Ja, det borde vara dödsstraff för otrohet!!

Haha, dödsstraff för otrohet är väl ändå att ta i?

#1 Det anser inte jag. Att beröva en annan människa livet, borde väl rimligtvis vara en långt värre handling än att vara otrogen? (Därmed inte sagt att otrohet inte gör ont för den som blir utsatt.)

Varför så hatisk?

Det finns en mängd olika anledningar till att personer är otrogna och, även om jag inte försvarar otrohet, tycker jag inte att alla orsaker är lika illa.

Men sure, du har rätt till din åsikt i frågan. Tycker dock att du kunde ha formulerat dig lite annorlunda i din inlägg, för det är alldeles uppenbart att du har ett behov av att dela med dig av ngt annat än ditt hat. Varför inte skriva om det i stället?

Det borde vara straffbart och gå under psykisk misshandel då det måste vara psykiskt hemskt att bli bedragen.

Dödsstraff för otrohet, njääää, det är krafitgt överdrivet :) Men jag vet hur fruktansvärt arg och sårad man blir av otrohet.

Fiction; ingen anledning är bättre eller sämre än den andra. Alla är lika låga, eftersom människan i fråga valt att såra någon annan djupt. Alla har ett val att avsluta det förra, innan man går på ngt nytt.

#6 Alla har ett val - ja. Och givetvis borde folk välja det rätta - nämligen att avsluta förhållandet innan de är otrogna.

Verkligheten är dock inte alltid så dikotomiskt uppbyggd som TS låter påskina och det kan finnas andra bakgrundsfakta som komplicerar dessa val. Det gör inte otroheten mer rätt, men det gör den mänsklig. Felbar, men mänsklig.

Jag håller faktiskt med Ficition i det här, otrohet är ett fruktansvärt svek, men under vissa omständigheter kan det vara mer förståeligt. Att vara otrogen är svinigt gjort, men det betyder inte att personen i fråga är ett svin.

#5 Att bli bedragen vid ett enda tillfälle, skulle således klassas som "psykisk misshandel" p g a den psykiska smärtan det åsamkar? Jag är ledsen, men detta håller inte. Isf blir vi tvungna att göra om hela rättssystemet. Skall vi räkna lögner som psykisk misshandel också? Vita lögner, då? Det skulle bli absurt!

Om jag vid ett enskilt tillfälle bråkar med pojkvännen och han säger elaka saker som sårar mig djupt, anser du då att detta är psykisk misshandel? Om ja, kommer du inte långt med det i rätten.

För att ngt skall klassificeras som "psykisk misshandel", krävs det att misshandeln - i detta fall den psykiska - skall ha förekommit vid upprepade tillfällen och på så vis brutit ned personen mentalt under en längre tid. Att vid ett tillfälle säga elaka saker till sin partner är inte psykisk misshandel - det är elakt. Att en gång vara otrogen likaså: elakt. Att vara otrogen vid upprepade tillfällen, utan att på ngt sätt utöver detta ägna sig åt att bryta ned en annan människa: också elakt.

Att upprepade ggr vara otrogen mot sin partner kan ingå i en bild med psykisk misshandel - men då krävs det att förövaren bryter ned sitt offer även på andra vis, exempelvis genom kränkningar, bestraffningsmetoder och så vidare. Saknas de övriga komponenterna, kommer folk förmodligen bara att fråga dig varför du inte avslutade relationen.

Det finns inget skydd mot svek, sorg, att bli dumpad, att ens partner har sex med någon annan, att ens barn dör, att man blir av med jobbet i svåra tider etc. Allt detta är livet. Du kommer att bli sårad - det blir alla - men du får lära dig att leva med det. Sådant är det. Livet.

#8 När skulle det vara mer förståeligt?

Bra sagt genom hela tråden Fiction!

#11

#10 Om man är sjuk kanske? Det är för mig en skillnad på om en person planerar att vara otrogen "bara för att" och en sjuk person som inte klarar av att hantera sin situation. Det skadar en partner båda gångerna ja, men ett missbruk är en annan sak än "bara" ett val om trohet eller inte.

#9 Om du tycker dte så. Jag tycker att det är sjukt att tidelag är lagligt i Sverige, dem flesta djur har en hjärnkapacitet som ett litet barn alltså borde pedofili vara lagligt tills barn är en viss ålder.

Nej otrohet är aldrig någonsin mer förståeligt. Om man inte har ett s.k "fritt" förhållande förstås, men då kallas det väl inte otrohet.

Nej jag tycker inte det spelar någon som helst roll hur full man varit tex (kan man inte hålla sig ifrån sånt då man är full måste man ju undvika dricka. Då tål man inte sprit)

Och jag tycker inte det spelar någon roll hur dåligt förhållande man än har. Då får man väl lösa sina ev problem i förhållandet, gå i samtalsterapi tex, alt göra slut, men banne mig inte knulla nån annan då man har ett fast förhållande. Fy!

Det finns så många olika situationer och bakgrundshistorier i olika relationer, så att bara generalisera och hata alla som varit otrogna ser för mig ut som skrivit av en ung person utan särskild mycket livserfarenhet.  Kan mycket väl förstå att man kan känna så när man jus själv blivit bedragen däremot.

En relation kan långsamt ha utvecklat sig på ett sätt på en av personerna blivit väldigt liten och svag och inte klarar att stå upp o lösa problem och ta sig ur.  Problemen kan vara så stora att de inte syns eller går att överblicka utan att man först förstår vad det var man var i flera år senare när man kan se situationen utifrån.  Otrohet kan då vara vägen ur, räddningen. Även då kan man förstås i teorin tycka att det hade varit mycket bättre om personerna hade klarat lösa sina problem, hade klarat avsluta relationen, men om dom nu inte kunde det!? människor är inte alltid starka.

#16 Och hur skulle otroheten vara vägen ut?

#14 Va? Jag förstår inte alls logiken i hur du resonerar nu. Vad tusan har tidelag resp pedofili med denna diskussion att göra? (Jag tänker inte ens ge mig in på att diskutera det här, det brukar bara sluta dåligt.)

