Jag satt på en fin middag för en drös med årsedan med min dåvarande pojkvän. Han föräldrar var lite fina i kanten så jag ville ju göra ett gott intryck. Plötsligt hör jag mig själv kalla min kille vid min killkompis namn, mycket pinsamt. Tack o lov var hans föräldrar i samtal med varandra och hörde inte men min pojkväns blickar var inte nådiga*s*:-P

jag kan oxå säga fel namn när jag blir stressad lr arg…. inte annars..

tror det beror på att jag ofta var stressad, arg, ledsen tillsammans med mitt x så det blir mer "naturligt" att använda han namn då…

tror aldrig jag sagt fel namn faktiskt=)

Men vad tokigt :S Jag har aldrig sagt fel namn sådär, men jag har stammat fram lite halva namn innan det har blivit rätt :P Men jag tror att det kan vara såndär som händer om man är lite uppstressad/nervös över något. Freud hade ju sina kloka idéer iofs, men hur mycket brukar det undermedvetna vilja gå tillbaka till någonting som är sämre än vad det är nu liksom? :P

Haha, i början av mitt nuvarande förhållande sa jag fel titt som tätt. Läste inte in så mycket i det, dom hade namn som var lika :P

Jag har nog aldrig varit med om att någon reagerat negativt på att man sagt fel namn. Det brukar på sin höjd bli lite skratt eller liknande.

Säger ibalnd fel namn t sambon/brorsan.. fast de kan ju bero på att deras namn liknar varann ganska mycket :)

MIn mor säger nästan alltid fel namn till mig och mina bröder…

Jag har sagt fel flera ganger, men det gor inte sa mycket. En Samuel blev Roger, Ross har blivit Erik osv. Bara sagt ett ex namn en gang an sa lange dock, och da horde han inte ens, sa det gjorde inget.

Då jag började att vara tillsammans med min man kallade jag han mitt x namn, då det körde ihop sig. Det var många gånger jag bet mig i tungan. Det är 30 år sedan, så min man tog det med ro.

Nu är jag lite hjärnskadad och har problem med nya namn och då kan det bli lite problem när jag säger fel namn på mitt barnbarn och än värre när jag kallar min dotters pojkvänner för något av hennes tidigare pojkvänners namn. Det är tur att jag har något att förklara det med.

det är lätt och mänsligt att säga fel namn. framförallt när man har levt med en person i många år så har det ju blivit en vana.

jag råkade idag kalla min man för min dotters namn. :P

Jag säger lätt fel namn. Men det betyder inget mer än att jag är förvirrad :)

När man har barn, så är det lätt att säga fel. Mitt bonusbarnbarn heter Jimmy, men ibland kan det bli både Tommy, Dan och Andreas. Beror på hur stressad jag är. Även lilla Josefin får ibland heta Tatsja. Fast hon säger "Tatta" till henne och mig också.

Jag har också sagt fel namn. Många gånger. Min sambo har dock bara skrattat åt mig. Han har dock aldrig kallat mig vid fel namn.

Pappa säger ofta fel namn till mig. Han säger min systers namn till mig, och mitt namn till min syster. Likadant med mina bröder. Så det kanske är ett släktdrag. Ha ha.

Ibland tänker jag på en person och pratar med en annan person, och då blir det lätt att jag säger det namnet jag tänker på istället för namnet på personen jag pratar med. Har det varit en jobbig dag på jobbet t ex så kan jag råka kalla min sambo för någon patients namn.

Lätt hänt att säga fel namn. Har råkat när det gäller brorsan/maken och kompisar, visst de har liknande namn men jag tror att hjärnan är lite väl "snabb" ibland. Någon gång har jag nästan kallat en kompis för älskling! Tror att man umgås för mycket med maken.. ;)

Morsan säger nästan jämt fel namn, hon blandar mitt och min brorsdotters namn, även brorsans och morbrorns namn och så vidare. Ibland blir det riktigt lustigt att höra när hon berättar..

Jag har sagt mitt ex namn några gånger när jag pratar med min sambo. Men vi skrattar/skojar bara åt det, jag och exet var ihop i nästan 9 år, det är klart att det namnet fastnat lite. Jag vet vem jag vill dela mitt liv med och inte är det exet:)

haha! Tack för era snälla ord och era namnsägningar. Jag känner mig lite bättre nu iaf =)
Såg exet idag på ett matställe i stan när jag satt och käkade med killen. Exet hälsade inte ens. Och så känner jag att "shit, vilken het kille jag har nu jämfört med då!" =)

Jag brukar säga fel namn till mina syskon, då jag inte pratat med dem på ett tag, eller är stressad, då går jag igenom alla namn två gånger innan jag kommer på vilket namn det är jag ska säga..

