Om otrohet.
Jag har ju träffat en polsk kille några månader och jag anser inte att vi är ihop eller så men att vi har nått på gång. Han är i polen nu på semester.
Jag har frågat honom 2 gånger på halvstapplig polska om han har tjej i Polen, han har sagt nej. En polsk tjejkompis har frågat honom på bra polska 1 gång och han sa nej.
Sent igår kväll ringde någon från skyddat nummer och var bara tyst i luren. Idag får jag värsta hatsms:et på polska från ett polskt telefonnr om att jag ska låta bli andras pojkvänner och en himla massa fula ord. Min polska vän sa att hon inte skulle kunna komma på nått fulare att säga på polska.
Jag bad min polska vän att ringa upp, men det är bara telefonsvararen som går på och det en tjej som spelat in meddelandet.
Uppenbarligen så har han haft/har fortfarande tjej i Polen. Och jag är SÅ arg! Samtidigt så har jag fortfarande starka känslor för honom, känslor som jag inte är redo att släppa.
Jag har alltid sagt att en kille som är otrogen med mig lika gärna kan vara det mot mig. Ändå vill jag fortfarande ha honom. Jag är helt enkelt knäpp…
Till saken hör att jag faktiskt har gjort samma sak en gång.
Jag hade ett långdistansförhållande med en kille som jag ville göra slut med men aldrig kom till skott. Honom var jag otrogen mot men har aldrig varit det efter eller innan. Vad mig anbelangar så var förhållandet slut, det kändes tydligt när vi träffades sista gången innan otroheten. Ändå var det otrohet, men jag skulle inte vara det igen. Hade så dåligt samvete.
Suck.. Vad livet är komplicerat.Blev bara tvungen att skriva av mig lite.
Vad tror ni, kan man lita på någon man vet varit otrogen innan? Jag har ju varit det själv och ändå påstår jag att min nästa pojkvän kan lita till 100% på att jag inte är det.
Sara

ja jag tror absolut att man kan lita på folk ändå… man kan inte gå runt och oroa sig för otrohet.
Din egen upplevelse besvarar väl din fråga? Kan man lita på dig igen? Du påstår det, och då borde ju rimligtvis samma sak gälla andra.
Däremot så skulle jag personligen se det lite värre i ditt fall då han upprepade gånger förnekat ett förhållande (som han verkar ha).
Paulina

Jag har alltid kört på en gång otrogen alltid otrogen!
Tills… ja till nu när jag träffade min grabb för 1½ år sedan, vi båda har alltid varit otrogna i alla våra förhållanden innan. Men sen nu när stora kärleken dök upp så finns det inte ens i våra tankar!
Så jag har fått ändra mitt uttryck. Och jag anser att amn är inte otrogen om man är kär och lycklig =)
# 1 Sant, händer det så händer det. Ändå hade jag nog inte inlett ett förhållande med någon som jag vet var kroniskt otrogen.
# 2 Jo, jag är lite grinig över det där med förnekelsen också, fast den kan jag förstå. Om jag vetat att han hade ett förhållande så hade jag sagt tack och hej.
# 3 Alla kan ändra sig. 
Sara

Jag har läst din tidigare tråd med o jag tycker att han låter som oseriös ärligt talat. Det finns mycket bättre killar där ute. Vet att det är en klen tröst när du känner som du gör. Vet att det är jätte svårt. Men jag skulle börja titta åt andra håll.
Madeleine, ägd och uppfostrad av fem pälsklingar!
S*Luddhuvet´z
# 5 Jo, jag känner lite så också, men som du säger känslor är känslor. Tyvärr tar de över och logiken och vettet försvinner. 
Sara

Tycker att du skall försöka att ta ett steg tillbaka ialf. Försök att aktivera dig med annat så du inte kan tänka så mycket på det för det e ju då man tänker så att man blir galen.
Madeleine, ägd och uppfostrad av fem pälsklingar!
S*Luddhuvet´z

Jag skulle aldrig kunna bli tillsammans med någon som har varit otrogen, vad är det som säger att han inte kan vara otrogen mot mig?
Jaha, nu löste det sig. Det är en annan kille som hon trodde jag hade varit med. Alltså det var inte hans flickvän. 
Väntar spänt på svaret om vad hennes pojkvän heter och varför hon trodde jag hade varit med honom.
Sara

#8 väd är det som säger att en kille som aldrig tidigare varit otrogen inte kommer att vara det?

#10 det har jag inte sagt någonstans.
Jag tror att alla har en kapacitet för att vara otrogen, OM det är omständigheter som bidrar till att "stjälpa" just den personen.
Min ena brorsa påstod väldigt kaxigt för några år sen, att han skulle typ döda sig om han skulle vara otrogen mot sin fru. Men jag menar att alla vi människor, har den benägenheten. Vissa är bara bättre på att undertrycka sina impulser än andra.
Fanns det vissa omständigheter, skulle säkert min bror också kunna bedra sin fru.
I och med detta, anser jag också att bara för att man t ex varit otrogen i ETT förhållande, är det inte bergsäkert att man är det i nästa. Nästa partner man träffar, kanske är så himla rätt för en att otrohet inte finns på kartan.
Varför jag påstår det här? Jo… baserat på det jag sett och upplevt och själv varit med om.