Tror inte på att försöka begränsa varandra. Om ni hade barn eller hus så att det fanns gemensamma arbetsuppgifter som hamnade på dig i orimlig omfattning då kunde jag förstå om du tyckte han ville ha för mycket egentid. Men så är det ju inte.  Om du försöker tvinga honom att sitta hemma med dig då tror jag det får motsatt effekt av det du vill, han kan komma känna sig trängt och kvävd.

Vad är det du vill han ska göra istället för det han vill göra?  Är det ditt sociala behov som behöver honom?  i så fall kanske det är bättre om du försöker fylla en större del av det behovet med andra människor? så inte han ska "fylla" mer än han egentligen har lust med?

Om han tränar 3 gånger per vecka, går ut på krogen 2 gånger i månaden och går på bio 2 gånger i månaden så blir det totalt 16 dagar med egentid, förutsatt att han inte gör flera aktiviteter på samma dagar.

Det ger er ungefär 15 dagar att hitta på saker tillsammans eller bara vara med varandra. Så… jag ser inte problemet, vad är det du saknar? Jag tycker han verkar leva ett fullkomligt normalt liv faktiskt.

Vad gör du med din fritid?

Jag förstår precis vad du menar med att "känna sig som en hobby man kan boka in lite då och då" - jag är själv i samma situation just nu. Däremot anser jag inte att biokväll varannan vecka, krogen två ggr i månaden och träning tre ggr per vecka är ngt att gnälla över.

Faktum är att jag har bråkat på min pojkvän över hans prioriteringar så sent som i dag och jag kan ärligt säga att jag skulle vara världens gladaste flickvän om han höll sig till samma schema som din pojkvän. Jag är således i precis samma situation för tillfället (vi bor inte heller ihop).

Skillnaden är dock att min pojkvän har lgh i samma stad som jag bor i, jobbar i Danmark och är i Sverige i snitt en helg i månaden (d v s aldrig under veckorna). Varannan gång han är i landet, vill han umgås med sina kompisar som bor i stan och gå ut och klubba med dem. Dessutom brukar en av hans killkompisar lägga beslag på honom halva söndagen när han är hemma, eftersom han vill att de skall spela datorspel då. Söndagkvällen och natten till måndag vill han ha för sig själv, då han vill ha denna stund att "ladda om" inför den kommande jobbveckan i Köpenhamn (han flyger dit tidigt om måndagmorgonen). Hans träning  och eventuella fikor med kompisar bryr jag mig inte ens om att inkludera, för de gäller bara någon timme hit eller dit, så det är en flugskit i sammanhanget. Min pv är, för övrigt, 34 år.

Förstår du nu varför jag tycker att du klagar över …ingenting?

Jag tycker inte dte låter som han har mycket egentid. Det verkar helt normalt. Jag är hos min ponny ett par timmar per dag sen när jag kan rida henne blirt det 3-4timar på dag aknsk och dte får min sambo helt enkelt acceptera.

Tack för alla svar….jag vet inte själv snart…har nog snurrat in mig mycket på just utgång för att jag inte tycker det är optimalt…själv är jag en hemmatjej, men det kan jag ju inte begära att han ska vilja vara varje helg. Grejen är att mina vänner är i parförhållanden och har barn så det är svårare för mig att få in bestämda dagar så som min pojkvän har gjort…hans tre bästa killkompisar är singlar.

Så ni skulle inte känna er bortvalda? Eller mindre prioriterade?

#5 Läs gärna mitt svar igen, för jag uppdaterade det nyss.

Nej, jag skulle inte ha känt mig bortprioriterad i din situation. Jag valde att skriva om min egen sits, för att du skall kunna sätta din situation i ett sammanhang.

#5 Jag ahde inte känt mig bortvald, egentid måste man få ha att bara vara för sig själv.

Till "Fiction" jag förstår….tack. Vad gör du med din tid?

Vad göra för att vända trenden…blir ju irriterad över detta….?

Hitta en egen hobby, börja läsa en kvällskurs eller lär dig att umgås med dig själv eller hitta fler människor att fylla din tid med. Följ med honom och träna kanske? Börja gå på bio själv med en kompis samma tider som honom så kan ni ju mötas upp för fika före/efter? Tänk kvalitet och inte kvantitet. Själv skulle jag inte klara av att umgås med min pojkvän bara för att man måste umgås x antal timmar - en myskväll är värt väldigt mycket mer än man ska klämma in onödig tid med varandra.

