Jag kan ta ett glas vin till när min dotter sover. Men det händer i princip aldrig då det är onödigt att öppna en flaska för ett glas.

Min man däremot kan ta en öl ibland när hon sover, men det är också sällan.

Skulle aldrig kunna dricka så pass att jag kände av de tnär hon är hemma. något kan ju hända..

Dricker ett glas vin eller två på fester där även barnen är med. Inträffer sådär 2-3 ggr på ett år.  Är alldrig full numera, var "mätt o nöjd" med fylla efter åren med studentliv och inte det minsta sugen på att dricka mig full senaste många åren.  Är uppväxt med att alkohol är ett naturligt förekommande inslag i tillvaron och inte speciellt laddat (i Danmark) varken nåt häftigt eller nåt förbjudet som ska döljas eller smygas med.

Vi kan ibland dricka ett glas vin/en öl eller liknande till maten eller på kalas/fester när dottern är med men aldrig så mycket att vi blir berusade.
Jag tror att det är bra för barnen att se hur föräldrarna hanterar alkohol, att det är någon man dricker för att det är gott och inte för att bli onykter och att det blir avdramatiserat och inte någon stor grej som man måste smyga med och skydda barnen ifrån.

Har varit full en gång med ungarna på en midsommarfest och aldrig mer. Sprit och barn passar inte ihop enlig mig. Klart att det borde funka men det finns alltid någon som ballar ur och ställer till det. Tycker barn skall lära sig att umgås utan sprit men å andra sidan så kanske det är bättre om alkohol inte är tabubelagt så det är upp till var och en. Har ett par sommargäster till grannar som alltid dricker mycket och ungarna är med och jag blir upprigtigt förbaskad.

Är man en ansvarsfull förälder så super man inte runt småbarn. En lättöl  till maten eller ett glas vin vid ett finare tillfälle visst, men inte mer. Känner alltför många barn som tycker att deras föräldrar blir konstiga när de dricker och mer än ett barn har bett mig att inte dricka så jag oxå blir annorlunda. Det behövs inte mycket alkohol innan en människa ändrar sitt kroppspråk och det märker barn av.

sen kan jag tycka att det är en skillnad på att dricka runt barn under 13 och över 13, barn i tonåren kan man prata med på ett annat sätt. Så länge det inte handlar om rent supande för det är aldrig acceptabelt.

när jag var något yngre var jag ledare för konfirmander. vi hade väldigt mycket samtal med dessa eftersom miljön ofta blev väldigt intim, vi umgick varje dag i 4 veckor under sommaren. det jag mins mest under den här tiden är en av killarna, 15 år. han var en av de tuffaste, tyken som tusan och gjorde alltid tvärt emot. på vårt stora läger hände dock något efter ett par dagar. vi skulle komma hem dagarna innan midsommar och han kom upp till mig för att prata. han berättade att önskade så att lägret varit längre och undrade om inte vi konfirmander och ledare kunde ha ett midsommarfirande. anledningen till frågan, jo den var att hans farbror skulle komma förbi på midsommar, och det slutade alltid med att han och hans pappa satt och söp. han avskydde det berättade han eftersom hans pappa blev så fruktansvärt jobbig, och det slutade alltid med att pappan på fyllan bjöd ut hans säng till farbrodern att sova över i, varpå killen fick sova i bastun. det sista satt han faktiskt och grät. han hatade alla högtider eftersom det alltid slutade på samma vis.

kan ju tillägga att det inte var fösta gången jag hört dethär brand 14-15:åringar under tiden jag var ledare. ingen har tyckt att det varit kul, men just den här killen etsade sig lixom fast. efter det har jag lovat mig själv att den dagen jag får barn blir det inget festande. själv tycker jag, trotts att jag är 23, att det är obehagligt att se mina föräldrar fulla, framför allt pappa som blir väldigt sentimental. däremot delar jag gärna ett glas vin med dem till maten, men varför måste man bli full runt sina barn?

