Relationer iFokus

Relationer

Etikettfamilj
Läst 5514 ggr
aaannaa
0

Vad ska man göra!!??

Har ett syskon som tar all min energi!

Jag har alltid fått kämpa för att uppnå mina mål och har jag velat köpa någonting har jag fått spara för att kunna göra det..

H*n får allt serverat på silverfat av våra föräldrar.. Det räcker h*n öppnar truten och vill ha nånting så får hon det..

Jag har försökt att ta upp detta med mina föräldrar, men dom blir bara sura och tycker inte att dom gör mer för h*n…

Jag bor ju inte hemma längre som tur är.. Men detta är energislukande!

Även andra utomstående hare lagt märke till detta..

Vad ska man göra..?

Kalendula
0
#1

Ställ föräldrarna mot väggen o fråga om du på något sätt gjort något fel eller om dom älskar dig mindre än ditt syskon. För så hade jag känt…

Uppskattar att bli tilltalad "Kalendula" när man svarar mig på inlägg.

"If you kill all my demons, maybe all my angels will die to. If you kill all my angels, my demons will survive"

StickyKitten
0
#2

Var tacksam över att du lärt dig att kämpa för saker istället för att bli bortskämd.

Det är bekvämt att skämmas bort, men på bekvämlighet kommer man ingenstans och utvecklar ingen personlighet.

pyromanen
0
#3

Säg ifrån, fokusera sedan på något annat (lämna det bakom dig) och bestäm dig för att inte själv göra likandant.

nagithas
0
#4

Jag hade blitt glad att mina föräldrar hjälper mig att inse att saker kostar pengar och att de lärt dig att uppskatta det du äger och har.

Den andra personen har inte fått samma möjlighet att lära sig att stå på egna ben och att värdesätta saker. Det kommer du att märka längre fram så ni båda växer upp. Att den personer kommer alltid att be mamma och pappa om saker. Medan du kan stå där rakryggad. De gör henne en otjänst genom att göra detta.

Dig hjälper de bara så frågan är om dina föräldrar inte älskar dig mer än vad de älskar henne.

Karmatarerskanise
0
#5

Tyvärr tror jag man får acceptera läget. Många föräldrar uppfostrar sina barn på olika sätt, eftersom de tycker att det behövs.

Nu när du inte bor hemma längre förstår jag inte hur det är energislukande?

Men jag förstår att det är trist. Men försök se det positivt. Som fler skrivit, du kan ju ta hand om dig själv :)

Sara
0
#6

Jag hade blivit vansinnig. Inte över att jag fick mindre utan för att det inte är lika. Visst är det väl bra att få lära sig nå sina egna mål men då ska det vara så för alla syskon.

Jag är en rättvisekämpe!

Sara

Karmatarerskanise
0
#7

#6 Fast går det verkligen att göra allt precis lika om man har två barn?

Sara
0
#8

# 7 Nej, men man ska sträva efter det och inte särskilja medvetet.

Sara

Karmatarerskanise
0
#9

#8 Enligt det som TS skrev, så verkar det ju inte som om föräldrarna gör det medvetet heller.

"Jag har försökt att ta upp detta med mina föräldrar, men dom blir bara sura och tycker inte att dom gör mer för h*n…"

Sara
0
#10

#9 Fast om det är så som ts skriver så är det ju uppenbart att de blir olika behandlade. Att föräldrarna sen inte vill erkänna det är en annan sak.

Sara

Karmatarerskanise
0
#11

Det finns ju alltid två sidor av en historia.
Och om dom inte vill erkänna eller inte vet vad dom gör, det kan ju inte vi bedömma.

Sara
0
#12

Nej precis, därför går jag på att det är sådana orättvisor som ts skriver.

Sara