Vad är det för trend du irriterar dig på? Att han går ut? Tänk vad lyckligt lottad han är som kommer hem till en pangbrud som dig, som inte håller honom i koppel ;)

Nej men….jag kan tycka att det är lite konstigt att man tycker om att gå ut på krogen när man är 32…han säger att han gillar att dansa och umgås med sina vänner på det viset….

# 11 Jag älskar att gå ut på krogen och jag är 32 år och har sambo. Varför skulle man sluta gilla det för att man blir äldre? Det är ett underbart sätt att träffa nya människor, umgås med vänner och socialisera.

Däremot gillar jag bäst när min sambo hänger på ut.

#11 Min pojkvän och hans vänner går ut på klubbar av samma anledning. (De är samtliga över 34 år gamla och flera av dem har flickvänner.)

Som jag ser det, är inte problemet att killarna går ut även i högre ålder, utan att tjejerna slutar upp med det.

#8 Jag har också problem med att fylla min tid, allra helst när de flesta av mina vänner är så svåra att styra upp någonting med (de flesta av dem har barn och/eller sambos). Jag är således ensam större delen av veckorna och sitter då och tittar på film eller surfar.

Jag skulle alltså rekommendera dig att skaffa en tidskrävande hobby; ngt som verkligen äter tid och som engagerar dig så pass att du slipper bli rastlös över ensamheten. Kanske ett projekt av ngt slag?

Att gå ut på krogen har ingenting med ålder att göra. Jag är bara 22 år men är inte särskilt road av att gå ut utan sitter hellre hemma i sällskap av goda vänner och njuter av en flaska vin. Du är ju din egen person och det är klart att du vill umgås med din pojkvän, men om du inte klarar av att vara själv hur ska då klara av att vara med någon annan? Jag säger som Fiction, hitta en tidskrävande hobby. Du kanske kan lära dig att spela gitarr eller något annat instrument, börja måla, börja volontärarbeta eller vad som helst. Fyll din tid med saker som är viktiga för dig.

Jag skulle helt klart känna mig åsidosatt, eller åtminstone lite ledsen om min sambo helt plötsligt skulle vilja börja gå på krogen 2 gånger i månaden, faktiskt varannan vecka. Det tycker jag är rätt mycket.       Men det är väl för att jag blivit rätt bortskämd som träffat en kille som är otroligt lik mig. Jag inser ju att varannan vecka är rätt normalt för andra. Många av våra kompisar går ut såpass ofta och många av dem lever i parrelationer.

Vi är båda 34 år och har varit tillsammans i 12 år. Vi träffades på en kontaktsajt på nätet där jag utryckligen skrev att jag inte tycker om kroglivet och att jag ville träffa en likasinnad kille som liksom jag inte dricker alkohol

Det blir ju en gång i veckan som han har bokat något som han vill göra…visst får jag följa med men det är ändå något han har bokat som han vill göra….jag får följa med på hans grejer.  Men vi har så mycket annat gemensamt…och vi trivs så bra i varandras sällskap. Jag älskar verkligen honom….men det är svårt att bortse från detta schema…

Ja nu har ju inte min pojkvän helt plötsligt börjat att gå ut…han var ute redan när vi började dejta men då hade han inte gjort någe schema…nu känns det som att vi har bråkat om det här och han sätter ner foten och vill visa att detta är vad han vill om förhållandet ska fortsätta.

Ja då kan du naturligtvis inte kräva att han ska avvara någhot av detta. Du kan bara bestämma vad du själv "står ut med" eller vill ha för slags förhållande. Är det ok för dig i längden  att ni inte har så mycket tid för varandra som du skulle önska. Om svaret på den frågan är nej så bör du nog avsluta förhållandet. För om han satt ner foten och sagt att så här kommer det vara då kan du inte kräva att han ska ändra sig, utan fundera istället på om du ändå vill fortsätta

Jag tror att det viktigaste i ett förhållande är att man är medveten om att man är två. Och att man är olika individer som har olika och lika intressen. Och därigenom respektera att var och av båda måste få lov att  göra sånt som man tycker om att göra. Möta varandra kan man göra i det man har gemensamt. Sedan tror jag mycket på att man pratar till varandra om det man tänker på, känslor och funderingar, och inte anklagar genom att säga att du gör si och så eller har sagt ditten och datten.