#17 Ibland kanske en person blir psykiskt/fysiskt misshandlad i sin relation och har upphört att tro på sitt egenvärde - partnern säger ju att hen inte är ngt värd. Kanske träffar hen en annan person, som försöker hjälpa henom ur det svåra - tycke uppstår - och leder till mer. Får henom att börja tro på sig själv igen och att ta steget ut ur en dålig relation för att börja på ngt nytt och bra.

Nää, är man en sådan person att man inte kan vara trogen så ska man inte ha ett fast förhållande med en annan person. En person som kanske tycker det är väldigt viktigt att man är varandra trogna.

Att alla inte kan älska en och samma person livet ut må så vara. Men då gör man slut för tusan! Det är absolut ingen ursäkt att man "inte klarar att avsluta en relation"  Klarar man inte det så klarar man banne mig inte att vara med nån annan heller. Jag tycker det är otroligt lågt att gå bakom ryggen på ens partner på det sättet. Oförlåtligt Respektlöst.

#19 Ja men då gör man slut med sin nuvarande partner först innan man har sex med nya man fått intresse för.

#20 Precis, håller med dig helt. Finns inga ursäkter för att vara otrogen!

#19, jättebra då om man hittar ngn som hjälper en och som man fattar tycke för. Ser dock inte var otroheten kommer in? Måste man ha sex med sin räddare innan man gör slut med den andre?

Köper inte det.

#21 Är man tillräckligt psykiskt nedbruten, är det inte säkert att man klarar av detta.

Förresten: Förtjänar man trohet fastän man misshandlar sin partner? (Det är visserligen en annan diskussion, men likväl en intressant fråga.)

Personligen, anser jag att man kan utsättas för långt värre handlingar än otrohet av sin partner. Två fel gör inte ett rätt, men likväl: det är mänskligt att fela.

Tycker att det är för dömande och kategoriska tongångar här.

Otrohet är såpass vanligt förekommande hos både män och Kvinnor att jag tycker det blir svårt att sätta etiketten "svin" på samtliga 40% av befolkningen som någon gång eller flera gånger är otrogna. (reservation för siffran, men den har jag sett ett flertal gånger).

Titta dig omkring på stan. 40% av dem du möter, skulle alltså vara potentiella vänsterprasslare? 40% av dina släktingar är det i teorin, 40% av dina vänner.

Otrohet är INTE OK, men man får heller inte sätta obotlighetsstämpel på någon som felat.

Jag tänker så här: Människan kanske inte är skapt för att vara monogam, eller så har hon medfött dåligt omdöme som tydligen inte kan välja en partner hon är nöjd med!

Men den som blivit bedragen någon gång blir ibland väldigt hatiskt inställd till det slags beteendet. Jag är ledsen för dens skull, som blivit drabbad, men fortfarande tycker jag inte att någon obotlighetsstämpel ska delas ut.

Jag skiljer dessutom på olika sorters otrohet. Systematisk / Notorisk, eller Parallellförhållande, eller Övergångsotrohet, eller Tillfällig förblindelse. Den förstnämnda är utan tvekan värst.

Jag tycker också att den part i ett förhållande, som nekar sin partner sex och närhet och bekräftelse, i princip får skylla sig själv om den parten då går till någon annan.

Islam har regeln att man får skilsmässa om man inte fått sex på 4 månader. En av de få sunda regler som den religionen har tycker jag.

Varför jag har de här åsikterna? Baserat på de erfarenheter jag gjort genom mitt drygt 40-åriga liv.

Och nej, jag accepterar inte otrohet i mitt eget förhållande. Men kanske har jag en inte fullt så svart-vit syn på det.

Jag och min f d make bedrog varandra ömsesidigt första omgången vi var tillsammans.

Jag har ett par vänner som var ömsesidigt otrogna. Det var en förfärlig historia som jag (tyvärr) fick djup insyn i, men de redde ut det, gick vidare och fick sedan 2 barn och lever fortfarande lyckligt ihop.

Så har vi andra fall, t ex mina egna föräldrar. Farsan var otrogen men på sätt och vis kan jag förstå honom, för min mamma var säkert gräslig att leva ihop med. Jag står själv inte ut med henne.

Nä. Jag tänker inte fördöma någon som varit otrogen. Istället vill jag uppmuntra den personen att försöka reparera sitt ordinarie förhållande, göra allt som går för att förbättra det. Och går inte det, får man bryta upp. Men den tredje parten ska vara helt bortkopplad under en sådan process. Annars går det inte.

#25 Bergspuman, klok som en bok

"Jag tycker också att den part i ett förhållande, som nekar sin partner sex och närhet och bekräftelse, i princip får skylla sig själv om den parten då går till någon annan."

Jag ryser när jag läser detta… Fruktansvärt att skylla på den andra. För tusan, får man ingen sex i sitt förhållande av en eller annan anledning och man inte klarar sig utan, ja då får man för bövelen göra slut och skaffa sig någon annan!

Det är så någon som varit otrogen skriver, kanske mår man bättre själv då?

Håller inte med alls i det du skriver.

Ingenting gör en otrohet mindre hemsk. Man får ta sitt ansvar, gör man ine det, då får man stå för det, men försök inte hitta anledningar till varför. Det är en riktigt ful handling och jag har ingen respekt för de människor som sjunker så lågt att dom sårar sin partner på detta sätt.

"Islam har regeln att man får skilsmässa om man inte fått sex på 4 månader. En av de få sunda regler som den religionen har tycker jag."

Sunt?? Ja, jorden går under om man inte får sex på 4 månader, verkligen. Det är ju därför man gifter sig, för sexets skull… Inte för kärlek, samhörighet och vänskap.

Låter verkligen desperat. Man kan tillfredsställa sig själv under kriser i ett förhållande. Men tydligen måste vissa ha en annan person, skit i partnern.

#27 Som jag skriver, har jag baserat mina åsikter på mina egna erfarenheter. Du får rysa bäst du vill, jag vet vad det vill säga att leva i en relation där man blir nekad och avvisad hela tiden.

Otrohet är alltid ett tecken på att något är fel i relationen. Att ensidigt skuldbelägga den som tar steget och är otrogen är fel tycker jag. Man är TVÅ om relationen.

Undantag kan kanske göras för Notoriskt otrogna, som ofta är sexmissbrukare.

Jag håller inte alls med dig, som du nog förstår.

