Hej,

Att ta ut saker i förskott och tänka på saker som "kan hända" i ett förhållande kan bli till ett problem om man ältar det hela tiden.

19 år är inte mkt, men heller inte lite. Ni är vuxna människor så varför skulle det inte kunna hålla mellan er? Man får jobba hårt i ett förhållande och det ska skänka glädje och inte tårar av rädsla för att förlora någon.

Svartsjuka är vanligt i många förhållanden och jag anser att är det begränsat eller befogat så är det okej. Men att vara svartsjuk över ingenting leder bara till problem. Oftast finns svartsjukan med i bilden när man är osäker på varandra och då gäller det att försöka prata om det och resonera på ett bra sätt. Man får granska sig själv och fråga sig själv om det är värt att bli så upprörd över att en tjej dansar med en annan kille på krogen. För vad är en dans med en främlig? mot att man går hem med den man älskar när kvällen är slut?

Jag tror att det är vanligt med att det blir tjaffs när man går ut med sin partner på krogen. Så man kanske helt enkelt kan undvika att gå ut tillsammans till man är starkare i sin relation.

Sen så spelar väl det ingen roll hur många förhållanden han har haft tidigare innan han träffade dig? viktigaste är väl nuet när han vill vara med dig och säger att han älskar dig. :)

Kompisar och vänner är bra att ha, men försök att inte prata med dom om saker som dom har hört honom säga. För det kan lätt misstolkas och vad spelar det för roll att du får höra av din vän att han sagt att han verkligen älskar dig? för det som spelar roll är att han säger det till dig när ni träffas?

Äsch, man får vara osäker :) Lycka till!

Allt din kille varit med om fram tills att han träffade dig har format honom till den han är och du älskar idag. Att sörja hans tidigare flickvänner är alltså inte bara dumt då han inte skulle varit densamme annars, utan också väldigt självdestruktivt.

Var lycklig här och nu! Vad som händer i framtiden kan ingen veta. Det enda du kan vara säker på är att dina svartsjuka och självdestruktiva tankar kommer att sakta förgifta förhållandet, du gör dig själv en björntjänst genom att se slutet innan det ens finns vid horisonten.

Du har en karl som älskar dig högt, upprepa det som ett mantra när de mörka tankarna kommer. Kommer dom alltid kvällstid när du är ensam, så skaffa dig en rutin du kan göra medan känslostormen sveper över dig. Jag har varit i samma sits! Min rutin var att tända ett par värmeljus, sätta på positiv men lugn musik, och sen minituöst smörja in hela kroppen i lugna kontrollerade rörelser. Tvingade mig själv att tänka på lyckliga minnen varje gång en hemsk tanke dök upp. Nu har jag nått så långt att jag njuter av mina ensamkvällar.

Jag tycker att du kanske borde prata med någon också, så du får prata av dig! Ungdomsmottagningen, en god vän, kanske mamma eller syster? Eller skriv av dig!

Tack så mycket för era svar! :)

Nej, det är sant. Jag är bara lite orolig, för livet är ju så långt..

Jag är inte alls svartsjuk för att han haft tidigare förhållanden, bara lite typ osäker. När jag tänker på det nu efter jag läst vad ni skrivit så undrar jag ens varför jag tänkt på det på ett sådant sätt som jag har gjort. Det plågar mig bara när jag tänker på det så varför ens göra det.. Och ni har rätt, det är det som är nu som har någon betydelse.

Precis, en sak jag ite förstår är varför han är osäker på mig, eftersom jag älskar honom skulle jag aldrig göra någonting för att såra honom.  Och en dans är ju ingenting, dessutom dansar jag alltid med mina tjejkompisar. Eftersom jag har honom ser jag ingen anledning till ngt annat, om det inte är en killkompis såklart. Och det vet jag att han tycker är Ok precis som han får dansa med sina kompisar. Men när en kille kommer och dansar med mig kan jag ju inte gör aså mkt mer än att ta mig därifrån.. Ibland har jag dock kört med "jag har pojkvän" oftast drar de direkt. haha :P
Jo det är nog ganska vanligt. Att gå ut ensam är tyvärr inget alternativ då han sagt att han inte litar på mig tillräckligt. Eftersom jag inte vill att det ska bli något bråk så gör jag helst inte det. Han har gått ut själv, speciellt när han hade praktik i england och i stockholm, men jag tycker att det är okej..

Sant att man kanske inte bör prata om det. Men jag ser inte just det här som något negativt. Blev bara glad när jag fick höra det :) alltså eftersom han sagt det till honom. Självklart säger han det till mig också ;)

Jo, och jag är så glad som har honom så det är därför jag inte förstår varför jag blir så ledsen..  Japp, när jag är ensam, ligger i sängen och ska sova.. Att tänka bra tankar ist för dåliga låter som en bra idé, men jag vet inte vad jag kan göra annorlunda annars eftersom det är precis när jag ska sova.. Fast så kanske det var för dig också, eller var det bara när du var ensam?

Jag har bra vänner som jag kan prata med sånt här om, och det har jag gjort många gånger. Är så som persom att jag gärna pratar om hur jag känner osv..  Har just inte pratat om det här med att jag blir ledsen osv, mest för att tiden inte har funnits. Förra året träffade jag dem varje dag i skolan, men nu är det inte så längre.. Brukar skriva också, dikter eller bara massa tankar i en bok. Och det var dels därför jag ville skriva lite här :) Min mamma skulle jag aldrig kunna prata med sånt här om, så tur att man har vänner :)