
Hur länge är det meningen att man skall orka?
Ursäkta lång rubrik, men jag ville sammanfatta inlägget något (?) så att folk som inte är inresserade slipper klicka läsa..
Men hur länge är det meningen att man skall orka med att svärföräldrarna har kvar sina grejer här? I sambons hus som vi två numera bor i. Ja, lite som "solsidan" slår det mig nu. Så här ligger det till:
När jag och C träffades bodde hans familj i hans hus, han själv bodde i lägenhet. Hans familjs hus renoverade de, då, för fem år sedan, sedan 3 år tillbaka. När renoveringen av deras hus skulle bli klar skulle de flytta dit och vi skulle få flytta in i C's hus då. Renoveringen drog ut på tiden och det hann bli ganska tålamodsprövande. Julen -08 fick vi äntligen flyttat in. Nu, 15 månader senare, har vi fortfarande bara tillgång till en våning, av tre. Svärmor är så in i bänken seg på att ta hand om alla grejer. De första 10 månaderna påminde jag henne, frågade om det inte var dags att ta hand om grejerna nu och poängterade att det är väldigt jobbigt att ha dem ståendes här och inte kunna utnyttja allt utrymme. Hon skyller på att hon inte har någon plats att göra av grejerna på, (hon är en riktig hamster) men det är väl inte mitt problem?
Ibland får jag riktiga känslor av hopplöshet som bara sköljer över mig som vågor "jag orkar inte det här, jag flyttar" Och nu undrar jag om det verkligen är meningen att jag skall orka mer? De 5 sista månaderna har jag inte orkat säga någonting, ibland säger hon spontant att hon skall ta hand om någonting, ibland är hon här och hämtar en kasse eller två, men då oftast bara saker som hon då kommer på att hon behöver, inte för att det skall härifrån.
Jag känner mig inte hemma här, inte välkommen, och jag är ofrivilligt otrevlig mot dem, jag kan inte vara trevlig när de gör så här mot oss.
C är inte till så stor hjälp, tar jag upp det tar han det som personlig kritik mot hohom själv. Han säger att han pratar med henne och att hon säger att hon skall ta tag i det, men ändå händer ingenting..
Överreagerar jag? Är jag lättknäckt? Är det meningen att jag skall acceptera det här? Har jag tjatat för lite? Är det meningen att jag skall göra mer? Jag är på vippen att flytta, då det är fler grejer som inte fungerar i vårt förhållande. Men jag vill ha en (eller flera) utomståendes åsikter om det här.
Nej du överreagerar inter, 15 månader är faktiskt långt mer än vad man ska behöva acceptera. Säg till din karl att nu hyr vi mor din ett förråd och kör dit sakerna, eller så flyttar jag ut tills ni löst situationen på något annat sätt. Börjar han tjafsa om personlig kritik, så ryt ifrån och säg att det har ingenting med honom att göra, du vet att han pratat med mamma om det men eftersom inget händer så har du accepterat att inget heller kommer att hända av sig självt.
Finns massor av billiga förrådsfirmor. Ge svärmor en chans till att hämta allt skräp, men säg att om hon inte ordnar bort sakerna så gör du det. Köp flyttkartonger, packa ner sakerna så omsorgsfullt du orkar, och ring svärmor och säg att nu är det bara att hämta! Gör hon inte det, så skicka sakerna till förrådet och fakturan till svärmor.
Det är iaf vad jag skulle gjort. Livet är för kort för att man ska slösa bort det på att gå runt och gräma sig, och ännu mer över att man inte känner sig hemmastadd i sitt eget hus!
Jag städade ur ett ex på ett liknande sätt. Han kom inte och hämtade sina prylar, och jag mådde dåligt av att vara hemma och bli ständigt påmind om honom. Tillslut ryckte en väninna upp mig, köpte ett gäng sopsäckar och hjälpte mig "packa", vilket var underbar terapi! 
Vänliga hälsningar
Cindy
Bra råd Epicindy. Jag håller med!
Ja, instämmer jag med.

Kan inte mer än instämma med #1

Tack alla :D
Helt oacceptabelt!
Håller med #1 :)
Sajtvärd på Iller.ifokus

håller oxå med #1, kan hon inte hämta grejorna så "packa undan" istället. Er bostad är inget extra förvaringsutrymme.
Qui dormit, non peccat
Det som #1 skrev var ett väldigt bra tips för dig, det är ett vis för dig att visa din svärmor att du inte accepterar att hennes saker är kvar där längre.
Har mycket tankar och funderingar som jag ventilerar här på denna sida http://nouw.com/snabela