Inte heller min exman gör det. Han gav mig rätt.

Men nu är vi två olika personer med olika erfarenhetsbakgrund. Och så får det nog vara.

Kanske ska jag påpeka att både jag och min exman är ganska mycket äldre än du, vi har helt enkelt levt ett längre liv och med åldern följer ofta att man får en mer nyanserad syn på företeelser och inte ser allt i svart-vitt längre som man ofta tenderar att göra när man är ung. Det gjorde jag med, men jag har ändrat mig tack och lov.

Nej, jag tänker aldrig mer fördöma någon som är otrogen. Inte efter vad jag varit med om och fått se på andra håll. Bakom varje otrohetshistoria finns en längre "anamnes" så att säga. Som ofta är tragisk. För bägge parterna.

Men eftersom jag förstår att mina åsikter inte kommer att gillas av alla, så låter jag detta vara mitt sista inlägg i den här tråden.

#17  Fiction har svarat så bra i #24 och för övrigt instämmer jag helt i Bergspumans kloka kompletteringar.

Ja, när man läser denna tråd är det ju inte svårt att urskilja vilka av er som hör till den skaran som varit otrogna; bergspuman, pyromanen och ett par stycken till minst. Men ni känner väl att ni måste försvara era handlingar.

Själv är jag stolt över att jag och min fru varit varandra trogna genom åren. Vi gifte oss när jag var 22 och hon 20. Nu är vi 48 och 50 och vi har tack å lov inte ändrat oss för att vi blivit äldre. Vi tycker att sex är något fint som man ska dela med den person som står en närmast. Den man litar på till 100% Inte något man strular bort till vem som helst  för att man blir kåt på en fest eller har det jobbigt hemma tex. Självklart har även vi haft våra motgångar. En tid mådde inte min fru så bra och jag fick inte sex på över ett halvår. Men vi redde ut det också tillslut. Jag hade inte en tanke på att gå till någon annan för det. Hade vi inte hittat tillbaka till varann hade vi förstås på sikt få gå ifrån varann, men jag skulle aldrig ha kunnat förstöra det fina vi har mellan oss genom att strula med någon annan. Det är otroligt skönt att veta att vi bara varit med varandra under dessa år

#31 Jasså, du tror att du kan räkna ut det genom vilka åsikter man har? Ganska trångsynt må jag säga

Jag håller fullkomligt med Bergspuman.

MEN jag har varit tillsammans med min man i 30 år och har aldrig varit otrogen honom och inte han mig.

Nu har vi ett väldigt bra förhållande och det är ju skillnaden mellan andra beskrivningar här.

Jag skulle däremot aldrig döma någon annan då vi alla är så olika och ett förhållande är inte det andra likt.

I mitt eget fall så skulle jag aldrig acceptera otrohet och är därför själv inte otrogen.

Hade jag levt med någon annan kanske situationen sett annorlunda ut , man vet aldrig.

#31 Tycker det är ändå att ta i att säga att det borde vara dödsstraff för otrohet, när vi inte ens har dödsstraff för mord här i Sverige…

#31 Levt ihop med min make i 11 år, är gifta och har vid vigseln lovat inför gud att vara trogna och har alldrig brutit det löftet och har inga som hälst planer eller önsker om att göre det heller.

Men jag var otrogen mot mitt ex.  Det innebär inte att jag har något behov av att försvara mig. Det har jag inte. Jag står för vad jag gjort och jag har förlåtit både mig själv och mitt ex för våra oförmågor. Vi är idag nära vänner och umgås.

Tillvaron är aningen mer komplex än att alla otrogna är svin, den insikten ville jag gärna dela med mig av. Inte försvara otrohet i allmänhet.

#31 Jag tror du missförstår vad vi skriver, vi försvarar inte otrohet, jag tror att varenda en i den här tråden tycker att otrohet i regel är svineri. Däremot kan det finnas förklaringar (observera: förklaringar, inte ursäkter), som ger en en annan syn på situationen. För visst är det värre att en gift person med barn är otrogen mot sin partner, än någon med barnlöst och knaggligt förhållande som kanske ändå är på väg att ta slut?

Allt hänger väl på vad man har sagt till/lovat varandra i förhållandet. Har man lovat varandra ömsesidig trohet är otrohet ett av de värsta sveken man kan utsätta någon annan för.

En sak jag har riktigt riktigt svårt att förstå är alla dem som ger sig på den deras partner har varit otrogen med. Det övergår mitt förstånd. Den personen har ju inte lovat mig något. Såvida det inte är våldtäkt (som ju är ett straffbart brott och något helt annat) så är det min partner som har varit otrogen mot mig och svikit mig. Det är honom/henne jag ska vara arg/ledsen/besviken på.

På vilket sätt skulle det hjälpa den drabbade om den som varit otrogen var död? Skulle man vara mindre sviken för det? Skullen man må bättre?

Att säga att det borde vara dödsstraff på otrohet är som att säga att man skulle kunna döda den människan. Att ta sig rätten att avsluta ett liv tycker jag är långt mycket värre än att ta sig rätten att ha sex med vem man vill. Eller att svika ett löfte. Har man såna känslor behöver man hjälp att bearbeta dem.

Jag är av åsikten att har man lovat varandra att vara trogen så är man det, vill man vara med någon annan får man helt enkelt diskutera med sin partner om att öppna upp förhållandet. Jag skulle aldrig kunna vara otrogen mot någon, trots att jag inte är monogam själv. Har jag lovat så håller jag det. Men jag har med tiden gått från samma tankar om att alla otrogna är svin till, jag vet inte riktigt vad. Klart att det är elakt av dom att såra sina partners på det sättet, svika deras förtroende osv. Men jag har fått en så annorlunda syn på förhållanden att den svart-vita synen angående otrohet har försvunnit. Jag tror att det ofta kan handla om feghet eller allmänt svaga människor som inte kan stå för det dom vill.

Det här har hänt trots att det bara är 3 år sedan jag själv blev bedragen av en kille. Jag kan inte säga något annat än att han är en idiot som smyger bakom ryggen på sina flickvänner, men jag har aldrig hatat honom för det.

Vill man inte vara monogam så får man stå för det så man kan träffa andra öppet och ärligt, utan att någon blir sårad.