Nej, absolut nolltolerans! Pyttelite när barnen sover kanske ett par gånger om året, men knappt så att det ger berusning ens en gång. Tar mycket illa vid mig när folk super med barn närvarande. Har folk i bekantskapskretsen som är lite smålulliga varje helg och det är "naturligt" för de barnen. Stackars barn… Det är dessutom utom allt tvivel bevist i undersökning efter undersökning att barn från hem där det dricks själva dricker mer och betydligt oftare får problem med alkohol. Och det är även visat att om man bjuder barnen och vill avdramatisera alkohol gäller precis samma sak!

Mina barn får inte smaka alkoholhaltiga drycker förrän de är… 52, minst! (Och inget sex före första barnet .)

Katti

Mitt ex's familj är ett riktigt föredöme på hur väl alkohol kan fungera även i familjesituationer. Under alla de högtider jag firade med dom var det aldrig någon som blev mer än glad i hatten, trots att det dracks öl och vin till maten, nubbe till sillen (med tillhörande visa!) och champagne på väl valda tillfällen.

Jag tror att barnen som växer upp i den släkten kommer ha en väldigt sund relation till alkohol - för de har fått lära sig hur man ska handskas med den! Att alkohol är något man dricker i lagom mängd när man vill fira något, eller ha något gott vin till maten.

Nolltolerans tror jag kan slå bakut när ungen blir tonåring, för om föräldrarna verkar hata alkohol så mkt så blir det ju ett perfekt medel att revoltera med!

#9 så är jag uppväxt och det ser jag inga problem med.

#10 "Så" som i det jag beskrev eller som i nolltolerans? :)

#11 det du beskrev :)

Så som du beskrev i #9 har jag också växt upp, och det har fungerat bra. Man får en bra syn på alkohol. Hade det dessutom varit nolltollerans, vet jag att jag hade druckit mer, just för att jag inte fick :P

#12 & 13 Trevligt att höra att min teori verkar stämma då :)

När min styvdotter är här så kan vi dricka lite till lördags myset men det går aldrig över styr.

Jag har också vuxit upp med att alkohol inte varit tabubelagt. Mina föräldrar delar gärna en flaska vin på fredag- och lördagkvällar, och vid andra festliga tillfällen. Själv fick jag smaka vin till maten från det att jag fyllde sjutton, mina föräldrar ansåg att det var bättre att jag (och mina syskon) fick testa lite hemma under deras överinseende än att vi sprang ute på stan och fick tag i all möjlig skit att dricka, som många kompisar gjorde.. Detta har iaf fungerat på mig och mina syskon. Vi har fått lära oss att man dricker för att det är gott och socialt, inte för att bli berusad. Visst händer det ibland att man kan få i sig lite för mycket vid enstaka fester, men är det barn och ungdomar med i sällskapet passar man sig ju väldigt noga. Och mina föräldrar gav mig och mina syskon under vår tonårsperiod, ett förtroende och litade på att vi skötte alkoholenoch det förtroendet ville man inte svika.. Jag tror absolut att man ska avdramatisera det här med alkohol och festande så att det inte blir så spännande. Men jag tror naturligtvis att det finns fall där detta inte fungerar, det är nog väldigt olika från person till person ändå.. Jag har ju själv inga egna barn än, och har man småbarn anser jag absolut att man ska vara mer försiktig.

Såg nån statistik att det inte alls skulle vara bra att låta barnen få smaka hemma, därför att de som fått smaka hemma dricker mer än de som inte fått smaka hemma.  Men jag tror den statistiken blir vriden av att bland de som fått smaka hemma finns både de som får nippa lite på ett glas vin och där föräldrarna bara dricker vid festliga tillfällen och i liten mängd och i samma statistik finns de som fått dricka hemma för att det dricks mycket i hemmet och eller det ballat ur så de vuxna inte bryr sig.  Alltså tror jag det är viktigare hur de vuxna dricker (och funkar som förebilder).