Stötta kompis i svår sits
En av mina bästa vänner har just blivit lämnad av sin pojkvän, fyra månader in i sin graviditet. Hon har varken jobb eller boende och har tvingats flytta in hos sina föräldrar på nytt, vilket kanske inte är det man önskar som 27-åring. Hon har tidigare erfarenheter av återkommande depressioner (jag misstänker bipolär sjukdom) och ätstörningar och nu under graviditeten har detta blivit mkt sämre; hon äter dåligt och mår fruktansvärt dåligt psykiskt. Hon har ingen möjlighet att ta hand om ett barn på egen hand, varken ekonomiskt eller så som hon mår nu och pappan vill inte heller att hon skall behålla barnet eftersom han anklagar henne för att ha varit otrogen (vilket är anledningen till att det tog slut).
Hur som helst, har hon nu beslutat sig för att göra en abort. Egentligen vill hon behålla barnet, men hon inser själv att det inte går av diverse olika anledningar.
Jag vill jättegärna stötta henne allt jag kan, men hon drar sig bara undan och när jag ringer svarar hon inte ens. Eftersom hon har flyttat in hos sina föräldrar nu, bor vi inte ens i samma stad längre och jag har därför ingen möjlighet att bara "slinka förbi". Jag försöker stötta och vara en bra väninna, men hon drar sig undan eftersom hon mår så dåligt och är helt omöjlig att få kontakt med annat än på ett ytligt plan. Hon är väldigt svår att komma inpå livet, har en hög gard gentemot sin omgivning och kan vara fruktansvärt hal. Hon har enorma problem att anförtro en saker och låtsas gärna att allt är frid och fröjd även om det är skit. Jag måste tvinga mig på henne för att få ngn slags respons.
Någon som har förslag på vad jag kan göra i det här läget?
Det enda du kan göra är att visa att du finns, om hon bestämmer sig för att ta kontakt.
Annars finns det inget man kan göra om personen inte vill. Man får ju hoppas hon har stöd av sina föräldrar!
Åh, vad svårt! :( Du kan inte försöka prata med hennes mamma och bestämma nån dag/dagar du kan komma förbi? Skicka mail och sms och fortsätt säg att du vill träffa henne och att du finns där för att prata. Jag vet faktiskt inte om det hjälper med "tjat" eller om det kan göra saken värre.
Men jag önskar dig lycka till iaf!
/Christine
#2 Hon bor som sagt i en annan stad nu och jag har tyvärr inte råd att hälsa på. :/
Jag har funderat på att höra av mig till hennes mamma, men jag har aldrig träffat henne och det skulle kännas väldigt underligt att bara höra av sig… Pappan har jag åtminstone träffat en gång, men han känner tydligen inte till hela situationen… Svårt!
Jag instämmer med Hera. Du kan bara tydligt visa din vän att du finns där för henne om hon behöver dig. Sedan är det upp till henne om hon vill ta emot den hand du sträcker ut.
Du skriver att hon inte svarar när du ringer. Prova att skriva till henne istället! Din vän kanske har lättare för att skriva än för att prata? Skicka ett sms till henne där du skriver att du tänker på henne och uppmuntrar henne att höra av sig t ex.
Hon kanske behöver vara ifred med sina problem ett tag innan hon är redo att dela dem med någon? Jag vet inte om det är rätt att tvinga sig på någon. Hade någon tvingat sig på mig hade jag bara dragit mig undan ännu mer. Men du känner säkert vad som är rätt att göra i det här fallet.
Det första jag reagerar på är att hon ska göra abort, det får man bara göra fram tills vecka 18 (efter det måste särskilda skäl finnas eller att barnet är svårt skadat och en utredning görs) och det har hon väl passerat nu om hon är i månad fyra?
Hur som helst, du bör lägga all kraft på att få henne att ta kontakt med vårdcentralen eller psykiatrin då hon verkar må mycket dåligt och säkert behöver proffessionell hjälp.
Om hon inte kan göra abort och vägrar att ta kontakt med vården eller om du tror att hon är självmordsbenägen tycker jag att du själv eller någon annan anhörig ska ta kontakt för hennes räkning och höra om dom kan ta in henne.
Det är en väldigt jobbig situation för det är svårt att göra något för någon som inte själv vill. Jag har själv mått väldigt dåligt och vet att man skärmar av sig totalt och släpper inte in någon.
Fortsätt att hålla kontakten med henne och visa att du finns där och bryr dig.
#4 Jag har försökt mig på att skriva till henne också, men hon svarar bara med några ynka rader som inte säger mkt alls. Det är som om hon stryper all form av kommunikation när man försöker sig på att få en dialog.
Hon är som sagt väldigt introvert, även i vanliga fall. Hon är så gott som oförmögen att prata känslor, även om jag ser att hon har försökt öppna upp sig lite, lite på sistone. Jag vet dock inte om det är äkta eller om hon bara "spelat" förtrolig för att hennes vänner har klagat.
Men det är väl som ni säger - att jag inte kan göra mer än att visa att jag finns här. Även om jag på förhand vet att hon inte kommer nyttja mitt erbjudande om stöttning. Det är som om hon är för stolt och måste upprätthålla ngn slags fasad inför omgivningen.