#29 Precis, man är två om relationen.
Otroheten däremot är man ensam om. Det steget man tar är ens partner inte med på.

Angående ålder, jag är ganska övertygad om att jag inte kommer rubbas i denna frågan. Jag har haft skitförhållanden jag med, trots min unga ålder. Tror snarare det handlar om vem man är som person. Vissa går genom livet och är trogna, andra inte. Kvittar vilka omständigheterna är. Jag KAN inte gå över den gränsen.

Henriklarsson; kul att läsa att ni klarat av era problem utan att vara otrogna, det är ju så det ska vara :)

Kul också att läsa om andra lyckade äktenskap :)

Önskar alla kunde få så fina äktenskap!

#38

Ja, otroheten är man ensam om.  Och det finns betydligt större och tyngre saker än otrohet man också kan vara ensam om i en relation. Nu pratar vi förstås om en dålig relation. Och att relationen är dålig det är man två om.

Har en nära vän som levt ihop med en man som misshandlade henne fysiskt. När hon berttade detta för mig efter vi känd varandra i flera år hade jag svårt att få ihop det. Min kompis som jag uppfattar som stark både fysiskt och psykiskt, självständig, intelligent, socialt kompetent, med ett mycket gott socialt nätverk???  Den människa hon är idag skulle på direkten resa sig, säga "I take no shit", polisanmäla kräket och dra därifrån!  Hennes förklaring på min oförstående min, hur kunde det gå till?  du av alla?  är att hon var inte samma person då.  Dethär var inget som hände från en dag till en annan.  En relation kan långsamt utvecklas på ett sätt så en människas självkänsla bryts ner, år efter år blir svagare och svagare. Hon hade påden tiden flyttat till honom långt från sitt vanliga nätverk och var därmed ganska ensam.  Hon kom ur det genom att en kompis "från förr" hälsade på och fattade och fick henne därifrån mer eller mindre med tvång. Hon kunde inte själv ta sig därifrån.

Varför berättar jag detta? Min kompis var ju inte otrogen.  Jo, för att öppna ögonen på de av er som fortfarande tror att en människa alltid är i skick att handla rationellt och klokt i en relation.

Jag förstår idag att det var i princip samma psykiska mekanismer som gjorde att jag inte klarade att ta mig ur relationen med mitt ex utan otroheten.  Jag var inte alls den samma starka självständiga person jag är idag.

#39 Lite dumt av dig att tro att jag inte vet något om hur det är att leva i en relation med psykisk eller fysisk misshandel. Jag behöver ingen ögonöppnare.

Man handlar inte alltid rationellt, men att såra någon annan, det har inte med det att göra.

Finns andra som bör öppna ögonen.

Men nu får ni väl ändå ta och skärpa er! Skylla på att man är för psykiskt nerbruten för att bryta ett dåligt förhållande men ändå orka leta upp nån annan å vara otrogen med!! Skitsnack säger jag. Mår man så dåligt så orkar man inte vara otrogen heller.

För övrigt så tycker jag det är mycket viktigt att man pratar tidigt i förhållandet om sin syn på otrohet. Jag vill inte gå in i något förhållande om jag inte får veta till 200% att min partner är trogen under hela vårt förhållande, dvs även i motgång, även om vi skulle ha det riktigt dåligt, om jag skulle må skit och inte vilja ge honom sex. Då vill jag att han säger det innan han är otrogen så jag har ett val att avsluta relationen innan det händer att han är med nån annan.

#41 Precis.

Jag ger upp.  Det är nog så att det inte går att förstå när man inte varit i situationen själv, framförallt om man inte vill förstå. Änddå hoppas jag förstås för er att ni alldrig hamnar där, 41 och 42.

Nej det är ingen risk att jag hamnar i situationen att jag skulle vara otrogen. Verkligen inte

#43 Jag har varit i situationer då otrohet varit ett lockande och enkelt alternativ. Jag har mått riktigt dåligt pyskiskt, haft riktigt dåliga förhållanden. Men jag valde att INTE vara det. Som sagt, det handlar om val. Vem väljer du att vara? Faller du för lockelsen, eller låter du bli?

Det är faktiskt inte svårare än så.

#45  I mitt fall var det inte lockelse det handlade om, herregud, så enkelt är det inte!   Och alla relationer är unika, så för att du i den situation du var i inte var otrogen innebär det inte att alla i dåliga relationer har varit i exakt samma sits som du!  Klart att du tänker utifrån de erfarenheter man själv har - det är mycket mänskligt, men försök tänka tanken att det kan vara att andra varit med om något du inte varit med om!

#41 Att skriva att "mår man så dåligt orkar man inte vara otrogen heller" är samma som att säga att det jag varit med om och berättat om inte är sant. Men det är sant.

Jag håller helt med om att vara otrogen mot nån man lovat vara trogen mot är helt förkastligt. Det är att inte hålla vad man lovat och det är att svika en av sina närmaste.  Det enda jag inte håller med om är att världen är så himla enkel att "otrogna är svin", därför att jag vet att det finns fall där otroheten har varit räddningen, där andra svek (t.ex. från den som senare blir bedragen i otroheten) har varit mycket mycket värre än vad otrohet är.

#46 förstå du istället att bara för att du varit otrogen, betyder det inte att andra i samma sits är det.
det är det jag vill få fram!

Val Val och åter Val!
Vi är människor och bestämmer själva om vi ska vara otrogna eller inte. INGEN situation gör det mer förståeligt. Men visst, fortsätt försöka få det till det.
Det har inget med åldrar, erfarenheter eller annat att göra. Det handlar om hur vi är. Hur mycket respekt vi har för andra.

Håller med Hera genom hela tråden. Och jag blir sjukt ledsen när jag ser Bergspuma skriva om att

"det är liksom de vanligaste som finns, alla är ju det, 40 % av befolkningen"

Kanske inte i de orden men för mig låter det som de.

Jo, det finns situationer som gör det mer förståeligt. Definitivt.  Det förstår inte du just nu, och om det beror på din ålder, bristande erfarenhet eller att du inte vill förstå för du är jävligt envis och har bestämt dig för att det värsta somfinns på jordklotet är otrohet det vet jag inte och det är inte mitt problem.

