Orkar inte mer
Ja igentligen har detta inget med relationer att göra i huvud taget men behöver prata av mig:
den 15 maj 09 så var jag med om en loycka där jag lyckades bli sparkad av en ko som jag arbetade med under min apu på skolan.
Efter olyckan fick jag 2 hjärnblödningar och en skallfraktur, och nu först efter nästan ett år så fick jag diagnosen wiphlasch och har ständigt värk i min nacke.
Skolan jag går på har noll kännsla för hur jobbigt jag tycker det är att hänga med i läxor och prov då jag känner att min koncentration och ork inte är den samma längre. Hade ett möte mellan lärare och sjukgymnast läkare och kurator där läkarna förklarade hur svårt jag igentligen har det och då sa skolan att jag ska få 1/2 år till på mig att göra bort liggande prov osv.
Nu i måndags ( nästan 2 veckor senare) får jag ett brev ifrån en av mina lärare där han skäller ut mig för att jag har så mycket liggande i hans 2 ämnen med mig och att jag ska tänka över om jag ens ska ha kvar kurserna pga allt liggande. Sen på tisdag så ropar min mentor in mig på sitt rum och skäller på mig också och hotar med att han kan se till att jag inte får gå det där halvåret extra och gå hem utan betyg.
Uppe på det känns det som om min pojkvänn inte är sexuellt attraherad av mig längre och helt enkelt sitter vid datan hela dagarna.
Han har även en tjejkommpis som han har varit vän med väldigt många år och jag vet att han har haft kännslor för henne men hon tyckte bara om honom som vän, nu har hon varit hos oss i 1,5 vecka varje kväll och dom är väääldigt tajta och jag ser att hans kännslor inte har försvunnit för henne och det gör ont att se. :(
behövde bara skriva av mig
Bilden är på mig efter olyckan
Usch vad jobbigt det låter.
Kan egentligen inte ge något råd, vill bara svara och visa att jag bryr mig. Men det finns många kloka människor här som säkert kan ge bra råd. Kämpa på och ge inte upp
Förstår inte vad det är för jäkla lärare du har på den skolan? Finns det ingen möjlighet att byta skola?
Angående din pojkvän kan du inte göra mer än prata med honom.

fy fasiken, ta det till rektorn och berätta hur de uppför sig och att de knappast gör saken bättre. Ni har kommit överens om ett halvår extra och då ska de stödja det och hjälpa till.
prata med din kille och se vad han säger, det är bättre än att gå runt och undra.
hoppas de ordnar sig för dig!
Qui dormit, non peccat
Stackars dig, men som nån skrev, prata med rektorn om deras uppförande,har dom lovat dig så har dom o då ska dom f*n inte ändra på de ! Så tragiskt när dom inte visar dig hänsyn och respekt.
Ang pojkvännen, så prata med honom och förklara klart och tydligt vad du känner, lyssnar han inte på dig eller försöker med undanflykter så är du värd bättre, du ska inte behandlas som skit för att detta hände. Kramar om.
Ta hjälp av någon! Om man redan mår dåligt så är det skitjobbigt att fixa både skolan, sitt förhållande och resten av sitt liv. Har du någon förälder, farmor, skolsköterska eller liknande som skulle kunna hjälpa dig? Som kan samla allt du behöver göra för att få gå ut och sen hjälpa dig med planeringen?
Har inte skolan någon slags skyldighet att anpassa skolgången efter individen när det behövs? Jag är dåligt insatt, men som EmmaJo skriver så försök ta hjälp av någon och försök luska lite i vilka rättigheter du har, för jag är övertygad om att du har fler än du anar som kan hjälpa dig i den här situationen.
Paulina
Tack för alla svar.
Har pratat mycket med kuratorn på skolan nu det sista och det känns bättre. Har fått reda på att det är myycket dålig kommunickation på min skola mellan lärare och rektor men det han ändrat sig till det bättre nu och ska ha ett möte den 26 aprill då det skall bestämmas hurvida mitt nästa halvår jag ska gå ska se ut.
HAr pratat med min pojkvänn och vi har kommit överens om att tiderna med henne skall dras ner .
Min pojkvänn var under den perioden i en deprition som jag inte riktigt förstod men har nu kommit över den och vi har det bättre nu än någonsin.
Åter igen tack för alla svar <3