Min fru står utanför..
Hejsan!
Min fru och jag har varit gifta i snart fem år och under denna tiden så har jag hunnit avsluta mina studier, skaffat ett väldigt bra jobb osv. Jag har alltid varit den som tagit ansvar för vår ekonomi & räkningar.
Ett par månader in i vårt äktenskap så gick det upp för mig att min fru har ganska mycket gammalt skit med sig i form av skulder osv. Jag konfronterade henne såklart och alla papper las sedemera på bordet. Och jag blev minst sagt förvånad. Men jag är inte den som ger upp och allra minst hoppet.
Vi gjorde upp en plan gemensamt för att kunna komma tillrätta med allt detta. Nu är det däremot så att min fru under alla dessa år försökt men inte lyckats komma in på arbetsmarknaden. Hon har alltså stått utanför hela det sociala skyddsnätet under ganska lång tid. Hon har i stort sett kammat hem noll till vår gemensamma ekonomi och det är jag som ensam står för allt.
Jag har två barn sedan tidigare och hon har ett. När det gäller hennes son så står jag även för dennes behov.
Många år har nu gått och min ekonomi blir väääldigt lidande. Jag har ett välbetalt jobb men varje månad är det knappert minst sagt.
Det har gått så långt nu att jag vill att vi flyttar isär under en period så att hon får reda upp sina saker men det är givetvis så att jag känner skuldkänslor för detta.
Vad finns det för råd och hur hade Du reagerat?
Tack på förhand..
Är frun oskötsam på något sätt eftersom du skriver att du skulle vilja att hon "reder upp sina saker"? Eller gör hon vad hon kan för att försöka skaffa ett jobb men lyckas bara inte?
Låter verkligen inte schysst att inte ha lagt saker på bordet innan äktenskapet ingicks, så du visste vad du gick inte till.
Hur jag hade regerat? hmm… skulle nog ha sett till att känna till ekonomiska läget innan jag giftade mig… men om det var så att jag fick reda på en massa skulder efter vi gift oss…. skulle jag velat att vi upprättade äktenskapsförord eller vad det heter, så att den andres skulder inte är mina. Om den andre bidrar med mycket annat än pengar, t.ex. att han/hon är hemma mycket med barnen vilket inte ger inkomst men änddå bidrar till det gemensamma, då skulle jag tycka det var ok under en period att jag ensam jobbade in pengar.
Om jag hade känd mig utnyttjad eller kände att "såhär är jag inte berädd att ha det ekonomiskt", då kanske jag skulle reagera ungefär som du nu.
Jag tycker du tänker alldeles rätt kring detta. Du har ju ställt upp länge på henne och kanske är det så att hon har blivit lite bekväm i det här?!
Hur som helst så tror jag att det är nyttigt för henne att få sig en smak av verkligheten genom att bli stående själv i sin ekonomiska situation. Har hon psykiska problem eller andra problem på något sätt som gör att hon inte kan jobba så MÅSTE hon ta itu med det!
Du kan inte stå och försöjra hon och hennes son, hur mycket du än tycker om dom.
Du kan inte betala hennes skulder. Hur bor ni? är det så att hon tagit huset som säkerhet eller nåt sånt så att du kan bli lidande om ni bor ihop? Undrar lite varför du överhuvudtaget står och betalar hennes skulder….om det är för att du tycker synd om henne? Eller tyckte…
Det kan nog vara bra om du flyttar därifrån för ett tag åtminstone. Hoppas verkligen att det löser sig utan att du måste göra det men är det någon handling du borde ta till ifall du måste så är det nog att du tar din hand av henne och flyttar. Har själv problem med min ekonomi då jag är sjukskriven och vet att jag lätt blir bekväm i hjälpen som min mamma skjuter åt mig då och då i form av kläder till min son. Behöver nog själv vakna upp lite.
Kram
Ha en bra dag! // Pernilla
#1: Jag tror det beror på hur kallt man vill tänka. Att ha ett relation kan ha sitt "pris" om den andra parten bidrar med något som gör ens eget liv bättre. När den första stormförälskelsen är över, och när man är inne i andra andningen…då börjar man att väga in allt i relationen. Jag talar från din partners perspektiv, eftersom i mitt fall står min fru för de viktigaste inkomsterna och jag har varit lite…klumpig med pengarna ibland.
Om din fru är så beroende av din inkomst, är du då säker på att hon inte är tillsammans med dig mest för den ekonomiska tryggheten? Jag skulle t ex inte själv vilja svara på den frågan om min fru ställde mig mot väggen. Men det är mer komplicerat än så, och i livet får man göra tunga val ibland. Jag står helt för mina, det är ingen som har tvingat mig.
/DonDiego

Beror alldeles på, har hon inget jobb och ingen ekonomisk trygghet så kommer det troligtvis bara att skita sig ännu mer. Och ja då anser jag att du har skyldighet i det hela. Men samtidigt så ska hon göra sitt bästa och försöka komma ut i arbetslivet/plugga/bidrag eller nånting som kan dra in en summa pengar.
Qui dormit, non peccat
#0 Gör hon några ansatser till att söka jobb? Har hon inga inkomster i form av A-kassa eller andra understöd?HUr har hon tänkt försörja sig om du flyttar?
Om ni flyttar isär och fortsätter äktenskapet så kan du bli ansvarig för hennes skulder. Huslån och annat bör ni dela på för missköter hon sig så får du ta smällen även om ni bor isär..Står ni båda på t.ex huslån så hjälper det inte att skilja sig för då måste du se till att banken för över det som är hennes på henne! Har egna erfarenheter då mitt X gick i personlig konkurs och drog med mig då jag fortfarande stod kvar på lån vi hade haft ihop.
kronofogden kan kräva att du står för allt så hennes skulder blir betalda då ni är gifta.Man slår ihop inkomsterna.Så skilj dig för guds skull!
Hoppas du skrivit nått äktenskapsförord..många som glömmer det i kärlekens hetta *L*
Finns prejudikat om vem som behåller bostaden oxå..Har hon större rätt till den än du så blir du av med den så jag hoppas det inte är nått ni belånat!
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/