Jag lämnar härmed tråden

Jo, det finns situationer som gör det mer förståeligt. Definitivt.  Det förstår inte du just nu, och om det beror på din ålder, bristande erfarenhet eller att du inte vill förstå för du är jävligt envis och har bestämt dig för att det värsta somfinns på jordklotet är otrohet det vet jag inte och det är inte mitt problem.

Jag lämnar härmed tråden

Jag tror jag lämnar tråden nu efter mina sista ord.

Jag är övertygad om att visa människor aldrig är otrogna, för det finns inte i deras natur. De kan inte gå över den gränsen oavsett vilken situation och sits dom är i. Och jag är en av dom.
Jag kommer aldrig respektera folk som är otrogna, och sedan säger att det var under vissa omständigheter, så det är mer förståligt. Precis som om man inte har ett eget val i vissa situationer eller föhållanden.

Och jag är lika övertygad om att det finns dom som är otrogna. För dom väljer det.

Sen finns det folk som står för det, och andra som försöker skylla på olika saker. Att det är mer förståeligt pga oilka anledningar. De flesta som gör detta har själv varit otrogna, och då förstår jag att man vill få det att vara lite mindre hemskt.
För tusan, säg bara att ja, jag var otrogen och det var riktigt hemskt av mig. Fult gjort av mig. Linda in in det.

Jag tror också att man har lätt för att vara otrogen igen om man varit det en gång. För det saknas något om man kan gå över den gränsen.

Så, nu tror jag inte att jag kan säga mer om saken. Blir ju bara en massa upprepningar från både mig och "andra sidan" :) Men tackar för en intressant diskussion.

P.S Återkommer om det blir olidligt att hålla mig borta ;)

Hej

Jag har följt tråden med stort intresse men utan att "lägga mig i"

Jag ville egentligen bara säga att Hera: Jättebra skrivet :) Jag håller helt med dig och fruktgumman också :)  Och heja heja henriklarsson :) Ni är reko människor. Helt klart har man ett val att vara otrogen eller inte. Hur uselt ett förhållande är spelar ingen roll. Alla har ett val. Och det handlar naturligtvis om hur man är som person. Vad man är kapabel till.

Sedan att det finns värre saker än otrohet är också sant; mord, att slå någon medvetslös, men det har ju definitivt inte med saken att göra. I den här tråden diskuteras ju otrohet. Sluta blanda in  sådant som inte hör till ämnet. Det gör ni ju inte i andra trådar heller. Det är bara för att ni ska lindra det ni gjort lite.

Jag kan ju inte börja skriva i en tråd där det diskuteras hur man ska undvika bli förkyld av sin sambo: "Men hallå! det är väl inget att bli förkyld, det är väl värre om du får cancer" (som en jämförelse bara hur det låter när ni börjar prata om sådant som är mycket värre än otrohet)

Tack för ordet :)

Malin

#51 Jag tycker inte att ditt resonemang håller. Du får otrohet att låta som en kronisk sjukdom. Otrohet kan vara ett misstag, det kan vara mindre hemskt än det verkar vid första anblicken, om man skrapar lite på ytan. Det där med att det skulle finnas i någons natur eller inte tror jag inte på. Man föds inte med en "kapacitet" att vara otrogen, och inte heller med någonting som gör det omöjligt för personen i fråga att vara otrogen. Som sagt, det spelar in så mycket mer än det man ser (dvs att den ena låg med någon annan).

Och återigen - jag har aldrig varit otrogen och skulle inte heller kunna vara det. Men jag tycker att i vissa fall kan man ändå tänka att "okej, det var illa gjort, men nu får man göra det bästa av situationen". Som sagt (ni verkar ju missa varje gång jag skriver det), jag varken försvarar eller tycker att det är okej med otrohet. Däremot säger jag att det finns grader även i helvetet.

Jag vet en man som vars fru blev obotligt sjuk och vistades på vårdhem. Hon kände inte igen honom eller barnen. Hon var ganska ung dessutom. Han besökte henne varje lunch och tog promenader och varje helg var han hos henne

Han träffade en annan kvinna och blev sambo.

I egentlig mening var han otrogen men efter 5 år så dog hans fru och han gifte sig då med sin sambo.

Sambon var aldrig med vid besöken men körde honom många gånger till hemmet. Detta aceepterades av barnen och jag kan ändå inte se detta som otrohet i den bemärkelsen.

Bland personalen var det delade meningar och det blev "två läger" varav det ena tyckte att det var ett enormt svek och det andra att det var ganska mänskligt.

Hade detta drabbat mig så hade jag önskat att min man gjort samma sak. D.v.s. fortsatt livet men ändå tagit hand om mig efter bästa förmåga.

Jag kom på min kille av en slump. Jag hade varit och hälsat på mina föräldrar och bestämde mig för att åka hem en dag tidigare. Min kille svarade inte i telefon så jag dök bara upp hemma.

Där i soffan låg dom

Om vi hade haft det dåligt, bråkat mycket, inte haft något sexliv hade det varit lite mer förståeligt. Men det är naturligtvis inga godtagbara ursäkter heller. Då hade han ju bara kunnat lämna mig först innan han är med någon ny.

Men jag tycker att vi hade det bra. Hade många gemensamma intressen, skrattade mycket tillsammans, sa ofta att vi älskade varann, hade sex åtminstone 2-3 gånger i veckan. Han sa aldrig att han saknade något. Men något måste ju varit fel för annars är man väl inte otrogen?  Den enda färklaring jag fick var "Det bara hände" Hur kan det "bara hända" Varför sa han bara 3 dagar innan att han älskade mig? Han har inga svar på mina frågor.

Han blev alldeles förskräckt och helt knäckt när jag upptäckte dem. Han säger att det var ett misstag, att det är mig han älskar. Vi hade börjat prata om barn innan han förstörde allt.

Han åkte naturligtvis ut med huvudet före. Jag skulle aldrig lita på en person igen som bedragit mig, och det kommer att ta mycket lång tid innan jag vågar lita på någon igen. Jag är rädd att jag kommer bli mycket svartsjuk och kontrollerande i kommande relationer trots att jag aldrig varit det tidigare. Jag har verkligen tappat tilltron på människan.

