bråk om pengar
Hur gör man när man lever med en kille som bara vill spendera alla sina pengar så fort han får lön? Det spelade ju mindre roll innan vi flyttade ihop. Men nu när vi bor ihop så märks det så tydligt.
Jag vill gärna ha en buffert på ca 20000 så man har ifall det händer nåt. Han tycker att det får man väl ta då. Alltså är det bara jag som har sparade pengar och också jag som får stå för sådana oförutsedda utgifter som om bilen skulle paja el det händer nåt med pannan, eller att vi behöver en ny gräsklippare osv osv.
Det är inte så att han tjänar dåligt. Tvärtom. Men han tycker det är viktigt att ha den modernaste mobilen, bästa stereoanläggningen, ljudanläggning, och alla möjliga tänkbara teknikgrejor. Poff så är hans lön borta 1 vecka efter att den gått in på kontot.
Det är svårt man är ju olika. Kanske ni skulle ta mera på avbetalning eller att du kvittar det på hans nästa lön.
Faktum är ju att det är hans ihoptjänade pengar och också då han själv som väljer vad han vill göra för dom. Jag själv skulle bli irriterad om någon annan sa till mig vad jag får och inte får köpa. Man har ju olika intressen och pririteringar.
Men om ni väl skulle hamna i situationen när något behöver lagas, tror du inte han hjälper till då även om han inte sparat?

#1 Avbetalningar är väl det sämsta påfundet som dinns eller?
Carpe Diem
Ja det tycker jag men det är bättre än att betala allt själv.
Avbetalningar tycker jag är jättebra om man kan hantera det.

#4 Där har vi väldigt skilda uppfattningar bevisligen. Ska man ha någonting så ska det köpas kontant (undantaget bil och bostad).
Om man bor och lever tillsammans så kan inte den ena parten sätta på sig spenderarbyxorna och strö pengar runt sig som om det vore billig konfetti. Och den andre parten ska heller inte finna sig i att snåla för att kunna hantera oförutsägbara utgifter.
Ha en redig diskussion - varför ska det bara vara TS som har en sund inställning till ekonomin i sin relation? Skaka om karln och säg att han måste växa upp.
Carpe Diem
Åsikterna är inte så olika som du tror, jag har endast bilån. Men det finns de som gillar att betala på saker de redan har förbrukat. Om man tycker olika i ett förhållande kommer det inte att ändras bara för att man pratar om det men det kan gå att mötas på vägen.
Håller med inlägg 6, bara skaka om honom ts o berätta att ni är 2 nu, han kan inte bara spendera grejer hur som helst o att ta de på avbetalning är bara dömt att misslyckas, de ska betalas tillbaka oxå o är det sånt ts skrev så är det inga billiga grejer heller.
Prata med honom o säg att han får tänka om, att ni gemensamt kan lägga undan nån slant var månad för oförutsedda utgifter. Tycker heller inte man kan säga aldrig för en vacker dag sitter man där och då är det så dags. Lika bra att ta tag i det direkt.

