara för att föräldrarna vill "slappna av på semestern"? Det verkar handla om mer än pinsamhet.. Sen om det är ett missbruk eller ej är väl egentligen orelevant. Det är TS upplevelse av situationen som påverkar TS mående, inte om föräldrarna är konstaterade alkolister eller bara dricker oftare än medelsvensson.

Det är precis som Zpookey skriver ett ganska komplext problem.

Jag dricker själv betydligt mer under semestern, inte varje dag men inte långt därifrån även om det mest blir ett par glas vin till maten. Skulle jag dricka lika mycket året om hade jag definitivt klassats som alkoholist!

Här måste TS, som om jag förstått saken rätt är myndig, väga fördelarna med en anmälan mot nackdelarna.

OM föräldrarna är alkoholister under mer än 6v om året är det förståss ett problem, inte minst för föräldrarna själva och TS kan tom göra dem en tjänst (på sikt) genom att gå till soc.

Men OM det handlar om "semesteralkisar" så blir konsekvenserna förödande för föräldrarna för att TS har överreagerat.

Inget lätt val, och det är bara TS själv som kan göra det.

Fast om vi vänder på det då.

Varför var de bara nykta de fyra dagarna fosterbarnen var där, om de själva anser sig inte ha några problem/ göra fel?

Utifrån det TS skriver så verkar det ju som att de "mörkar" sitt drickande. Jag tror inte att soc har något emot av att man tar ett glas öl till maten, men stannar där.

Men vi kan ju spekulera i detta till leda, då vi inte hört något mer ifrån TS.

#19
Fortfarande vet vi inte om drickandet gäller mer än de 6 veckorna eller hur? Alltså ska man inte ge råd om socialen.
Nä…fosterbarn är inget man blir påtvingad…och det skrev jag heller inte.
Men jag tror inte att vem som helst får lov att vara fosterförälder utan att blivit granskade först…eller har jag helt fel?

#16
Citat: "Ska TS verkligen behöva bo borta i 6 veckor bara för att föräldrarna vill "slappna av på semestern"?"

Nä…men eftersom att TS är över 18…kan inte föräldrarna göra vad de vill under 6 veckor för en gångs skull? Fortfarande vet vi inte ens om det är den första semestern föräldrarna haft på 18 år t ex….vi vet ingenting om det hela och ska därför inte komma med "bra" råd….

Det jag menade var att alla var snabba på att tycka synd om och rekommendera socialen när de inte har en susning om hur läget är normalt. Det är lite kaffereps-varning på det, där man förutsätter saker som man inte vet något om.

Eftersom att det här är ett allvarligt inlägg som TS skriver så ska inte de som inte vet mer än det lilla som skrevs i första inlägget tycka att de är kvalificerade att ge råd…det kan som #17 säger få förödande konsekvenser.

Hade det varit så svårt med…."Dricker de året om eller bara nu under semestern"?

min mamma jobbar typ varannan dag och dom dagarna hon är ledig dricker hon, hon dricker på helgerna ävan fast hon jobbar men det är då hon har slutat så hon går alltid till jobbet bakfull, min pappa dricker på helgerna alltså fre-söndag, ända gångerna dom inte dricker är när vi har vårat fosterbarn hemma hos oss och det är 4dagar i månaden, inte mycket att hurra för, Men allvarigt är det normalt att dricka 3liter vin varje dag i 6veckor i streck och sedan fortsätta dricka så fort hon är ledig=(,

Vet hur soc är här i eskilstuna min pojkvän har mycket med dom att göra då hans morsa har kastat ut honom han har kämpat i 5månader för att få lägenhet men inte fått någon ännu.en gång fick han som svar av soc:" om din flickvän blir gravid kan vi hjälpa dig och din flickvän att få lägenhet annars är det svårt då det bor så många invandrare här som är mer beroende av lägenhet än du är" Hur fan kan man säga så.

Fast man får stå på sig, flera jag känner har fått jättebra hjälp av soc och lägenheter. Prata med någon annan när du går till soc då, för det finns en del surmuppar där men så finns det jättenälla som verkligen försöker hjälpa.

Gå till soc och stå på dig. De kan inte neka dig hjälp, och i värsta fall hade jag ringt till chefen över kontoret om jag var du.

Kika in på miljonär.ifokus, där finns bla en socionom som är medlem, tror du kan få många bra tips och råd hur du går tillväga.

#22 tack ska göra det=)

Gjorde en liknande tråd som denna, för ett tag sen (här på relationer). Trivs inte hemma, dels för mamma är en alkoholist, pappa och brosan är för jobbiga…

Rådet jag fick var att socialen inte var någon jävla bostadsförmedlare och att jag borde gilla läget…

#24

De jag känner som fått hjälp genom soc att flytta hemifrån, var att de gått till soc på ett möte med en handläggare och pratat om hela situationen.

Sedan har handläggaren sagt åt den att gå och leta på en lägenhet och hör av dig till mig igen, förutsatt att de uppfyller kraven för att få hjälp då.

oftast så är det tex en 1:a fär max x tusen/månad.

Sedan så tar handläggaren kontakt med bostadsbolaget och löser hyres/kontraktsfrågan. Ibland får man stå på kontraktet själv, och ibland vill de ha soc som borgenär.

Fast man måste nog vara myndig för att få denna hjälp med egen lägenhet. Behöver man flytta hemifrån och är yngre har nog soc något annat alternativ.

Man blir inte alkis för att man dricker under sin semester kan jag börja med att säga.

Men självklart så är det inge bra att de gör så. Med eller utan fosterbarn. Gör som du vill med att gå till soc eller inte. Skaffa dig jobb eller sök till skola sen och flytta.

Och helt ärligt, så tror jag att du överdriver en del. För som sagt så blir man inte alkoholist bara sådär.

//Ett fosterbarn som bott med skåpsdrickande fosterföräldrar.