9 år var vi tillsammans

Blir lika illa berörd när personer anser att "en gång otrogen, alltid otrogen". Tycker det är en dålig generalisering. Jag anser att om man är otrogen så anser personen som är otrogen att det är något som saknas i förhållandet, något som gör att den spärren som finns bryts.

Ja, jag har varit otrogen i mitt första längre förhållande. I mitt fall var det min sambo som var en idiot. Psykisk misshandel var hans grej, vilket gjorde att förhållandet i mina ögon bara blev sämre och sämre. Träffade en kille på en fest, pratade lite med honom och några veckor sedan var jag otrogen mot mitt ex, dag efter gjorde jag slut ordentligt (då mitt ex inte förstått mitt försök att göra slut under veckan). Orsak men ingen ursäkt var i mitt fall att det förhållandet inte var bra, det fattades något, något var fel. Samt gränsen för otrohet passerades då jag inte hade stake nog att göra slut ordentligt med honom innan jag hade sex med den andre.

Har nu varit tillsammans med min sambo i fem år och det har aldrig kommit en tanke att vara otrogen mot honom, vårat förhållande uppfyllet mig både psykiskt och fysiskt. Om det skulle komma till den punkten (vilket jag inte hoppas eller tror) att samma situation som mitt ex skulle uppkomma skulle jag göra slut innan det sker. Så en gång otrogen betyder inte att man blir notorisk otrogen i reste av livet.

Jag lever efter mottot det man inte vet mår man inte dåligt av. Jag tycker att otrohet är helt ok förutsatt att man sköter det snyggt. Man måste vara diskret så att ens partner inte anar något. Det skulle vara riktigt illa om man höll till hemma och att sambon kom hem och upptäckte oss.

Sedan är det också väldigt viktigt att alltid använda kondom. Smitta sin partner med en könssjukdom är absolut inte ok.

Jag har haft 4 längre förhållanden (från ett halvår till 3 år) och jag hade älskare vid sidan om vid samtliga. Mina pojkvänner fick självklart inget veta så det var inte därför det tog slut.

Jag skulle aldrig kunna vara trogen år ut och år in hela livet. Jag har ett behov av att variera mig sexuellt, och det oavsett om jag har det perfekta förhållandet och är jättekär i min kille. Sex är någonting annat, och har ingenting med kärlek att göra

#57 Varför är du inte ärlig mot dina partners och säger att du vill ha ett öppet förhållande? Ditt beteende gör att det låter som att du helt enkelt inte är monogam. Det finns människor som inte har några problem med att du har sex med andra, då slipper du smyga med det och risken att du sårar din partner ifall du blir upptäckt försvinner samtidigt.

Jag är som jag skrivit tidigare helt okej med att man träffar flera personer samtidigt, det enda som krävs är att man gör det öppet och ärligt, så att den ena parten inte går och tror att du är trogen när du inte haft en tanke på att vara det ens från början.

Nu kan jag inte hålla mig.

#57 Det där mottot har oärliga människor. Tycker synd om dina partners. Vet dom om att du tänker så?

Om din partner som du älskar går och har sex med andra tjejer bakom ryggen på dig, bryr du dig inte då?

Nej, vill man inte vara trogen, då får man förf tusan vara ärlig med det. Usch för lögnaktiga människor.

#57 Nej, det där är inte okej. Planerad otrohet utan att din partner vet är verkligen oschysst, särskilt inte om din partner tror att h*n är i ett lyckligt förhållande.

#25 Jag blir riktigt ledsen när jag läser något sånt här 

"Jag tycker också att den part i ett förhållande, som nekar sin partner sex och närhet och bekräftelse, i princip får skylla sig själv om den parten då går till någon annan."

Så om man har en dålig period och klarar då inte av att ha sex så ska man skylla sig själv om partnern inte orkar vänta tills man mår bättre igen? Och vart går gränsen? En vecka, en månad? 

Snacka om att slå ner på alla som blivit bedragna.

#57 Varför inte söka efter en relation som passar dig istället? 
För det där blir otroligt egoistiskt bara för att man själv inte klarar av att hålla sig till en person. Då tvingar man ju sin partner att leva i en lögn i princip.

Som sagt, dödsstraff

#62 Det är överdrivet.

#62 Jag tycker att det luktar troll lång väg här. *konstaterar*

Borttaget av admin

#62 Jag tror inte du skulle tycka att det vore så roligt om din bästa vän blev avrättad på grund av otrohet.

Mitt ex önskar jag livet ur sedan han gick bakom min rygg ett halvår innan jag kom på dem. Hatar honom otroligt mycket för det.

Vi hade det inte jättebra.

Men han hade ett val. Han kunde ha lämnat mig. Men han ville väl ha någon som städar och lagar mat och sköter allt det praktiska. Vardagen. allt det trista som han slapp dela med älskarinnan. Sen kunde han få spänningen med henne. Båda ha kakan och äta den. Det var vad han ville. Fy fan!

Har ni hört radioreklamen om den här sidan? "För dig som är i ett förhållande, men söker spänning i tillvaron…" o s v

#68 Hemskt.

#65 Lägg ner den där attityden du har!

#67 Ja fy fan, det är klart att han ska döden dö

Jisses…

Jag tycker att Hera har skrivit bra tråden igenom.

När jag gifte mig så gifte jag mig med en partner jag älskar, inte för att ha en "sängkamrat".

Om sex är det viktigaste i en relation och att man är otrogen om partnen inte vill en viss period, så bör man leva som singel anser jag.

Det finns inga ursäkter för otrohet, förstår verkligen inte hur man kan vilja såra sin partner så. Har gnistan försvunnit så kan man väl iaf ta "farväl" på ett värdigt sätt och vårda det man har haft, istället för att hoppa i säng med någon annan. Alla människor hamnar ju i "lockande" situationer, det är inget nytt, men som sagt det är aldrig okej att vara otrogen.

Undrar varför alla säger att sex har något att göra med saken??
Visst, är det väl vanligt inom otrohet, men skärp er!
Misstag händer, och man Vet Inte Alltid Varför!

Visst finns det folk som ligger runt, men otrohet kan vara något Helt annat.
Kan vara mycket mer än "bara" sex. Behöver inte ens vara sex!

