Klart du inte måste gilla dem! Du är inte tillsammans med dina svärföräldrar och vill du inte umgås med dem så behöver du inte =)

Sen behöver du ju inte säga rakt ut att du avskyr dem, men du kan säga att du inte trivs med dem för att mamman skvallrar och är för påträngande.

Killen lär ju inte bli glad såklart, men det är inte ditt fel att du inte gillar dessa människor… ibland är det så bara, så försök inte att tvinga fram något för hans skull och ha för allt i världen inte dåligt samvete =)

Försöker ni tvinga fram något så kommer du bara att känna dig pressad och irritera dig på föräldrarna ännu mer.

Gillar man dom inte så gör man inte.
Man ska heller inte behöva träffa dom allt för ofta, men ibland får man offra sig.

Så var det i mitt förra förhållande.

Nu har jag en underbarsvärmor :)

Nej, du måste inte alls gilla dom, gör man inte så gör man inte. Och du måste inte nödvändigtvis träffa dom heller. En gång om året kanske räcker, när din kille fyller år eller så? Kanske dom kommer ändra sig, kanske inte. Själv har jag haft turen att bara ha bra svärföräldrar.

Nä man är inte alls tvungen att gilla sina svärföräldrar.

Men visst, nån gång om året vid nåt viktigt tillfälle måste man nog ändå följa med. Men i huvudsak är det ens partners ansvar att hålla kontakt med sina föräldrar.

Tycker att du borde prata med din pojkvän och förklara för honom varför du inte vill åka dit. Berätta hur du känner och varför.

Jag tror att din svärmor bryr sig väldigt mycket om sin son, att det är därför hon vill hålla sådan koll på vad ni gör.
Vissa kan bete sig underligt när de egentligen bara menar väl.

Lycka till!

Oj har vi samma svärföräldrar? min pojkväns mamma och pappa är så pain in the ass. Fast hans pappa och syster är värst, dom ringer oavbrutet hela tiden, måste veta vad vi gör. Vi måste alltid tala om

Bifogad fil:

Endast filer av typerna jpg, gif, png, txt, zip och pdf är tillåtna. Om det inte fungerar trots dessa filformat, vänligen döp om filen så att filändelsen bara innehåller små bokstäver.

Video-URL:

Vårt nätverk av communities

Hem & Familj

Adopterade, Alternativfamiljen, Barn, Barnlöshet, Feng shui, Frivilligarbetare, Gravid, Hemmet, Relationer, Singelföräldrar, Tonåringar

Kropp & Själ

Alt behandlingar, Andlig utveckling, Astrologi, Beroenden, Bodyart, Bokstavsfolk, Cancer, Diabetes, Druid & Shaman, Epilepsi, Existens, Fibromyalgi, HBT, Healing, Hår, Hälsa, Häxor, Hörselskadade, Jesus, Kolhydrater, Kost, Kvinna, Mag- & Tarmsjukdomar, Misshandel, Mobbing, Månväsen, Personlig utveckling, Psykologi, Reumatism, Rörelsehinder, Sorg, Stroke, Svåra tider, Synskadade, Viktminskning, Ångestsjukdomar, Övernaturligt

Datorer & Prylar

Bildredigering, Datorn, Hemsidor

Kultur & Nöjen

Days of Our Lives, Fantasy, Film, Litteratur, Musik, Nattsudd, Pilsnerfilm, Science Fiction, Skrivlust, The Sims, Trackmania, TV, Twilight, TV-Spel, World of Warcraft

Djur

Akvariefisk, Arabiska fullblod, Barf, Bichon, Blandrashundar, Brukshundraser, Burmilla, Connemaraponny, Cornish Rex, Devon Rex, Djurannonser, Djurhem, Djurparker, Djurtransport, Dvärgkaniner, Engelskt Fullblod, Exotiska Djur, Gerbiler, Gotlandsruss, Haflinger, Hamster, Hittekatter, Hundar, Igelkott, Iller, Irish Cob, Islandshäst, Jack Russell terrier, Jättekanin, Kanin, Katter, Kattpolisen, Kennel, Ledarhund, Maine Coon, Marsvin, Mus, Natural Horsemanship, New Forestponny, Norsk Skogkatt, Papegojor, Perser, Ragdoll, Reptiler, Retriever, Ridtravare, Råttor, Sheltie, Shetlandsponny, Siames, Spetsar & urhundar, Sphynx, Teddykaniner, Tävlingshundar, Undulater, Vallhundar, Welshponny

Sport & Fritid

Bordshockey, Dressyr, Fiske, Flugfiske, Fotboll, Galopp, Handboll, Hockey, Hästhoppning, Kaninhoppning, Motorcykel, Ponnytrav, Resor, Ridsport, Speedway, Svensk natur, Trav, Westernridning, Volvo Valp

Hantverk & Hobby

Amigurumi, Djurfoto, Florist, Foto, Glaskonst, Hästfoto, Keramik, Medeltiden, Modellbygge, Motor, Proveniens, Pyssel, Smyckestillverkning, Spökbilder, Teckning, Textilhantverk, Trådslöjd, Trädgård

Omvärld, Karriär & Vetenskap

Astronomi, Bloggande, Brott, Engelholmiana, Filosofi, Goda Nyheter, Illuminati, Indianer, Japan, Järnbruk, Konsumentmakt, Miljö, Politik, Reklam, Starta Eget, Studier, Utomjordiskt, Vilda Västern

