Relationer iFokus

Relationer

Etikettvänskap
Läst 6222 ggr
Sara
0

Vara vän eller inte?

Jag har en vän som har väldigt dålig självkänsla och självförtrående. Hon är depprimerad och äter (oftast - hon låter bli att ta dem ibland) medicin mot det. Till saken hör att hon har en cp-skada och blivit mobbad.

Jag tycker om den här vännen OFTAST men ibland är hon en pain in the ass rent ut sagt.

I början var allt bra, vi gick ut och fikade, tog en öl, festade osv. Men ju längre jag känner henne ju mer börjar hon balla ur.

Vi kan sitta på en pub och så kommer en vän till mig och börjar prata, ja då blir hon otrevlig. Hela hennes kroppspråk skriker GÅ HÄRIFRÅN! Hon har visat att hon blir avundsjuk när jag umgås med andra vänner.

Jag har sagt ifrån att hon får bete sig som folk om hon vill att vi går ut ihop och visst det fungerar 1-2 ggr men sen blir hon likadan igen. Det slutar nästan varje gång med att hon antingen blir sur eller ledsen.

Jag vet att hon mår dåligt inuti men jag orkar bara inte med henne. Hon har nästan inga vänner om ens någon egentligen mer än mig, vilket inte är så konstigt egentligen när hon beter sig som hon gör.

Hur ska jag göra?

Sara

Maria
0
#1

Ibland blir man inte förvånad över att vissa människor faktiskt är ensamma. Det verkar som om de inte bara är bittra och olyckliga utan även saknar den "normala sociala kompetens" som de flesta människor har.

Ensamheten blir som ett egoistiskt monster som sakta äter upp dem och de kan inte se andra människor eller andra människors känslor.

Att tycka om och "stå ut" med denna typ av människa kan vara väldigt svårt och påfrestande. De kan vara hur goa som helst men klarar ingen konkurrens eller motgång.

Man får nog vara ganska stark och envis själv om man ska orka och verkligen "väga" om denna människa är värd att offra energi på?

Man måste nog vara ganska öppen med att tala om som det verkligen är och vara beredd på sura miner och utbrott. Men ska man umgås normalt måste ändå en förändring ske.

Jag förstår att du tycker det är svårt och jag känner så väl igen det.

/Maria

Karmatarerskanise
0
#2

Ja, du får känna efter själv om du orkar med det.
För det verkar ju inte som hon klarar av att ändra på sig.

Får hon annan hjälp än medicin?

Karmatarerskanise
0
#3

Ja, du får känna efter själv om du orkar med det.
För det verkar ju inte som hon klarar av att ändra på sig.

Får hon annan hjälp än medicin?

Kalendula
0
#4

Har man blivit trampad på, mobbad, illa behandlad av andra människor. Så kan jag förstå att man kan känna egoismen växa i sig. Men det betyder inte att man saknar empati för andra människor. Glad

Men jag tycker i så fall om du inte trivs riktigt bra med den vännen att du slutar att göra saker med henne i dom situationerna hon blir konstig och jobbig. Det skulle förmodligen få henne att kanske förstå din vink.

Lycka till!

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

Aviendha
0
#5

Man kan inte hjälpa alla hur mycket man än vill. Med det inte sagt att man bör fly vid minsta lilla motstånd, men när det blir mer nackdelar än fördelar så kanske det inte är värt det.

En medelväg kan ju vara att plocka de bra delarna som vänskapen medför och skippar de situationer som blir svårare/jobbiga. Då kanske du kan behålla en bra vän som just en bra vän utan att vänskapen förstörs av hennes uppenbara inkompabilitet på andra områden?

Sara
0
#6

Det värsta är att hon är så himla kär i en kille sedan 8 år tillbaka och jag får inte ens prata med honom utan att hon blir sur. Detta även om jag kände honom lite ytligt innan dess. Han har inga som helst känslor för henne men är vän med henne lite smått så där fast det syns väldigt tydligt (för alla utom henne) att han tycker hon är klängig och jobbig. Men hon lyssnar inte när man säger åt henne.