Tråden är löjlig, punkt.
Kunde inte hålla mig längre bara.
Man behöver inte spy galla för andras misstag.
Är man inte själv med om det, eller har vart en del av det.
Tyst, för den hetsen som är här finner jag ytterst liknande försvarsinställd.
Ergo - Det låter som om ni som verkligen Hatar otrohet så mycket har själva vart i den sittsen men är inte ärliga om det och ska bara "den bättre parten".

Håll ert hat för er själva. Det är inte svårare än så..

#74 För vissa kan ju otrohet olika saker, eller det finns olika gränser. Men oftast anser folk att otrohet är sex, det blir ju jobbigt om man anser att otrohet är "samtal med motsatt kön" ;)

Och varför ska inte otrohet få diskuteras? Alla andra relationsfrågor får ju det. Sen vet du ju inte vad folk har för erfarenhet av otrohet.

Och jag tycker att man ska försöka såra varandra så lite som möjligt, därmed inte vara otrogen, det är ju ett av de värsta sveken man kan göra.

Så ni som tycker att all otrohet är lika illa - om din vän kom till dig och var ledsen över att dess partner varit otrogen, och säger att "jag som trodde vi hade det så bra!", svarar du då att "det hade varit lika illa om ni inte hade haft det bra"?

Min poäng är att otrohet kan vara olika illa beroende på situation och jag förstår inte hur det skulle kunna vara lika jävligt oavsett.

#75 Diskuteras ja. Men att börja ett inlägg med "Jag Hatar Otrogna!"

Borde inte det indirekt räknas som personangrepp och påhopp?
Se är allt relativt.. Otrohet för mig är inte det största sveket, men det är en annan tråd.

Kanske ska starta en tråd som heter "Jag hatar Dig"..
Eller "Jag hatar rödhåriga"

Nej, ursäkta, men man kan ju vara liiiite fin i kanten om vissa saker.
Vissa saker behöver inte syps ut på detta vis. Vissa saker är bäst osagda.
Och dödsstraffinläggen..

Jisses..

#76 Det hade inte spelat någon roll om de hade haft en bra relation eller en dålig relation, ett svek är ett svek.

#76 Otrohet är lika illa även om förhållande har varit dåligt. Man gör slut först, så är det bara.

#77 Jag tror att alla kan räkna ut att TS var upprörd vid trådskapandet.

Dödsstaff tycker jag väl inte heller att det borde vara på otrohet.

Otrohet är snarare en moralfråga samt en fråga om att kunna behärska sig anser jag.

Blir man förälskad/intersserad/kär etc i en annan person är det inte svårt att bryta med sin nyvarande partner innan, att visa personen man faktiskt delat en tid av sitt liv med respekt.

Sen så kan jag tycka att det inte går att jämföra med ett "jag hatar rödhåriga" inlägg. Detta är ju en rekation mot ett handlande, hårfärg kan man ju inte råför. För hårddrar man det då så får ju inte folk yttra sig om någonting, typ om att det är fel med tex misshandel, för det blir ju påhopp mot de personer som misshandlar. Förstår du hur jag menar?

Ett handlande ansvarar man för, man ska ta konsekvenserna. Tex färg på ögonen kan man inte råför och kommenterar någon detta så blir det ett personligt påhopp.

#80 Finns linser och hårfärg.

..och är man upprörd kanske man ska som det uppmuntras i de flesta sajter på iFokus att ta en paus, och skriva ett mer.. välskrivet inlägg..
Ordvalet, och sammansättningen är fel, kan jag tycka..

hade tråden haft en annan atmosfär hade jag inte brytt mig. Men med hur det hela började. huvudinlägget är riktigt illa skrivet, och uppenbarligen inte igenomtänkt.. Att gapa och kalla folk för svin och annat..
Nej, dagisfasoner är vad det är för mig.

För som sagt, hade inlägget, och tråden vart av en annan atomsfär så hade nog det hela sett lite trevligare ut.

Står fast vid mitt tidigare inlägg.
..och allt är relativt, otrohet är för mig inte det största sveket.
Dödsstraff var en onödig kommentar och att hålla en seriös ton i det hela var tydligen inte högt proriterat.

Nu har jag sagt mitt, och lämnat tråden.
Den faller mig inte i smaken på något plan.

#81

Du kan väl inte alvarligt mena att "hata" otrohet är samma sak som att tvinga någon byta hårfärg? Konstigt resonomang. Otrohet är ett val man gör, hårfärg föds man med. Fast nu vet jag ju att du tycker så och det är ju din ensak.

Personligen har jag inte kallat någon för svin eller sagt att det borde vara dödsstraff. så på de punkterna tar jag inte åt mig ett dugg :)

Tycker du är ute och cyklar Hilo. Man ska alltså färga håret och/eller skaffa linser för att ens medfödda utseende inte passar någon annan…?

Ser du verkligen inte skillnaden mellan att angripa/uppröras över någons handlingar respektive utseende?

Det har väl förekommit massor av upprörda inlägg här över vad pojkvännen/exet/mamma/pappas sambo o s v har gjort. Det här är en sajt där man måste få skriva även när man är upprörd. Då blir kanske inte det ursprungliga inlägget helt genomtänkt och korrekt. Men förhoppningsvis får man hjälp av andra i tråden att komma ner på jorden. Vi finns ju här för varandra!

#83 Neej, men för mig är löjligetsfaktorn densamma som i mina exempel ovan.. För just denna tråden, och uttrycken.

#82 Nope, inte sagt heller, men hänvisar till mitt svar till Kattis här ovan.
Nej, inte ska du ta åt dig heller.. Har man inget gjort, behöver man inte heller ta åt sig.

Hilo; jag tycker snarare att det är löjligt att du inte vill låta folk i denna tråden tycka det dom tycker.

Stå gärna för din åsikt i frågan, men förlöjliga eller förminska inte andras! Då behöver du inte skriva.

#84 Dina påståenden har då låtit så. För du skrev först:

Kanske ska starta en tråd som heter "Jag hatar Dig".. Eller "Jag hatar rödhåriga"

Sedan skre du:

Finns linser och hårfärg.

det är en ganska hård jämförelse. Sedan tycker jag att man får ta en del inlägg med en "liten nypa salt". Det kan vara svårt att hålla känslorna och orden i styr när någon man älskar har sårat än så mycket.

