Säga fel namn...
Ja, nu syftar jag inte på klassikern skrika fel namn när man är i bingen!
Men häromdagen gjorde jag bort mig något grymt.
Jag och min särbo satt på bussen. Jag lutade huvudet mot hans axel och sa något, en mening där jag avslutade med hans namn. MEN: till min stora fasa är det min EXMANS namn som halkar ur min mun! Jag ändrade mig fort efter första stavelsen och sa särbons namn.
Det ska upplysas om att deras respektive namn är ganska lika - bägge har två stavelser, bägge har samma vokal i första stavelsen och slutar ungefär på samma sätt. Som exempel kan jag säga Erik - Henrik.
Nu hade jag sådan tur att min särbo hörde fel, och trodde jag sa något helt annat.
Men jag blev alldeles kall.
Hur skulle en man reagera om hans livskamrat kallar honom för sin exmans namn? Inte så positivt va???
HAr hänt från båda hållen i vårt förhållande. Vi bara skrattar bort det.
Inte så kul. Aldrig hänt för mig iomed att min killes ex och mitt namn är helt olika. Inte en enda samma bokstav ;)
Men han har där emot råkat sagt "Veronica" istället för "Wera" - dvs min tvillingsysters namn! Inte rakt till MIG men till hans föräldrar. Varför vet jag inte för dom umgås aldrig och träffas korta stunder när han ex. hämtar mig. Allt dom sagt är typ "hej" och "hejdå" :P :S
I början så sa min man fel namn till mig flera gånger
Nu hade de ju bott ihop så inte är det så konstigt. Jag heter Maria och hon hette Marianne så det är ganska lika dessutom.
/Maria
min sambo sa "jag älskar dig Matilda" till mig en gång. Jag heter inte Matilda….
Då blev jag ledsen men idag skämtar vi om det.
Har varit med om liknade, men då är det killen och hans mamma som har kallat mig vid hans ex som han var med i sju år. Så var det i ca ett halv år.
Har mycket tankar och funderingar som jag ventilerar här på denna sida http://nouw.com/snabela
Starta ny diskussion