Jag tycker att din kille gör helt rätt som är ärlig mot både dig och sig själv och står fast vid att det är såhär han vill leva sitt liv. Om du inte trivs med ensamtid (eller att spendera den t.ex med vänner) så är ni nog tyvärr inte rätt för varandra.

Att flytta ihop innan ni ens fått särboskapet att fungera är ingen bra ide, du kommer att lacka ur på hans utgångar och han kommer reagera med att känna att du kväver honom.

Jag har sett flera vänners relationer krackelera pga olika syn på hur mycket man har rätt till ensamtid i ett förhållande. Till och med efter giftemål och barn, där ena parten velat fortsätta gå ut och umgås med polarna, medan den andre tyckt att ens äkta hälft borde stanna hemma med familjen.

Mitt råd till dig är enkelt; försök inte att ändra en sån fundamental del av din pojkväns person - hans sociala behov. Det kommer troligen bara att slå bakut tillslut. Givetvis bör ni komma överens om en kompromiss som bägge kan acceptera, men känner ni er inte bekväma med kompromissen så håller den inte länge.

Personligen tycker jag din kille har alldeles lagom med ensamtid.
Visst kan man sakna varandra, men det SKA man göra.
Baserat från erfarenhet från förra färhållandet..

Skicka ut killen, åk bort själv eller gå ut tillsammans men skiljs åt för att träffa egna vänner på olika ställen.
Ensamtiden är exremt viktig!

Jag är ensam ca 12 timmar varje jobbdag.
Kan även vara ensam några timmar på helgen, beror på.
Jag vill ha det så, jag klagar absolut inte! Man får det så mycket bättre sen.
Saknaden gör en kreativ att hitta på saker tillsammans sen.
De stunder man har tillsammans sen bir (oftast) så mycket mer uppskattade då!

okej…bra att få lite perspektiv. Men att gå ut på krogen?

#22 Att gå ut på krogen är väl inte konstigare än ngt annat? Vissa personer gillar att gå ut och dansa med sina vänner, andra sitter hellre hemma och spelar brädspel med sina kompisar. Det är bara olika typer av umgängesformer.

Varför reagerar du så negativt på just att han går ut? Är du rädd att han skall träffa någon annan?

Nej jag litar på honom….men jag tycker det är en singelaktivitet….klart att man kan hitta en annan men den risken finns ju vad man än gör….men när det är alkohol inblandat…

#24 Det som är en "singelaktivitet" för dig, är uppenbarligen ingen singelaktivitet för honom. Så länge han bara är ute för att roa sig med sina vänner och inte ägnar sig åt att ragga, tycker jag inte att du skall behöva oroa dig. Som jag förstår det, har han uttryckligen sagt åt dig att du får följa med om du vill…?

Har inte läst alla inlägg, men håller med #1

Singelaktivitet… dumheter skulle jag säga. Ett sätt att umgås som varken har med ålder eller förhållandestatus att göra. Jag kan inte förstå att folk vill begränsa sin partner då man blir tillsammans. Det leder aldrig till ngt gott. Var glad att din kille har annat att göra så har ni roligare när ni umgås sen. Jag går gärna ut och hittar på saker med mina vänner en eller flera gånger i veckan och skulle bli tokig om jag inte kunde göra det eller om killen skulle hänga med jämt. Man har fortfarande ett behov av sina vänner även om man har en partner. En kväll varannan vecka är inte mycket.

Han kommer att vilja gå ut på krogen enda tills hans vänner inte längre är singlar. Kommer hans vänner träffa tjejer kommer de nog sitta hemma och glo, då kommer han också sitta hemma. Låt han slå runt, gör nått du tycker är kul eller skapa ett eget schema de gånger han inte är upptagen. Tex en jäkla massa tjejfester där killar inte får vara. Fixa det så att när han inte har något att göra, har du helt plötsligt skit mycket att göra. Och hitta för guds skull på något. Gå på bio eller vad tusan som helst. Umgås med dina vänner. Han kommer fatta vad du menar till slut.

passa på att göra det du vill göra, planera en resa, umgås med polare, fixa en hemma spa kväll en gång i veckan till dig själv. Lär dig något nytt- som att sticka användbart då du får barn- sticka bebis koftor och släng ner i en kartong. Ja vad tusan som helst bara du är upptagen.

Min åsikt är att det är inte någon mening med att bli ihop med en kille och sen försöka ändra hur den personen är? Då är han ju antagligen inte den personen du vill vara med?

#29 Bra skrivet!