Om ni har ett väldigt bra förhållande, och att han ångrar sig väldigt mycket så hade jag nog förlåtit

Men om han nu verkar dölja något mer hade jag ställt honom mot väggen, och gett honom val: Antingen berätta ALLT som han döljer för dej eller göra slut.

Kan man inte lita på varandra till 100% är det inte ett bra förhållande.

Men det är vad jag hade gjort :)

jo, jag har ställt honom mot väggen, men han säger att de inte är nåt…så de är väl inte de då? Men jag vet bara inte om jag kan lita på honom igen, eftersom han ljög mig rakt upp i ansiktet i fem månader…

Det är svårt det där. Jag hade haft svårt att lita på personen igen.

Ja, det är det verkligen. :(

Jag har GROVT svårt för att förlåta otrohet.

Men jag har trauman i livet med otrogna föräldrar som satt spår i mig…

För jag själv har varit otrogen i vartenda förhållande jag haft.

Fyfan för mig.

Iallafall, jag tycker du ska ställa han mot väggen.. IGEN, fråga varför, vad han tänkte, osv. Han kan inte bara säga "att de inte var nått". Gör de som krävs för att du ska lita på honom igen, säg att han måste hjälpa dig för att du ska kunna lita på honom igen. Han måste göra allt för att bevisa det.

Som #1 alltså.

om du "klarar "av att gå o känna dig misstänksam o sen börja kontrollera han för att du inte litar på han o sen ska han säga åt dig att ni gått vidare o skylla på dig när du är misstänksam… då tycker jag att du ska fortsätta..(är en liten pik till dig om du förstår för att få dig att se )

kan du gå vidare utan att vara misstänksam låta han gå ut  utan dig… inte störas av sånna tankar då är ju det bra..

vet du att du inte klarar av att ha det så där som jag skrev först så är et bara att försöka ta dig ur detta fast det sliter i dig..du först andra sen..

även om viljan är där o säger att snälla va inte misstänksam o du känner att du är det så klandra dig inte för det.. det finns en andledning till det o den är befogad.. sårat hjärta ska man ta på allvar

hade han sagt något med en gång hade de vart något jag hade funderat på om jag hade kunnat förlåta.

Men om de hade gått 5 månader å han döljde de utan att man märker så hade jag aldrig kunnat lite på han igen. vem säger att han inte gör om de?

Jag tänker såhär: dom flesta männiksor är inte av naturen monogama. Dom flesta utgår änddå från att man "ska" vara det.  Har ni två någonsinn starkt känt att ni båda vill vara monogama och trogna med just varandra och lovat varandra att vara trogna?

Att ställa mot väggen som några säger gör ju bara att om det finns nåt mer han gjort då kommer det fram (eller så kommer det inte fram för att han märker det gör dig ont), men vilken skillnad gör det?  Vill ni båda vara med varandra och inte med andra så lär er av detta, att det gör ont och känns dåligt och lova varandra att vara trogna?

Eller såär det så att han inte är mogen för nåt sånt än?

Jag hade aldrig kunnat lita på honom igen, alltså hade jag varit tvungen att göra slut.

Men nu e det dig det gäller, du får gå in i dig själv och känna efter.

Har nu fått reda på att han har varit otrogen, inte bara en kyss alltså…

*trösta*

Hur ska du göra nu?

Ni har varit ihop i mindre än 1 år. Det är inte särskilt länge. Första året är man ju nykära! Då ska man väl verkligen bara ha ögon för varandra?

Jag tror att om man är otrogen så snabbt så är förhållandes dömt att misslyckas, tyvärr.

Om det bara var en kram och en kyss så hade jag kunnat förlåta och gå vidare tillsammans med honom. Men mera så hade jag inte viljat ha med honom att göra med. För då hade jag inte kunnat ge honom det han söker om han sökt sig ut till andra.

Antingen är man tillsammans och får det att fungera eller så skiljer/separerar man från varandra om saker och ting inte funkar.

Jag lägger mer energi på en relation som fungerar än en som inte fungerar, när man prövar allt man kan och lite till och det ändå inte funkar.Då går jag vidare i mitt liv. Fast att det till en början är tungt och svårt…

Kram

Håller med #12

Tror verkligen inte att det är hållbart i längden… En gång otrogen alltid otrogen -typ-

hmm, en kyss hade jag köpt, sex efter så kort tid tillsammans hade jag inte köpt..

hade det ex hänt nu med min man, vi har varit ett par i 4år, gifta i 2, har barn ihop o en till påväg osv osv, så hade jag absolut kämpat o försökt få allt att funka igen…

men det där känner du av bäst själv… såklart kommer du ha svårt att lita på han, men om du bestämmer dej för att ni ska vara ett par så måste du göra det :)
det behöver inte alls hända igen… jag är helt emot "en gång otrogen, alltid otrogen"

lycka till!

Jag är emot "en gång otrogen alltid otrogen"!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Det behöver inte hända igen. Vi lär väll oss av våra misstag!?

#16 Om personen som är otrogen inte tycker att det var ett misstag så lär den sig inget heller, mer än kanske att dölja det bättre.

#17  Nej självklart inte! Men det tog jag för givet i den här diskussionen eftersom att han tydligen ångrade sig grovt.

Jag har otroligt svårt att förlåta otrohet, tror inte ens att jag kan.

Men om jag tänker ur ett annat perspektiv, t.e.x På mig själv, så vet jag erfarenhetsmässigt att man kan ångra en sån sak och att man varit otrogen en gång kan göra att man blir mer mån om att det aldrig ska hända igen.