Det Goda Livet

Bakverk, Choklad, Glamour, Humor, Julen, Livskvalitet, Matbröd, Matlust, Miljonär, Sommar, Vegan, Vegetariskt, Whisky, Vin, Öl

Om iFokus | Kontakta oss | Annonsera | Tillgänglighetsinformation
Bloggar | Fotoalbum | Alla sajter

© Copyright Internetfokus i Sverige AB - http://www.ifokus.se/

om vi skall in till stan och handla för då kan dom skicka med en lååång lista på vad vi skall köpa. Hans pappa var på mig hela tiden ett tag och sa att mina kläder såg försmå ut, om jag motionerade något, mm. Tillslut efter ca 3 veckors tjatande om min vikt så ställde jag ett ultimatum till min kille, antingen så säger du till din pappa att han slutar i att lägga sig i min vikt elr så packar jag mina saker o lämnar dig och det funkade visst när jag började att packa väskorna. Hans pappa bad om ursäkt dagen efter och har inte sagt ett ljud mer om det. Blir du lika trött som jag så ställ ett ultimatum, flytta hem några dagar om du kan och låt honom fundera på saken, vem som är viktigats? du (hans flickvän) elr morsan….

Min sambo pratar min sina föräldra varje dag i telefon.. Dom bor på Åland så visst dom träffas ju inte så ofta (70 mil bort) men hallå.. Jag pratar/träffar sällan mina föräldrar sen vi flyttade från mamma. Inte för att jag ogillar dom men man har väl ett eget liv. Vill jag prata lite sådär allmänt bara så är det inte till mina föräldrar jag ringer.

Jag och min sambo träffades på gymnasiet, de första två åren (åtminstonde) så pratade han med sin pappa 2-3 ggr PER DAG. Det är inte riktigt friskt. Hans pappa ringer precis hela tiden. Som tur är har det lugnat sig lite med åren (har varit tsm i 6½ år) men det stör mig ändå och det är inga korta samtal. Även när de pratade flera ggr per dag så var det typ 30 min per gång!

Jag konstaterade ganska snabbt efter att jag lärt känna hans pappa att han har inget liv öht (förutom sonen då), han har nog inte en enda vän han umgås med, ingen hobby osv. Han säger alltid att han och frun är "så ensamma när inte ni är här". Hallå för det första är dom TVÅ för det andra; skaffa vänner. Det har blivit bättre men de första åren var det såå tydligt att han fortfarande tyckte att sonen var liten och att han som var pappa skulle bestämma över honom fast han vid det laget var 18-19 år.

Var med dom på teneriffa i höstas (giv mig styrka tänkte jag när jag fick reda på att vi skulle åka) och då klagade han på att sonen sa emot sin pappa så mycket. Vadå får han inte ha egna åsikter eller? Hans pappa har sagt att han gärna vill diskutera saker men sanningen är den att han blir skitsur om nån har annan åsikt än han.

Hela historien om min relation till hans pappa är rätt lång så tänker inte ta hela här men vi höll sams de 2 första veckorna. Säger väl en del. Han har bet sonen göra slut med mig, velat skicka hem mig därifrån (när vi gick i skolan var vi där hela somrarna), kallat mig ointelligent, ociviliserad och "en j*vla häxa". Har även låst oss (ja OSS) ute efter ett bråk. Fast jag är ju inte dummare än att jag tog nyckel med mig.

Han överreagerar på typ allt man säger, har oändliga ggr suttit och klagat (utan mig i närheten alla ggr konstigt nog) på sonen att jag inte jobbade, hur skulle jag betala för hästarna mm. Han gillar inte att sonen betalat så mycket för mina saker och har sagt rakt ut att han inte vill att jag ska få del av sonens pengar (inte miljonär precis men en del har han) vilket blir lite svårt eftersom vi ska köpa hus.

Lat är han också, trots att vi äntligen flyttat från mamma så var det ändå vi som skulle till dom på julen, dom kunde inte köra hit. Det är alltid vi som ska köra, det värsta av allt är att jag inte bara kan köra ut honom om han blir för jobbig vilket jag absolut kommer göra om han kommer hit.

Hans mamma då? Tja hon håller med allt vad pappan säger typ.

När vi åt på restaurang en kväll på teneriffa började hans pappa tjafsa om nåt helt irrelevant varpå sonen till slut gick. När vi ätit färdigt togjag vår son och gick till hotellet utan att vänta på sölmupparna. Detta blev dom ju skitarga för och skyllde hela bråket på restaurangen på sonen!! "Du kunde hanterat det på ett lite bättre sätt". URSÄKTA? Jag tror att hans pappa adrig lärt sig umgås med folk på ett riktigt sätt det är väl därför han inga vänner har. Vem vill vara med en sån? Fattar inte att hans mamma står ut men hon är väl för dum för sitt eget bästa. 

Redan när jag fick reda på att vi skulle semestra med dom visste jag att det skulle bli bråk. Och det blev det..två gånger på en vecka. Ska det vara så svårt? Jag gör alltid allt jag kan för att undvika bråk, inte för att jag är rädd eller så men jag är sån bara. Ignorerar, finns inte så mycket annat att göra. Hade jag börjat bråka tillbaka från början hade jag med all säkerhet blivit utslängd på livstid därifrån. Inte mig emot men jag tänker lite på sambon då. Jag menar jag umgås med dom utan att bråka men tydligen inte hans pappa. Jag ser honom som ett hopplöst fall, en man utan Räddning.

#7 hahaha fy fasiken vad jag känner igen mig!! Du är inte ensam kan jag ju säga