Mamma är likadan..

mamma brukar säja fel på sina barn. Jag heter inte johanna utan je-mo-te-johanna (jenny, molle, teresia i ordning från yngsta till äldsta syster, och sist jag då, yngst :P )

Jag har nog aldrig sagt fel namn på pojkvänner och kallat dem namn från ex, däremot har jag kallat min nuvarande pojkvän för Brutus, det är min hästs namn. Och nu ska ni inte läsa in snusk i det där! (säjer det direkt så vi inte behöver ta diskussionen alls!)

haha^^ jag har också sagt fel man till en av mina killar en gång, många år sen nu men jag hade en kille som hette JImmy då, så skulle jag ropa på honom från övervåningen (vi var hos honom), och så säger jag "David, har du sett min mobil!?".  I samma sekund kom jag på mej själv och ville bara dö, hans föräldrar var hemma och hörde mej också.. UCH!

Jag säger ofta fel namn, beror kanske på att jag är lite lätt tankspridd ibland. Brukar kalla en jobbarkompis som heter Gunborg för en vårdtagares namn: Valborg, ska vi lägga Gunborg?

haha bäst var ändå den med hästen.. Jag kallar ibland alla som jag känner för Penny (katten) och alla möjliga hästnamn. Klassiker =)

Jag blandar ihop namnen på min sambo, en tjejkompis, min katt, min hund och min häst…. Dessa 5 namn snurrar runt hej vilt. Däremot kallar jag sällan någon annan än dessa 5 för fel namn. Men min sambo får finna sig i att heta exempelvis "Atena" ibland :P

Det kan bli dråpliga situationer ibland. En lärare jag hade för ett tag sen skulle prata om lillebrorkomplexet (vad det nu var), men han sa Lillemorkomplexet (som är en av hans kollegor)

Han blev väldigt generad när alla skrattade.

haha jag har råkat kalla min pojkvän för Sebbe (som är min kompis)

och så har jag råkat kalla Sebbe för Chris (som är min pojkvän)

men dom flinar bara å retas lite ^^ inga sura miner eller nåt..

Så brukar min mormor säga till mig. Har 2 mostrar. Och jag kan få heta både Nettan,Helena, Erik,Alvin, Edvin eller Alfred. Dom sista är mina kusiners namn  Råkade kalla en killkompis för Rocky en gång när han hette Robin..

:D Jag säger ofta fel namn…och till alla:-)

Kallar min kärlek för mitt ex i bland …i olika situationer:s. inte lätt när man haft år ihop

kallar mina barn för alla olika namn….Min älsta son brukar säga att jag ska få 5 kr den dag jag lyckas säga rätt en hel dag :-)

lyckas alldrig då 5 kr…

Hoppas intensivt att ingen blir ledsen på mej….

He he… vi var ju och hälsade på min bror för några dagar sedan och min fru var ju givetvis med. Råkade då referera till min fru med mitt ex namn… Det vållade viss munterhet på sin höjd. Sådant händer ju trots allt, och betyder sällan något. Till saken hör också att även min fru bär detta namn, dock ej som tilltalsnamn.

Brukar säga fel till mina barn. Oftast får den lille höra stora sonens namn…Ja skrattar varje gång. Så är det i livet i mellan när man har hundra tankar i huvudet.

#29: Jag har åtskilliga gånger fått höra båda mina bröders namn från min mor, när hon försökt fånga min uppmärksamhet. Kan inte påminna mig om att min far blandade ihop oss, dock. Inte lika ofta i alla fall.

Kan kanske bero på att pappor oftast tilltalar sina barn mindre:D:D

Nä jag bara skojjar..:D

Kanske vi Kvinnor har mer i huvet som tvätt som ska hängas o mjölk som är slut så det blit lite fullt upp

#31: Jisses, är det 1959 fortfarande…? ;P

Jag och alla mina syskon har namn som börjar på M, så där blir det fel ibland! Ma… nej Mi… ursäkta Mxxxxx!

Men mig veterligen har jag aldrig kallat en nuvarande pojkvän för nån annan karls namn.

Sen när en mängd folk har namn som alla påminner om varandra, då brukar jag få problem… T ex när jag jobbade på ett dagis. Fröknarna hette Ann-Britt, Ann-Catrin, Katarina, Ann-Kristin, Kikki, Kickan, Birgitta, osv. Usch vad jobbigt. Jag sa fel jämt!