Och du menar att avbetalningar på lyxarticklar är lösningen, det gör ju bara att man få betala ännu mer för dessa saker i slutändan. Det är inte konstigt att folk kör sin ekonomi i botten.
Carpe Diem
#9, Exakt, bara kolla på lyxfällan 
Nej avbetalning är inget alternativ alls för mig. Jag är rätt ekonomisk och räknar alltid ut vad det i slutändan blir. Och det blir ju alltid dyrare än om man betalar kontant så jag tycker det är dumt med avbetalning även om det kanske bara blir en tusenlapp mer så är det ju ändå tusen kronor man hade kunnat göra annat kul för.
Ja det är svårt, vi har ju pratat om det mycket och som #2 liinda skriver så har man ju olika intressen och prioriteringar, och visst han har ju jobbat ihop sina pengar själv och borde få köpa vad han vill. Men det blir lite snedvridet, för ifjol pajade nåt på värmepumpen och kostnaden blev 27000 spänn. Vem tror ni betalade? Just det jag. Inte så att han vägrade hjälpa till, men han tyckte vi skulle ta ett lån. Varför ska vi ta lån och betala ränta då jag hade pengarna tycker jag? Jag sparar 1500 kr/månad av min lön som jag vill ha ifall nåt händer. Trots att jag tjänar 3000 kr mindre än min sambo. Vi kommer nog flytta isär tillslut trots att vi älskar varann. Han tycker att jag borde släppa loss mer och bara köpa det jag känner för och att vi ska ta lån sen om vi behöver till nåt. Det finns inte i min värld att göra så
#11, Håller med dig det är verkligen snedrivet och tänka på de där viset, han kommer nog bli vise om det en dag men se till så att du inte är inblandad då. Be honom kolla på lyxfällan så kanske han får sig en tankeställare.
#11 Okej men då förstår jag, då är det ju en sak om hans handlande går ut över dig. Som jag skrev ska man ju få bestämma själv vad man ska handla men man kan ju inte bete sig på det viset och en anta att någon annan ska hjälpa en i slutändan.
Synd att en sån sak som ekonomi ska ställa tilll det i en relation :/
Ni verkar stå ganska långt ifrån varann i den här frågan.
Ni kanske kan komma överens om att ha ett reparationskonto till huset?
Just detta, är anledningen till att jag drar mig för att bo ihop med någon en gång till. Jag är rädd om mina pengar och min egendom. Tänk vad mycket gräl det blir just om pengar. Brr.
Men en Spara och en Slösa i en samborelation fungerar inte. Den som slösar måste lära sig att hantera en delvis gemensam ekonomi och sätta undan slantar till sådant som kan behövas för hemmet.
Vi gör såhär: Har ett gemensamt hushållskonto och ett gemensamt hus-konto. Därutöver var sitt privatkonto. Varje månad när lönerna kommer betalar vi först alla gemensamma räkningar som finns, sen sätter vi in pengar på hushållskontot så det räkcer för månaden och så sätter vi in pengar på huskontot och resten delar vi lika mellan var sitt privatkonto. Hur man hanterar privatkontot är helt privat…. slösa allt på én dag eller spara o gneta, inget som den andre har nåt att tycka eller säga o alls.
Men att ha ett hus innebär att man måste räkna med att det kostar och att kostnaderna kommer klumpvis. Inkomsten däremot bruker inte komma lika klumpvis. Att inte sätta undan till underhåll o reparationer på sitt hus är att inte kunna ta ansvar. -det funkar kanske i en hyreslägenhet,men inte i ett hus!
Pengar är en av dom sakerna vi inte bråkar om :-)
#16 Jag visade min sambo ditt förslag eftersom jag tyckte det lät mycket bra, men det var precis som jag trodde, helt omöjligt! Han tycker att eftersom han har ett jobb där han tjänar drygt 3000 mer än mig så ska han också kunna bränna 3000 spänn mer än mig i månaden. Och det ska inte gynna mig att han tjänar bättre!
Det funkade mycket bättre när vi var särbor o hade varsin lägenhet. Jag hade ingen aning hur mycket han satte sprätt på då och att han inte var intresserad av att ha en enda krona sparat.
Hade så att vi betalade de gemensamma räkningarna i % av vad vi tjänade så att vi fick behålla lika stor andel av lönen men inte riktigt samma i kronor.
synd! Tänker att om man vill leva ihop då delar man på det båda har… och det kan ju dessutom förändras. Han kanske har 3000 kr mer än dig nu, men om 5 år kanske han har blivit arbetslös varemot du bytt upp dig till en bätte betalad tjänst?
Jag tycker han verkar både lite egotrippat och omogen. Detta med att "det inte ska gynna dig att han tjäner bättre"… enligt den logik då ska det väl inte heller gynna honom att du är bättre på en del saker? Om du betalar värmepumpen 27 000 kr då tjänar han på att du är bättre på att hantera ekonomi… i rena kronor några tusen han hade fått betala i rentor och andra lånekostnader utöver de 27 om han behövt låna pengarna. Om du skulle vara bättre på att baka bröd än honom, ska bara du få äta nybakat bröd …då medans han får ta torr limpa från konsum? - om det inte ska gynna den andra om den ena är bättre på nåt?
Att leva ihop är väl just att man både bidrar med det man är bra på och på så vis lyfter helheten till något bättre för båda?
Om han har en helt annan grundinställning än dig till vad det innebär att leva ihop då kanske det är bättre för kärleken att vara särbos.

