Diagnos?
Hej
jag har gjort det här inlägget på psykologi.ifokus också, men här på relationer.ifokus finns många livserfarna och kloka människor som kanske kan ge mig råd. Hoppas det är ok.
Jag undrar vad det är som håller på att hända med mig och hoppas att någon som läser min fumliga beskrivning kanske känner igen sig och kan hjälpa mig.
Jag känner mig stressad hela tiden, som om hjärtat slår dubbelt så fort och som jag blir jagad. Allting känns jobbigt. Har mycket svårt att gå upp ur sängen på morgonen (tur att vi har flextid på jobbet). Jag har blivit helt handlingförlamad och känslokall. Jag vet inte varför. Livet är som vanligt, inget särskilt har hänt men ändå känns det som jag knappt står ut. Men står ut med vad?
Går hela tiden och känner ett tryck över bröstet. Är likgiltig. En av mina kollegor dog i cancer förra veckan. Jag tyckte mycket om henne och tycker att det är hemskt men när jag fick beskedet kände jag ingenting. Tänker dock på henne hela tiden och inatt drömde jag om henne.
Fick reda på för två månader sedan att mitt ex även han drabbats av cancer men kände inget då heller. Varför?
Blir numera aldrig riktigt glad över saker, men heller aldrig riktigt ledsen. Har svårt att ta tag i saker och göra saker som jag faktiskt älskar. Kan inte gå till träningen längre. Vill gå för jag älskar det verkligen men när jag tänker på att vara bland en massa folk hittar jag på en ursäkt för att slippa.
Är trött hela tiden, oberoende av hur mycket jag sover. Känner mig helt slut. Men jag kan inte förstå varför detta händer mig? Var kommer dessa känslor ifrån? Jag har inget stressigt arbete, ingen sjukdom eller näringsbrist, inget speciellt har hänt men dessa känslor har vuxit fram under en ganska lång tid och nu börjar detta påverka mitt förhållande, mitt arbete och mitt liv i övrigt. Minsta lilla sak känns som att bestiga mount everest.
Är jag deprimerad? Håller jag på att bli utbränd? Någon som känner igen sig?
Tack så mycket för ditt svar. Känns konstigt att det är så här, men när jag tänker efter finns det faktiskt flera bidragande orsaker som för sig själva inte är så jobbiga men som tillsammans blir för mycket för mig. Ska försöka se över mitt liv och se vad jag kan förändra. Tack igen 
Tjaa.. Du upplever konstant trötthet och oförmåga till glädje (och andra känslor), handlingssvårigheter. Alla dessa ingår i depression. Stressen och trycket över bröstet låter onekligen ångestrekaterat.
Jag känner igen dessa tecken eftersom jag själv är deprimerad sedan.. ja mer än halva livet tillbaka ;) Men glöm inte att ingen på ett forum kan ge dig en diagnos! Det är upp till läkare att sätta den.
Jag skulle råda dig till att ta tag i dina problem nu, innan de blir dig övermäktiga. Visst, många klarar sig ur mildare depressioner utan att behöva ta hjälp, men varför chansa när hjälpen finns att få?
Kontakta vården och prata med dem om dina problem så kan de diskutera saken och lotsa dig dit du får den hjälp som passar dig och dina problem bäst. Det kanske inte går i ett kick, men det går!! Och du är värd att slippa likgiltigheten och den inbördes stress du känner, den sliter ut en totalt.
Lycka till!
Paulina
Jag tycker att du ska boka tid på vårdcentralen och kolla sköldkörteln! Kan vara en underfunktion av den du beskriver, jag själv gick runt nedstämd "utan orsak" i två år innan jag fick min hypothyreos-diagnos och medicin.
Vill också tipsa om vitamin D! Nu efter den mörka årstiden är våra svenska kroppar tömda på solvitaminet, och det kan orsaka bl.a. depression. Har man inte fått i sig tillräckligt via kosten (vilket jag bestämt hävdar att vldigt få gör) så ska man ta tillskott. Gå till hälsokosten och be om ett högdoserat märke, t.ex. D-Pearls.
Vänliga hälsningar
Cindy
Håller med om att du ska kontakta vården, så kan dom hjälpa dig till rätt plats.
jag känner exakt som du ang om din utmattning när man ska göra saker och ting. Kolla först din sköldkörtel om inte ta kontakt med din vårdcentral och få en remiss till en neurol som kan fast ställa om det är något fysiskt om inte så kommer du få hjälp med medicin för din psykiska ohälsa som kan vara psykisk utbrändhet eller utmattnings depression.
Tack så mycket allihopa, känns bra att få råd och stöd
Epicindy jag var inne på det här med D-vitamin också. Jag blir ofta mer nedstämd under vintern men aldrig tidigare på det här sättet. Å andra sidan har det varit en längre och kallare vinter än normalt och jag har inte varit utomhus så mycket som jag brukar.
Men jag utesluter inte att mycket är stressrelaterat. Jag har precis undersökt sköldkörteln och det är inget fel där. Kanske är en 30-årskris som kommer smygande.
Min kollegas död har nog dessutom påverkat mig mer än jag först trodde. Hon fick sin cancerdiagnos i början av 2009 och då hade hon långt gången cancer så jag var rädd att detta skulle hända. Hon var bara 40 år gammal när hon dog förra veckan. Hon lämnar efter sig en son och sin man. Har tänkt mycket på livet sedan dess och känt stress över att jag inte tar tillvara på livet och njuter av det så mycket som jag borde. Som alla borde. Jag fick mig en tankställare helt enkelt och jag tror att detta ger mig någon sorts livsstress.
Min ångest är nog en blandning av alltihop. Utöver detta har min sambo och jag haft lite problem som säkert hade varit lättare att hantera om jag inte vore så stressad och lättirriterad jämt.
Jag ska kolla upp vart jag kan vända mig med detta. tack för hjälpen
Har du alltid varit uppstressad, eller är det bara nu?
Det du beskriver, stämmer in på så mga olika diagnoser att man skulle behöva mer fakta för att kunna utesluta vissa.
För att nämna några: Sköldkörtelrubbningar, utmattningsdepression, klinisk depression, ADHD (med viss tilläggsproblematik)…
Starta ny diskussion