konstig svartsjuka?
jag och min sambo har vart tesammans snart ett år å bott tesammans typ ett halv år.å har de jätte bra å trivs ihop å har aldrig tråkigt ihop å de finns alltid nåt å göra eller prata om.
Men de senaste 2-3 månaderna har ja blitt konstigt svartsjuk… inte på att han pratar me andra tjejer å så för ja vet att han aldrig skulle göra nåt å att han älskar mej.
utan jag blir svartsjuk på hans liv innan vi träffades..
Jag blir svartsjuk på hans bästa vän (som är en kille) bara för att dom har gjort så mycke ihop
På hans ex bara för att han har gjort saker me dom som ja vill göra me han..
ja känner mej så fruktansvärt korkad för detta å vet inte riktigt hur ja ska försöka sluta me de.
ibland funderar ja på om de ä dom anledningarna som jag verkligen ä svart sjuk på..
nån som upplevt samma sak eller liknande??
Oh ja!! Precis samma sak! Har ingen aning om hur man "botar" det dock.. Jag ska sjalv uppsoka kurator. Inte just specifikt for detta problemet, men det ar en bidragande orsak.
// Amanda
Var det i mitt förrfa förhållande. Men då mådde jag inte riktigt bra heller.
Nu är det bättre, och jag tänker inte på det. Jag har ju själv ex.
Du får hitta på saker som han inte gjort med sitt ex, som blir ert :)
Du kanske känner dig osäker på din plats i hans liv? Särskilt om man bor ihop är det lätt att ta varandra för givet, att träffas blir inte speciellt på samma sätt som det blir att träffa någon man inte sett på ett tag. Och man glömmer ofta att hitta på saker utöver vardagen.
Jag kan också känna sådär hur som helst, och även svartsjuka gentemot familjemedlemmar som har en speciell plats i min pojkväns liv… lite fånigt, men inte helt ovanligt heller kanske.
Som Hera sa, ni får skapa egna speciella upplevelser 
Hera: jag har försökt komma på saker men ja försöker nog samtidgt bara få veta mer saker de gjort.
StickyKitten: de har ja märkt att vi gör. vi gör verkligen ALLT tillsammans utom när han jagar vilket ja nästan får tvinga iväg han på ibland bara för att vi ska va i från varran. Eftersom vi ä arbetslösa så känns de knappt som om de finns nåt vi kan göra själv. jag har tappat alla vänner jag brukade umgås med ( men de gjorde jag redan innan jag å sambon började umgås.)
De som känns värst ä nog ändå att jag har umgåtts med 3 av 4 av hans ex utan att veta det innan vi blev tesammans. å de känns inte riktigt heller bra för då vet jag hur de har vart.
nummer "4" lr va man ska säga som jag aldrig har träffat hör ibland av sig å ibland känner ja att ja bara vill kolla igenom hans mobil bara för å kolla om hon gjort de än han ja lyckats hålla mej från de å han brukar berätta när de ä nåt sånt som händer.
men ändå så känns de som om alla håller på mest hela tin.
den 1 flyttade tebax te stan å börja då höra av sig.
2 träffade jag en gång när vi hade börjat umgås. hon ä helt desperat å hon gick i en timme å förklara hur mö hon ville ha honom å hur mycke hon älskade honom när hennes dåvarande pojkvän gick breve.
3 ä bara almänt konstig på nåt knepigt sätt.
å 4 har ja ju redan förklarat..
Starta ny diskussion