Sedan är det ju inte ett person påhopp, utan ett påhopp mot ett handlande. Det är en skillnad mellan dessa.

Hera, kanske bara är Jag som tycker att skriva "era billiga elaka svin" till höger och vänster inte är okej.
Att hata en människa för en handling.
Hata en männsika man Aldrig träffat för en handling.
Är det logiskt, vettig och hälsosamt?

Kan dra en lång histora om det där, men helt ärlig. Nej jag orkar inte.
Och förminska och hata folk bara sådär.
Vart i ligger skillanden. Berätta gärna för mig.
Ta via PM om du känner för det.

#86 Då kan man skriva att man hatar otrohet. Inte era billiga elaka svin. Vilket är riktat till person, och inte handling. Tack och hej.

#87 det är en väldigt liten del av tråden som är på den nivån. 

Men det lät som att du riktade dig till alla och att hela tråden är löjlig.

#88 Nope. Det var mest riktat till vissa ordval och meningsuppbyggnader. Skriver lite otydligt ibland.

#87 Fortfarande har jag aldrig försvarat den meningen. Jag har enbart diskuterat din jämförelse med otrohet. :)

det är humant att känna och att reagera, sedan behöver man ju inte ta åt sig av det som TS skrivit som är sårad och upprörd. Antagligen så "hatar" TS personen som gjort denna handling inte ALLA människor som har gjort en sådan handling, bara blev så när ts uttryckte sig.

Det går ju inte att se på en person om h*n har varit otrogen eller inte, så det blir ju svårt för TS att "hata" de resterande otrogna.

Hilo; Jag har inget att tillägga.

#91 Säger du det så. men jag är fortfarande nyfiken på vart i skillnaden ligger i att jag stör mig på en viss handling, är det förnedrande, men när en annan hatar en handling, eller i detta fall personer är det okej.. Nåja. Får väl fundera på det ett tag till

#90 Ändå gör TS uttryckligen det, om man ska ta det som står i inlägget.

#92 Du läser inte förstår inte riktigt poängen i det jag skriver. Har du aldrig blivit sårad eller upprörd över något?

Lite förståelse måste du väl ändå kunna ha för att ts skrev så? De inlägg som kommit efter har det ju inte stått så mycket "otrogna är svin" meningar i.

#93 Jodå, men jag spyr inte galla över resten av världen då, utan koncentrerar mig på personen, eller handligen i fråga.

Nej, jag har ingen förståelse för att TS skrev som TS gjorde.
Det är ett enda inlägg, hittar inga fler inlägg från TS i tråden.
Framgår inte ens om TS själv råkat ut för det TS skriver om eller dylikt.

Så Hilo. Nu är den meningen borta.

#89 Jo det var inte direkt lätt att lista ut

T.ex den här meningen "Ergo - Det låter som om ni som verkligen Hatar otrohet så mycket har själva vart i den sittsen men är inte ärliga om det och ska bara "den bättre parten".

Jag hatar verkligen otrohet så då kan det ju vara väldigt lätt att ta illa upp av en sån mening.
Jag säger inte att jag hatar alla som är otrogna, men otrohet är bland det värsta jag vet. Och jag har blivit bedragen av 2 personer utan att det har handlat om sex. Min gräns går en aning före det och det är jag noga med att berätta. 

Så helt ärlig finns det mycket mer att bli upprörd över här i tråden än ett första känslosamt inlägg av TS och något enstaka annat.
T.ex att man i princip får skylla sig själv när ens partner är otrogen.

#96 Jag är inget fan av otrohet heller, men jag störde mig på meningen. Och jag har inte hört något mer från TS.
..och sen då..?
Startar man en tråd är det ju kul om man följer den, och är med i diskussionen också..?

Tack Hera!

#94 Fast det är väl ganska uppenbart att det är så. Och varför ta åt sig? Ts kan ju inte hata någon h*n inte vet vem det är :)

Men nu har ju Hera tagit bort meningen :)

#98 Nej, det var det jag störde mig på. Att TS uttryckligen hatade..
Ja, jag vet.

#97 Jo det kan man väl tycka. Men det blev ju en lång diskussion om ämnet ändå. Sen kan vi ju inte styra över hur TS gör.

Alltså, egentligen förstår jag inte poängen med den här diskussionen? Jag menar, i princip alla som skrivit i den här tråden är emot otrohet. Sedan har vi olika skalor på hur hemskt vi anser att det är att bedra någon, men kan det inte bara få vara så då? Jag håller även med Hilo om att det har varit mycket personliga påhopp i den här tråden och undrar hur det kan accepteras, men det är en helt annan fråga.

#101 jag kanske inte har läst tillräckligt noga, men inte har det väl varit mycket personliga påhopp? :) Skriv gärna vilka nummer inläggen har :)

#101 Poängen är väl att diskutera ämnet, vilket folk har gjort.

#101 Mycket personliga påhopp? Vi läser nog inte samma tråd då. Jag ser att många förkastar handlingen otrohet. Vill gärna också att du skriver vilka inlägg det handlar om.

Jag kan inte tvinga någon att förstå diskussionen. För mig är den fullt förståelig.

Jag tycker att tråden är mycket intressant! Ett bra ämne som tas upp och som väntat har folk mycket åsikter om ämnet. Tycker att alla har rätt till en åsikt och stör man sig så hemskt mycket på tråden behöver man inte läsa den! Meningen är väl att man ska disskutera här!? Att skriva att tråden är löjlig tycker jag är onödigt. Alla har rätt till sin åsikt sen behöver man inte hålla med.

#31 håller med dig. Bara för att man inte får närhet jämnt måste man inte hitta någon annan. Man får försöka ta tag i problemen och inte sopa bort dem, det är det man gör när man är otrogen.

Jag lovade också min man att vara honom trogen och det har jag varit och kommer vara. Jag valde inte honom för att ha sex utan vi funkar bra ihop och är jättebra vänner. Sex kommer liksom på köpet .
Klart man har meningsskiljaktigheter ibland, tror inte det finns något förhållande som är perfekt. Men man måste prata också.

Kan man inte hålla sig till en person så får man väl ha ett öppet förhållande där båda är med på att byta partner.