Att ha varit ihop så länge och så gå o köpa hus utan den andras vetande låter ju lite knasigt.  Antingen ville han alltså att ni skulle flytta ihop i detdär huset och då borde han ju rimligen ha pratat med dig innan så ni gemensamt hade kunnat bestämma hur och var ni skulle bo. Eller så ville han ha lite "luft" genom att skaffa ett eget hus?

Oavsett vilken förklaring då verkar inte kommunikationen fungera så bra.

Kanske är han (som du) ledsen eller frustrerat på grund av att kommunikationen inte funkar?. Han kanske inte vågar eller klarar av att säga det han skulle behöva säga?

"Han känner sig värdelös som inte kan ge dig mer tid".  Vad betyder det?  väntar han på att du ska flytta in och bilda familj och inte vill vänta längre? eller menar han att han inte orkar träffas lika mycket som du vill utan behöver mer egen tid?

#1 Han är en knasig människa, han vill ha alltid ha massa projekt att hålla på med. Till saken hör att jag väl egentligen visste att han ville köpa huset, vi hade varit och kollat på det och han hade budat men hamnat på tredje plats (eller hur man ska säga). Trots att jag redan då hade sagt att jag tyckte vi skulle vänta med hus tills jag har pluggat klart och har jobb och kan ta lån. Dock hoppade ettan och tvåan (tyvärr) av och han blev erbjuden att köpa huset och gjorde det utan att säga något förrän han stod med nycklarna i handen. Han ser mest huset som en leksak och något han kan renovera och inte så mycket något som vi gemensamt kan bo i, nu.

Vi vill absolut inte bilda familj nu, det  har vi redan bestämt. Han vill inte ha barn nu och jag vill inte ha barn förrän jag har fast jobb.

Vad jag tror är, är att han känner att jag sitter och väntar på honom när han är borta och jobbar i veckorna, eller när han jobbar på huset på helgerna, vilket jag inte gör då jag dels studerar i veckorna och jobbar halvtid på helgerna.

Och tro mig, jag har försööökt få honom att prata och öppna sig, men det är som att prata med en vägg ibland. Hårt sagt, men sant. Vet inte riktigt hur jag ska nå fram till honom. Kan det fungera om jag lutar mig tillbaka och verkligen väntar ut honom? Jag kanske har tjatat för mycket om att "vi borde prata"?

Det jag känner direkt är mer så länge det inte är dina eller era gemensamma pengar så ser jag inget fel med att han köpte ett hus. Han kanske ville att de skulle bli en överraskning och ett gemensamt projekt för er att jobba med?

Testa låta honom vara lite mer ensam kanske?  Testa låta det vara upp till honom att ta initiativ till om/att ni ska träffas nästa helg? Var inställd på att han kanske behöver vara ensam hemma utan "krav" på att prata/träffas/göra saker ihop.

Prata med en vägg är rätt frustrerande! (har provat med mitt ex!)

#3 Det är bara hans pengar, men det är väl mer principen tycker jag.

#4 Ja, det är ett bra tips. Tack! Jag ska försöka ligga lågt nu i veckan när han är borta och jobbar, så får vi se hur det blir till helgen. Hehe, jo. Det blir oftast en ganska ensam pratstund ;P

Att kopa hus ar en jattebra ide. Just nu oftast en mycket battre investering an att satta pengarna pa banken eller i skakiga aktiemarknader. Om det ar hans pengar sa gor han ju vad han vill med dem. Nar du ar redo att binda dig formellt vid honom och finansiellt i ett gemensamt hem sa har huset stigit i pris och kan saljas med en vinst som kan anvandas for nasta huskop som ni kanske gor tillsammans da.

Kanske ditt avstandstagande vad galler huset gjorde honom lite besviken?

Ar han lite aldre an du? Jobbar han?

I sa fall ar det ganska naturligt att man vill vara ensam ibland eftersom det finns jobb-stress och annat som spelar in. Da kanske man kanner att man inte ar pa humor eller ar sa kul att vara med. Det verkar ju som han tycker om dig mycket sa lat honom fa vara ifred lite och grunna pa vad det nu ar utan att pressa honom pa vad det ar. Det kommer nog fram sa smaningom.

#6 Ja, han är fyra år äldre än mig och jobbar. Det är inte som att jag tog avstånd till huset, utan jag ville bara ha chansen att få vara med och ta lån vilket jag inte får då jag studerar och inte får jobba så mycket att jag är berättigad till att ta lån över 100 000.

Grejen är den att han ligger ute på jobbet och är borta måndag-torsdag och ibland måndag-fredag, och då är det ganska naturligt tycker jag att försöka hinna umgås de dagar man kan. Det går dock inte nu, då han också har ett hus att försöka göra så mycket som möjligt på medan det ännu är varmt.

Ja, han ska få vara "ifred" nu, så får vi se vad som händer!

Han verkar älska dig!