I fredags så gick hon hem från puben utan att säga hej då bara för att jag hade skojat med honom. Hon trodde jag stötte på honom även om jag sagt minst 5 gånger att jag inte är intresserad av honom och aldrig skulle göra så mot en vän. Å så vägrade hon prata med vännen jag hade med mig.

Jag fick ett sms halv 2 på natten mot lördagen om att jag hade sett ut att ha skoj. Ja, svarade jag, det hade jag. Så skrev hon att hon var besviken på mig för det där med killen. Så jag ringde upp henne och sa ifrån igen och hon började gråta och ingen tycker minsann om henne osv osv. Jag sa att det är väl inte så konstigt när hon tjurar hela tiden.

# 1 Jag är inte den som tiger och lider, hon vet vad jag tycker och vad jag inte tycker är ok. Hon inser dock inte att det är hennes beteende det är fel på utan tycker att andra inte gillar henne bara.

# 2 Nej, jag har föreslagit terapi med motiveringen att det hjälpte mig otroligt mycket. Men hon tycker det är skämmigt.

# 4 Jag har sagt att jag inte vill gå ut och festa med henne om hon beter sig så här. Då får jag till svar att hon mår dåligt och därför är så. Jag svarar att då får du låta bli att dricka när du mår dåligt då. Lyssnar men gör samma sak igen.

# 5 Jag har känt henne sen i slutet av förra året och numera så gnäller hon hela tiden över att ingen vill vara med henne, att det är synd om henne som är själv, att hon inte får hänga med ut och festa osv osv. Hon kan inte ta in att det är hon själv som beter sig fel.

Dock känner jag mig som en otroligt dålig vän när jag nekar henne att följa med ut men jag har helt enkelt inte kul när hon är med för jag undrar hela tiden när ballongen ska spricka. Mina vänner som vi ev träffar ute vill inte sitta med oss för att hon utstrålar en sådan negativ aura.

…………………….

Jag vet nog innerst inne att jag måste vara tuff mot henne och säga att vi kan umgås men inte gå ut och festa för hon drar ner mig så mycket. Helt ärligt talat är jag rädd att hennes dåliga EQ smittar över på mig när jag är med henne. Jag vet ju själv hur det är, sitter en person av två och tjurar så går jag iaf inte fram och är trevlig. Då väljer jag någon annan.

Sara

Maria
0
#7

Har du känt den här "vännen" såpass kort tid och hon ändå är på detta sättet så kallar inte jag det för god vän.

Jag hade nog klippt de vänskapsbanden ganska omgående.

Hur kul är det med människor som bara ger en dåliga vibbar och dåligt samvete.Skrikandes

Jag önskar dig lycka till…

/Maria

coffee-girl
0
#8

#6 din beskrivning låter till stor del som en av mina vänner. Jag ska inte ta över tråden, men vid några tillfällen har det varit precis likadant. Hon undrade mycket surt i en sms-växling en hel kväll varför jag prioriterade andra vänner än henne när jag var på utbildning i ett föreningssamanhang. För att ta bara ett exempel. Det löste sig nästan av sig själv, nu är det hon som har nya vänner och har glömt mig! Obestämd

Eftersom din vän har varit mobbad, så förstår jag att hon är rädd om de vänner hon har, och varför hon är klängig mot den där killen och överdrivet rädd att mista dig. För det är vad det handlar om. Hon är rädd att dina andra vänner ska vara intressantare så att hon blir lämnad.

Jag tror du måste begränsa umgänget om du mår dåligt. Om du far illa av att vara vän med henne så är du till slut inte heller nån bra vän. Försök ha med henne vid enstaka tillfällen, tänk på situationer där det gått bra (eller minst dåligt), och låt henne vara med i de sammanhangen. Det är det enda råd jag kan ge, eftersom det har hjälpt mig.

Sara
0
#9

# 7 Ja det är nog det ändå, vara ytligt bekant, man kan ju hälsa och prata lite men inte hänga ute.

# 8 Ja det finns nog fler som hon tyvärr. Jag förstår också om hon är rädd att förlora mig men det är ju just det hon gör när hon håller på så här.

Sara