#17 Det där var nog det mest omogna och egoistiska resonemang jag någonsin hört gällande ekonomi i en relation.
Vad sa han den dagen då du la ut 27.000 på ert gemensamma hem?
#19 Bra sagt
Carpe Diem
Det bästa samboförhållande jag varit i hade vi delad ekonomi, och jag rekommenderar det starkt!
När lönen kom betalade vi alla gemensamma räkningar. Vi satte över pengar på ett gemensamt konto till mat och hushållsartiklar.
Resten var hans egna och mina egna pengar, och vi la oss inte i vad den andre la sina pengar på! Om jag slösade bort alla mina pengar så fick jag stå mitt kast, och han behövde inte lida över det.
Nu är jag lycklig särbo med min nuvarande, men skulle jag nånsin bli sambo igen är det med delad ekonomi!
I mitt första samboförhållande hade vi gemensam ekonomi, vilket bara ledde till slitningar och tjafs, trots att ingen av oss var slösaktig.
Vid separationen var det svårt att dela upp sakerna för vem ägde vad? Han tog kameran för jag fick ju ha kvar datorn, men vänta lite nu! Datorn köpte jag ju innan vi blev sambos! Bla bla bla! Aldrig mer!
Vänliga hälsningar
Cindy
#20 Den dagen jag fick lägga ut 27000 sa han:
"Det är ditt beslut att betala det där. Jag har sagt att jag tycker vi kan ta lån för såna där grejer. Och det står jag för"
Jag är väl tjurig jag med. Men jag vägrar ta lån. Det är ju därför jag sparar varje månad. För att slippa ta lån
#22 Ska man vara krass hade ju DU sparat pengar på att ta lån den gången. Lånet hade han fått vara med att betala av. Nu fick ju du stå för hela kalaset… 
Vänliga hälsningar
Cindy
#23 Ja men skillnaden är ju att jag ser ju som ett gemensamt projekt. Att man ska hjälpas åt. Visst jag skulle kunna betala min del kontant och låta honom ta lån på 13500, men jag tycker det är idiotiskt att behöva tänka så. Vi har ju råd att betala direkt
#24: det är inte NI som har råd att betala utan DU!! Glöm inte bort det.
Så egentligen skulle du kunna låna honom dem 13500kr och så får han betala tillbaka till dig räntefritt. Varför ska du betala hela summan.
Varför ska han komma undan med en sån grej och sen kunna lägga sina pengar på saker han själv tycker är kul.
Tror inte du tycker det var speciellt kul och lägga dem pengarna på en värmepump. Eller har jag fel?
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.
Jag tror inte att delad ekonomi måste vara lösningen. Min sambo och jag är gemensam ekonomi och inga egna pengar alls.
Om någon av oss vill köpa något så diskuterar vi det tillsammans, och så länge vi har råd så låter vi varandra köpa vad vi vill. Vi nekar inte varandra någonting helt enkelt. Vi sätter också undan minst 2000kr/månaden på ett gemensamt sparkonto.
När vi försökte ha delad ekonomi under en semester blev det däremot stora problem! Skulle inte kunna tänka mig att ha delad ekonomi på heltid, förstår inte hur det funkar… om man går ut och äter, betalar man var för sig då eller kör man varannan gång? Om en av parterna vill ha glass eller liknande som den andra inte äter, går det på de egna pengarna då?
Jag tycker det är extremt omoget att din pojkvän vill ha 3000kr mer än dig varje månad. Ska man leva ihop så kan man inte fortsätta som om man vore singel, sorry liksom…

Vi hade delad ekonomi men ett genemsamt konto, vi satte in ca 1000 kr extra var där i månaden och lät det täcka ex restaurangbesök eller liknande. När jag pluggade och han jobbade brukade han lägga en del extra pengar på mig och jag gjorde samma tillbaka då han hadesämre med pengar.
Låter dock absurt att inte ha någon gemensam buffert, men vill han ta lån, låt honom göra det. Se till att få tillbaka dina pengar för pumpen bara.
#26 Med delad ekonomi har jag upplevt att bägge parter är mer relaxade kring kostnader som restaurangbesök och bio. Betalar typ varannan, aldrig upplevt ngt tjafs. Om vi splittat notan görs det rätt av, kan bero på att jag plockat upp den vanan utomlands där man aldrig i ett kompisgäng som ätit tillsammans skulle sätta sig och bena ut vem som åt vad.
Nu som särbo har jag givetvis delad ekonomi med min kille. Under tre års tid har vi turats om att ta notor etc och tjafs kring pengar existerar inte.
Vänliga hälsningar
Cindy
men dumpa karln. Den som tjänar mest ska väl betala mest till gemensamma saker som en värmepump. Inte slippa sådana kostnader

Har inte läst svaren, men säger att säg åt honom att ge dig en liten del, till räkningar m.m.
Det som blir över - är ju hans pengar.
Så gör vi här hemma.
han betalar 10.000 till mig i månaden, till hyran, maten, m.m.
Det som blir över är hans att göra vad han vill med.

Dumpa honom eller flytta isär, han är uppenbarligen väldigt omogen och barnslig. Dina pengar är dina pengar och du ska inte själv stå för omkostnader för att leva och bo bra. Som jag ser det så är han skyldig dig halva summan för pumpen. Du ska inte behöva vara hans mamma.
Qui dormit, non peccat